- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
414

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gärde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AH

Vid val mellan olika
gödselme-d e 1, innehållande samma växtnäringsämnen,
t. ex. vatten- och citratlöslig fosforsyra i
olika superfosfat, beräknas priset per kg. av
växtnäringsämnet i fråga för att finna, i vilket
ämnet köpes billigast. Om sålunda ett 20 %
superfosfat kostar 16 kr. men ett 15 % 13. kr,

16
svarar det förra mot — = 0.80 kr. per kg.

13

fosforsyra, det senare mot —t = 0.87 kr.,

vadan det 15-procentiga var dyrare.

Som regel köper man konstgödseln bäst och
billigast i de enkla och högprocentiga
gödselmedlen. Kvävet sålunda i salpeter
(chilesalpeter och kalksalpeter) och svavelsyrad
ammoniak, fosforsyran i superfosfat och tomasfosfat,
samt kalit i 20, 30 och 40 % salt. De
lågprocentiga gödselmedlen och de blandade bör
man helst undvika att köpa. Emellertid är det
av vikt att kunna beräkna värdet på dylika
naturliga eller konstgjorda gödselmedel ur
analysen. En dylik beräkning tillgår på
följande sätt. Ett gödselvatten håller exempelvis
0.4 % ammoniakkväve och 0.8 %
vattenlösligt kali; vad äro 100 kg. därav värda med
nuvarande priser? Ur priset på svavelsyrad
ammoniak (100 kg. svavelsyrad ammoniak
med 20 % kväve kostar t. ex. 30 kr.) beräknas
1 kg. ammoniakkväve vara värt 1.50 kr. samt
ur priset på kalisalt (100 kg. 20% kali kostar
10 kr.) beräknas 1 kg. kali värt 0.5 kronor.
Man erhåller härur värdet på 100 kg.
gödselvatten :

0.4 kg. kväve X 1.5 kr. = 0.60 kr.
0.8 kg. kali X 0.5 kr. = 0.40 kr., summa
1. o o kr.

Gäller valet mellan gödselmedel med samma
växtnäringsämnen i olika former, ss.
superfosfat och Thomasfosfat, bör hänsyn tagas
både till näringsämnets pris och till dess
tillgänglighet för växten. Ehuru olika jordar och
växtslag härvid förhålla sig något olika, kan
som regel sägas, att Thomasfosfatets
fosforsyra, som är blott citronsyrelöslig, vid
användning å mineralisk jord har 3/4 av värdet av
motsvarande mängd vatten- och citratlöslig
fosforsyra i superfosfat. Om 20 % superfosfat
kostar 16 kr. och varje kg. fosforsyra däri
således 80 öre, har varje kg. fosforsyra i
Thomasfosfat ett värde av 80 x 3/4 = 60 öre. Utbjudes
ett Thomasfosfat med 15 % citronsyrelöslig
fosforsyra för 10 kr. per säck, svarar det mot
io/15 _ 67 öre per kg. Thomasfosforsyra,
således något dyrare än i superfosfat, om verkan
av dess fosforsyra är 3/4 av superfosfatets, under
det att priset är fördelaktigare, om fosfatet skall
användas på jord, där skillnaden mellan de
båda fosforsyreformerna är mindre, t. ex. å
mullrik jord. På liknande sätt jämföras
gödselmedel med olika kväveföreningar. Jfr
Gödselanalys.

Mera invecklad och något osäker blir
beräkningen, om ett utbjudet gödselmedel innehåller
flere växtnäringsämnen och ett eller flere av
dessa ingå i mindre tillgänglig form. Vid
beräkning av värdet av t. ex. benmjöl i
jämförelse-med superfosfat och chilesalpeter, som
innehålla samma växtnäringsämnen, fosforsyra
och kväve, i lättlöslig form, medan de i
benmjölet äro mindre tillgängliga, utgår man från
det genom försök utrönta förhållandet, att
benmjölets nämnda näringsämnen på kalkfattig
jord för vallar och höstsäd har sitt högsta värde
eller 2/s av samma ämnen i de andra båda.
nämnda gödselmedlen. Om 100 kg. benmjöl
innehåller 28 % fosforsyra och 2 % kväve och
den förra i superfosfat kostar o. 8 o kr., det
senare-i chilesalpeter 1.50kr. per kg., bliva sålunda
växtnäringsämnena i 100 kg. benmjöl värda:

fosforsyran 28 x 0.80 x a/s = 14.92

kvävet 2 x 1.50 x a/s = 2.00 kr., summa.
16.92 kr., vilket under antagna prisförhållande
kan anses som värdet på benmjöl av denna
sammansättning för lämpliga växter och
lämplig jord. M. W.

Gödselhus, Gödselkällare. Se Gödselstad.

Gödselmedel. Se Gödsel.

Gödselspridningsmaskin. 1. För
kreatursgödsel. För att sprida kreatursgödsel
jämnare, än vanligen sker för hand, och
samtidigt spara arbetskraft användas
spridningsmaskiner, ursprungligen av amerikansk
konstruktion och bestående av en vagn med
anordning för gödselns finfördelning och
spridning. Dylika maskiner, som började införas
under första åren av 1900-talet, finnas numera

Stallgödselspridare.

i handeln av såväl amerikansk som svensk
tillverkning. Vagnens botten utgöres av en över
kedjehjul löpande rörlig spjälbana, som för
gödseln bakåt i vagnen, där den fattas av en
med järnstift besatt vals, som vid sin rotation
sönderdelar den mot en ovanför sittande kam
och sprider den sålunda finfördelade gödseln
pål marken bakom vagnen. Spjälbanan och
spridningsvalsen drivas från hjulaxeln
(bakhjulens axel på 4-hjulig vagn) medelst
utväxling, vilken kan omställas till olika hastighet
och utmatningsmängd. Spjälbanan är antingen
fäst på 2 ändlösa kedjor, som vid körning stan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free