- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
395

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grågylling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

395

svårare skada. Den framträder på bladen som
smärre, till en början bleka fläckar, vilka
slutligen bliva gulbruna. Hos betor visar den sig
genom små, gråaktiga, slutligen bruna fläckar
på bladen, som bliva förkrympta och intaga
en upprat ställning. Roten hos betan blir till
följd härav svagt utvecklad.

Åtgärder mot sjukdomen. På
sand- och mulljord undviker man fysiologiskt
alkaliska gödselmedel, såsom chilesalpeter,
gödselvatten och även för stark kalkning,
men använder i stället fysiologiskt sura
gödselmedel, såsom svavelsyrad ammoniak, kainit
och superfosfat. Sjukdomen kan direkt
bekämpas medelst gödsling med mangansulfat.
Detta utströs blandat med sand, då sjukdomen
börjar visa sig, och behöver användas endast
på de sjuka fläckarna på åkern. Man beräknar
50 kg. mangansulfat per ha. Å jord, där havre
plägar lida av g., kan denna i väsentlig grad
motverkas genom inblandning av ärtor eller
vicker i havreutsädet. E. H—g.

Grågylling, Se Äpple.

Gråmjöl. Se Stärkelse.

Gråsalva. Se Kvicksilver.

Gråsparv. Se Fink, Fåglar.

Gråsten. Se Bergart.

Gråsugga, gemensam benämning på ett
flertal arter av små på land levande kräftdjur av
familjen Oniscidœ, vilka leva på fuktiga platser,
ss. under stenar, särdeles bland ruttnande
växtdelar. De ha någon gång massvis påträffats i
äldre växthus, där de uppgivas kunna förgripa
sig på späda växter. A. T—n.

Grädde. Under inverkan av tyngdkraften
vid gräddsättning (centrifugalkraften vid
separering) ordna sig mjölks beståndsdelar efter
sin eg. vikt, så att fettet som den lättaste delen
samlas och bildar g., vilken sålunda är en
genom anhopning av fettkulorna avskild fettrikare
del av mjölken. Fetthalten i g. kan vara
mycket olika. För direkt förbrukning avsedd g.
saluhålles vanligen i 2 kvaliteter: k a f f e-g.
med minst 10 och vis p-g. med minst 20 %
fett, men dessa gränstal växla i olika samhällen
efter ortsmyndigheternas bestämmande. Om
sätten att bestämma gräddes fetthalt, se under
Fettbestämning.

Gräddprocenten eller det antal kg. grädde,
som vid skumning tages av 100 kg. helmjölk,
är i viss mån en kontroll på gräddens fetthalt,
för så vitt helmjölkens fetthalt är ungefär
densamma från dag till dag, ss. vanligen fallet är
med blandmjölken i ett mejeri. Kännedom om
gräddprocenten behöves också för beräkning
av renkärningsprocenten (se Kärning). Den
kan beräknas enligt följande formel, vari
F betyder gräddens, / helmjölkens och fl
skummjölkens fettprocent:

100 (/ — /i)
gräddprocent = ––-jTZ~fi— ’

Gräddens fetthalt utgör vid god
renskumning (separering):

Gräddprocent vid separeringen
Fettproc. i helmjölk









3-o
3-2
3-4
3-o

4.0

8......
36.3
390
41.4
43-9
46.4
48.9

10......
29.1
3i-i
33-i
35-1
37-i
39-i

12......
24.2
2^9
27.6
29.2
30-9
32.6

\t::::::
20.8
22.2
23.6
2^.2
26.5
27.9

18.2
194
20.7
21.9
23.2
24.4

Priset på g. för direkt förbrukning är i
allmänhet betydligt högre än det, som framgår
av beräkning efter smörvärde.

Gräddens värde i förhållande till
smörpriset. Då 1 del mjölkfett motsvarar
1.19 del. smör, är värdet av 1 kg. grädde:
gräddens fettproc.
–––––-_—r–––––X 1.19 X smörpriset per kg.

Härvid har ingen hänsyn tagits varken till
det fett, som övergår i kärnmjölken vid
smörberedningen eller till kärnmjölkens värde.
Dessa motväga varandra och äro av mindre
betydelse, då det gäller smärre partier.

L. Fr. R.

Gräddglas, Gräddmätare. Se
Fettbestämning, Mjölkprovare.

Gräddost beredes av grädde eller helmjölk
blandad med grädde eller helmjölk med över
4 % fetthalt. L. Fr. R.

Gräddsättare. Se Gräddsättning.

Gräddsättning är att låta mjölk stå orörd
så länge, att fettet hinner samlas till mjölkens
yta för att där avskiljas från skummjölken.
Härför använda metoder:

Bunkmetoder. Vid den holländska
och holsteinska, som förr voro mest berömda,
uppsilades mjölken i flata bunkar av trä,
lergods eller koppar, i vilka g. skedde vid en för
mjölkens hållbarhet gynnsam värmegrad,
vilken vid den förra åstadkoms genom att mjölken
före uppsilningen nedkyldes till omkring 15° C,
men vid den senare genom att bunkarna med
däri spenvarm uppsilad mjölk ställdes på
golvet i en i jorden nedsänkt källare, där den
önskvärda avkylningen skedde under
gräddsätt-ningen. En avart av den holsteinska metoden
var g. i Destinons bunkar, stora
gjutjärnsbunkar i form av en flat skopa, i vilken
skumningen skedde så, att bunkens ena ände
höjdes upp och grädden med en tvärslå sköts
fram, så att den avrann över kanten av bunkens
nedre ände. Den av major P. U. Gussander
på 1850-talet införda bunkmetoden, som fann
användning huvudsakligen för hushållsbruk,
var grundad på g. vid 20—240 värme, i avsikt
att grädden skulle uppstiga hastigt. Grädden
tillvaratogs genom att skummjölken under
gräddlagret avtappades genom en bott en ventil
i bunken, som var av järnbleck och rymde
7.5 1. Vid bunkmetoderna användas grunda
bunkar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free