Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genomhuggning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38o
maskiner) eller en avgrening av densamma
(shuntmaskiner) användas att mata
elektromagneterna. Ingen yttre strömkälla fordras,
icke ens vid igångsättningen, ty så helt förlora
aldrig elektromagneternas järnkärnor sin
magnetism, att ej tillräckligt finnes kvar att
framkalla en om ock svag ström. Denne ökar
styrkan hos det elektromagnetiska fältet, som nu
förmår inducera en starkare ström, och så
fortgår det, tills full fältstyrka nåtts. Denna
möjlighet att för magnetiseringen använda
generatorns egen ström kallar man
dynamoprincipen och de på densamma grundade
likströmsgeneratorerna dynamomaskiner. •—
Som likströmmen mera sällan förekommer inom
lantbruket, gå vi ej närmare in på
likströmsgeneratorns byggnad och arbetssätt.
G. Tbg.
Genomhuggning kallas avverkningsformer
i bestånden av förberedande karaktär.
Särskilt användes termen vid blädningsbruk som
gemensamt namn på avverkningar, som
förbereda bestånden för föryngring. G. Sch.
Genomluftning. Se Jord: Luckerhet.
Genomsläpplighet, jords. Se Jord:
Fuktighet.
Genomtrampning. Se Björntrampare,
Genotyp. Se Ärftlighet.
Gentianarot. Se Bittermedel.
Georgin. Se Dahlia.
Georgism, en av den amerikanske förf.
Henry George (f. 1839, d. 1897) framställd
lära, enligt vilken innehav av jord innebär ett
monopol, som sätter jordägaren i stånd att
bestämma villkoren för detta oumbärliga
produktionsmedel, och som därför belastar
produktionen så hårt, att jordräntan uppslukar
hela frukten av arbetets stigande produktivitet.
Detta monopol är enligt G. oberättigat och
kunde, utan att den enskilda jordäganderätten,
såsom socialismen fordrar, bleve upphävd,
neutraliseras genom konfiskering av den del
av jordräntan, som svarar mot jordens
inneboende, »nakna» värde, utan värdet av odling
och utförda förbättringar. Jordägaren skulle
alltså betala en skatt motsvarande räntan å
jordens nakna värde, och denna »enda skatt»
skulle fylla statens hela inkomstbehov, så att
alla övriga skatter bleve obehövliga.
Produktionen borde genom den så vunna befrielsen
från en tyngande skattebörda komma att
kraftigt stegras. Den oförtjänta
jordvärdestegringen genom andra förhållanden än därpå
nedlagt arbete och kapital borde motverkas
och jordägaren förmås att ej låta en värdefull
och högt beskattad jord ligga obegagnad.
Därigenom skulle åtkomsten av jord lättas
och dess brukning bliva intensivare. Denna
lära, som närmast framkallades av den
vinstgivande spekulationen i jord och dennas hastiga
»oförtjänta värdestegring» i dess upphovsmans
hemland, har där såväl som i andra »nya»
länder och i England, där jordegendomen är
samlad på ett fåtal händer, vunnit stark
anslutning och fått stort inflytande på, rörelsen
för reformer i jordbesittningen. De
förhållanden, varpå läran är grundad, äga dock blott i
mindre mån motsvarighet i länder med gammal
jordegendomsrätt och mera jämn
jordfördelning, varjämte tillämpningen hindras av
omöjligheten att avgöra, huru stor del av jord värdet
och jordräntan motsvarar jordens nakna värde
och vilken del är avkastning av å jorden nedlagt
arbete och kapital.
Geranium. Se Näva.
Gers, Acerina cernua L., den minsta av
Sveriges abborrfiskar, förekommer allmänt i
söt vatten. Färgen är på ryggen brun,
marmorerad med mörka punkter och fläckar, på
sidorna gul, på buken vit. Den enda långa, i sin
främre del skarpt taggstråliga, baktill mjuka
ryggfenan är liksom stjärtfenan fläckig. Leker i
april och maj i grunt vatten på stenar och
vattenväxter. Lever av larver, små kräftdjur,
maskar och fiskrom och är en av den rationella
fiskodlingens värsta fiender. Hans vita kött är
gott men benigt. G. Schn.
Gervais-ost, en mjuk fransk gräddost.
Grädde eller med grädde blandad mjölk
löplägges vid omkr. 170. Efter 12 timmar upptages
ostmassan i en duk och upphänges i denna för
vasslans avrinning. Då den blivit lagom torr,
saltas, pressas och emballeras den. Förtäres
helt färsk. L. Fr. R.
Get. 1. Getsläktet, Capra, skiljes från
fårsläktet genom kullrig panna, från sidan
hoptryckta horn (även hornlösa raser finnas),
saknaden av tårgropar, högt buret huvud med
hakskägg samt grov ragg.
Geten hör till de äldsta husdjuren. Bilder
av densamma äro funna i grottmålningar från
istiden och lämningar av getben i de äldsta
schweiziska pålbyggnaderna likasom i
skandinaviska fornfynd från den yngre stenåldern.
Getter finnas avbildade på gamla egyptiska
byggnadsverk och omtalas som husdjur redan
i Moseböckerna," Veda- och Avestaskrifterna
likasom i skandinaviska gamla sagor och
landskapslagar. Getskötseln utgjorde i äldre
tider en viktig del av lanthushållningen men
har avtagit i omfattning, i den mån odlingen
fortskridit, och har bibehållit en större
betydelse blott hos folk på låg odlingsståndpunkt
och där markens bergiga beskaffenhet hindrar
odlingens utsträckning och gör andra husdjur
mindre lämpliga för betets tillgodogörande.
Sverige hade enligt den officiella statistiken
år 1865 omkring 133,000 getter men år 1910
knappt 70,000,; vilket antal sedan ökats dels
på grund av småbrukarerörelsens framsteg,
dels till följd av mjölkbristen under
världskriget, så att statistiken år 1919 redovisades.
91,874 vuxna getter och 41,276 kulingar.
Största antalet fanns i Kopparbergs och
Gävleborgs . läns skogsbyggder samt i Jämtlands
och Västernorrlands län. Tillbakagång i an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
