Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försöksväsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
fläktning och skyffling av säden undvikas och
fönster och dörrar hållas stängda. Eljest kan
sädens fuktighetshalt ökas i stället för att
sänkas. Fläktning och skyffling verka fördelaktigt
även därigenom, att sädens värmegrad hålles
nere, om den skulle visa benägenhet att stiga.
Särskilt i händelse av hög vattenhalt kan
luftning vara nyttig, även om ej vattenhalten
därvid nedsättes. Även torra varor, som med
fördel förvaras i säckar, i vilka de till och med
bättre än i öppen dråse äro skyddade mot
luftfuktighetens växlingar, böra vid sådan
förvaring en och annan gång vid lämpligt väder
underkastas luftning. Den1
groningsnedsät-tande inverkan av hög fuktighetshalt stegras
i hög grad, om varan är tröskskadad (se Utsäde:
Skadade frön). En illa rengjord vara är svårare
att förvara väl än en ren, ty damm, bladbitar
m. fl. organiska rester erbjuda svampar och
bakterier en tacksam jordmån.
Till en god f. av säd och frö hör även, att de
skyddas från inblandning av andra växtsorter.
Frånsett de inblandningar, som tillkomma
genom ovarsamhet vid bärgning och tröskning
(orena tröskverk, stänk till närliggande
otröskad säd m. m.), kunna sådana uppstå genom
orena säckar, magasinsgolv och väggar, genom
fåglar och råttor, oförsiktighet vid skyffling
och rensning o. s. v., allt saker, varpå särskilt
odlare av kvalitetsutsäden böra akta.
J. N. W.
3. För f. av rotfrukter och
potatis gälla ovan anförda grundsatser om
torr luft och låg värmegrad under förvaringen,
men här tillkommer omsorgen att skydda för
frost och att undvika skador på rötterna eller
knölarna, genom vilka röta kan intränga i
rötternas inre. Vid skörden bör därför
aktsamhet iakttagas, så att skalet ej skadas;
rotfrukternas avblastning bör ske försiktigt, så att roten
ej skadas, och särdeles potatis bör vid transport,
in- och urlastning samt omskovling behandlas
varsamt och helst alls ej vid köldgrader. Om
rotfrukter frusit stående i jorden och åter vid
snart följande töväder upptinat, innan de
upptagits, kunna de utan fara inläggas till
vinter-förvaring. De rotfrukter, som upptagits frusna
eller frusit efter skörden, likasom potatis, som
frusit i jorden, ruttna däremot fort och böra
sålunda ej medtagas i vinterförrådet utan
snarast möjligt förbrukas eller ock bevaras genom
insyrning (se Syrning).
De för förvaringen gynnsamma förhållandena
böra åvägabringas lika väl vid förvaring i
källare som ute i stuka. Källaren bör före
rotfrukternas eller potatisens inläggning väl
rengöras och luftas väl, så att den blir så torr
som möjligt, och rötterna böra såvitt möjligt
efter upptagningen först få ligga ute i hög för
att före inläggningen utsvettas en del av den
överflödiga fuktigheten. Sedan de inlagts böra
dörrar och luckor stå öppna, så länge
värmegraden tillåter det, för att den utsvettade fuk-
tigheten må utluftas. De böra ej läggas i
tjockare högar än nödigt, och särdeles potatis
bör genom att förvaras i lådor eller genom
avbalkningar fördelas så, att den blir så väl
luftad som möjligt. Öm potatisen börjar taga
röta, bör den omplockas och alla skämda
knölar borttagas för att ej sprida förruttnelsen
vidare. Vid stukläggning bör likaså sörjas för
att den utsvettade fuktigheten skall bortgå,
innan stukan täckes. Om stukornas
anläggning och skötsel, se Stukning.
4. Förvaring av frukt. Se
Fruktodling, Konservering. H. J. Dft.
Förvittring 1. vittring betecknar
berg-och stenarters förvandling till finare, mindre
delar, med eller utan deras kemiska förändring.
Man brukar skilja mellan fysikalisk eller
mekanisk f. och kemisk f.
Mekanisk f. omfattar de processer,
genom vilka berg- och stenarter sönderdelas i
större eller mindre stycken utan att genomgå
någon kemisk förändring. Dess orsaker äro
förnämligast starka och hastiga
temperaturförändringar, frost och mekaniskt tryck. I
synnerhet i ökentrakter, men i vårt land även
på flygsandsfält, söndersprängas berg och
stenar genom stark upphettning om dagarna och
kraftig avkylning om nätterna. De häftiga
volymförändringarna rubba sammanhanget
mellan bergartens olika mineral. I finare
springor inträngande vatten vidgar dessa vid sin
frysning till is, och en söndersprängning
(frostvittring) sker i synnerhet i polartrakterna och
högalpina nejder men även i mer tempererat
klimat. Glaciärerna eller ock den forna
inlandsisen hava haft en stor betydelse för den
mekaniska f., varigenom vårt lands jordarter bildats
av berggrunden. Under isen framsläpades
stenar och grus samt nöttes och slipades därvid
mot berggrunden och varandra, varigenom dels
större stycken söndersprängdes i smärre, dels
genom nötningen bildades ett fint bergmjöl,
och båda tillsammans bilda våra moräner.
Utmed havs- och sjöstränder samt i och utmed
vattendragen undergå berg och stenar en
mekanisk f. genom att vågorna sätta de lösa
stenarna i rörelse, så att de nötas mot varandra
eller mot den fasta berggrunden.
Kemisk f. förorsakas huvudsakligen av
vattnet, luftens syre och kolsyra samt vid
växtavfallets sönderdelning bildade organiska
syror. Vattnet spelar en stor roll vid
silikatens f. Dessa, som äro salter av den svaga
kiselsyran och starka baser (kali, natron, kalk,
magnesia m. fl.), äro blott obetydligt lösliga i
vatten men sönderdelas av detta, i det att
kiselsyran (kiselsyrans anion) förenar sig med
vattnets fria väteioner under bildning av fri
syra, under det att kalium, natrium, kalcium
m. fl. bliva fria. Denna process, som benämnes
hydrolys, beror närmast på, att rent vatten
innehåller, ehuru i ringa mängd, fria väteioner
och hydroxylioner. Vattnets halt av fria ioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
