Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förädling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
J>å följande sätt: Pä förädlingskvisten utväljas
tre väl utbildade knoppar; ovanför den
översta av dessa avskäres kvisten på sätt autvisar.
\tf>
J\
i
fr
Hakympning.
Nedom tredje knoppen, men på motsatta sidan
om denna, tillskäres kvisten, såsom b antyder.
Därefter göres en hakskärning i kvisten, såsom
c utvisar. Kniven sättes därvid tvärs över
snittet och föres uppåt, så att den översta
tredjedelen av snittet bildar ett hak. Därefter
göres å stammen, helst så nära marken som
möjligt och så, att ympkvisten, när den insättes,
får en så upprätt riktning som möjligt; en
inskärning på sätt, som av d. antydes. Sedermera
göres även på det inskurna stället på stammen
en hakskärning nedåt, se e. Sedan snitten
sålunda blivit verkställda, inpassas kvisten
i stammen, genom att haken gripa in i varandra,
se f. Ympkvisten skjutes därvid så långt ned,
att den å snittet i stammen synliga vitveden
nätt och jämnt täckes, men ej längre. Sedan
ympkvisten inpassats, ombindes
förädlingsstället stadigt med bast samt översmetas därpå
med ympvax, så att luften fullständigt
uteslutes. Fördenskull insmetas medelst qn
trästicka vax även i den vinkel, som bildas mellan
kvisten och stammen.
Äro stammarna väsentligt grövre, än
ymp-kvistarna, föredrager nian ofta barkympning
framför hakympning. Vid barkympning
tillskäres ympkvisten på samma sätt, som ovan
beskrivits, endast med den skillnad, att något
hak i densamma ej skäres. Där kvisten på
stammen skall insättas, genomskäres barken
T-formigt. Ovanför tvärsnittet bortskäres en
spån, så att kvisten, när den inpassas, kommer
att sluta tätt intill stammen. Därefter lossas
med kniven barken på längdsnittets båda sidor,
varefter kvisten försiktigt inskjutes mellan
barken och vitveden. . Bindning och
förädlingsställets översmetning med vax sker på samma
sätt som förut är nämnt rörande
hakympningen. Jfr Fruktodling.
Omf örädling. Se Fruktodling.
Avsugning (ablaktering) användes
ifråga om vissa trädartade växter, vilka endast
med svårighet kunna förädlas på annat sätt.
Avsugningen skiljer sig från ympning
därigenom, att några ympkvistar icke användas, utan
man sammanfogar i stället kvistarna från
tvenne plantor och skiljer plantorna åt först, sedan
kvistarna vuxit samman. G. L—d.
G.
Gadd, t j ärgadd. Se Töre.
.■ Gadus. Se Torskfiskar.
Gaffel, i. Handredskap för lassning av
istråfoder m. m. I äldre tid användes härtill
h ö t j u g a, gjord av en stam med 2
gaffel-förmigt ställda grenar. Senare brukades
hemmagjorda gafflar av smitt järn och träskaft,
•men dessa ha nu fullständigt undanträngts av
efter amerikanska modeller fabriksmässigt
tillverkade 2—3-kloiga gafflar, vilka genom
klornas ovala genomskärning och skaftets sega
material (ask) kunna göras .mycket lätta och
Smidiga. Jfr Grep.
2.\: V a g n s g a f f e L S„e Anspänning.
Gaffelplog, urgammalt redskap, troligen
ursprungligt hos finnarna, därav namnet
f i n n p 1 o g. Användes förr för den ytliga
bearbetningen av jorden och sädens myllning
vid svedjebruk. Den i jorden arbetande delen
var gaffelformig, helst en självvuxen tjuga,
med spetsarna järnskodda. Numera är g,
bortlagd vid jordbruket men har funnit
någon användning för markberedning för
skogssådd.
Gagndjur kallas i motsats till avelsdjur de
husdjur, som hållas för den nytta de göra
genom arbete eller produkter men ej särskilt för
att lämna avel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
