Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönfoder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
I \ w B
Smältbara näringsämnen % *g B g. «
Vatten Aska ___________;____________:______—— r> p- " 8
\ * \ * Ägr I A- | ^ |^ve-| || ^
vita der extr> träd g- Ig.
Klöver i börj. blom..... 80 1.6 1.7 0.8 0.5 6.3 3.1 119 14.7
» » full » ..... 78 j 1.6. 1.5 0.7 0.4 7.2 3.3 I02 14.9
Lucern »börj. » ..... 76 2.3 2.1 1.2 0.3 6.1 3.4 158 13.5
> > full > ..... 72 2.2 1.7 I.o 0.3 6.9 4.5 128 13.5
Klöverblandat gräs...... JJ 2.3 1.5 0.5 I 0.5 7.2 ’3.1 98 15.2
Ital. rajgräs......... 75 2.8 1.3 0.8 0.5 7.7 3.6 78 16.0
I Timotej........... 67 [2.2 I.o I 0.6 0.5 Il.i 4-8 53 19.1
Ängsgräs i börj. blom..... 75 2.1 | 1.5 0.5 I 0.4 9.1 3.9 8l 18.5
» > full 5..... 70 2.i 1.3 0.7 I 0.4 XO.i 5.4 69 18.9
I Grönråg........... 78.7 1.5 1.5 0.7 0.4 6.0 4.5 105 14.8
Grönhavre.......... 76.8 1.6 1.2 0.2 | Q.4 6.5 4.9 84 14.3
■Vickerhavre......... 82.5 1.5 1.4 0.8 0.3 4.9 2.3 140 10.4
I Ärter............| 83.5 1.2 1.8 | 1.0 0.3 3.8 2.6 180 10.7
J Bönor........... 85 2.0 1.5 0.8 0.5 4.1 1.6 150 10.5
Fodermajs..........| 82.8 1.5 0.4 0.4 0.2 I 5.7 2.8 40 10.5
Spärgel.......... 80.2 I 2.1 I I.o I 0.5 I 0.3 I 6.7 I 2.9 I 80 I 13.3
Vitsenap..........| 85.0 1.4 1.3 0.6 0.2 4.9 1.5 130 10.5
I Bovete...........| 83.3 | I.i | 1.1 | 0.5 | 0.3 | 5.2 | 2.5 | 99 | II.5
Grönfoders användning. Det
utgör ofta huvudmassan av sommarfodret och
gives ej sällan enbart, vilket kan vara mindre
lämpligt. Som ovan anförda tal för dess
nä-ringshalt visar, innehåller baljväxt-g.
onödigt mycket smältbar äggvita även för rätt
högmjölkande kor. Då ungt g. dessutom har
hög vattenhalt, medför utfodring med större
mängd därav gärna lös mage och därmed
sämre tillgodogörande av fodrets
näringsinnehåll. Det är i sådant fall bättre att giva g.
tillsammans med äggvitefattigare torrfoder samt,
om kraftfoder gives, helst ett sådant, som
verkar stoppande, t. ex. bomullsfrökakor. Ung
klöver bör även av det skälet blandas med
torrfoder, att därigenom motverkas fodrets jäsning
och väderkolik, som eljes lätt inträffa. G.
gives i synnerhet åt nötkreatur. Åt hästar,
som icke böra få alltför vattenrikt foder, böra
företrädesvis sådana g.-slag givas, som hava
lägre vattenhalt, ss. gräs och lucern, samt
helst skördats något senare och helst ej över
25—40 kg. per dag. Även svin kunna väl
tillgodogöra ungt g. av baljväxter, men mindre
väl sådant av gräs. 7 kg. lucern eller klöver
och 10 kg. vicker havre hava härvid visat sig
26—213320. Lantmannens uppslagsbok.
likvärda med 12 kg. vassle (= 1 f.enh.).
Grön-fodring av svin bör dock ej fortgå längre, än
tills den egentliga gödningen vidtager vid omkr.
5 mån. ålder.
Grönfoderhö eller torkat g., som
särskilt i Norrland utgör en betydande del av
vinterfodret, har näringsvärde ungefär som
samma foder i friskt tillstånd. Det användes
företrädesvis åt nötkreatur men är väl groft
och skrymmande för hästar. Jfr Hö,
Fodervärde. (N. H.) H. J. Dft.
Gröngödsling, jordens gödsling genom
nedplöjning av för detta ändamål odlade växter,
vilka vid sin sönderdelning tillföra jorden sina
växtnärande beståndsdelar i lätt upptagbart
skick och även på andra sätt inverka
fördelaktigt på jordens fruktbarhet. G. användes
redan av gamla tidens romare, vilka för detta
ändamål odlade lupiner, och har sedan
bibehållit sig i bruk i Italien, likasom i södra
Frankrike men varit okänt i det övriga Europa, tills
den på 1700-talet började användas i Tyskland.
Sedan baljväxternas förmåga att med bakteriers
hjälp tillgodogöra luftens kväve påvisats, har
g. med lupiner i förbindelse med gödsling med
fosfat och kalisalt vunnit stor utbredning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
