Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
Hyla, lövgroda. Se Groddjur.
Hylaster. Se Barkborrar.
Hylemyia. Se Lökfluga, Rågbroddfluga.
Hylesinus. Se Barkborrar.
Hyll. Se Fläder.
Hylobius. Se Snytbagge.
Hyoscyamin. Se Alkaloid, Bolmört.
Hyoscyamus. Se Bolmört.
Hyperit, ett slags grönsten. Se Bergart.
Hypochnus. Se Filtsjuka.
Hypoderma. Se Styng.
Hypodermella. Se Gråbarrsjuka.
Hyponomeuta. Se Spinnmalar.
Hypoteksbank. Se Hypotekslån.
Hypoteksförening. Se Hypotekslån.
Hypotekslån eller lån mot säkerhet i fast
egendom, vilken förblir i gäldenärens
besittning, men vari fordran säkerställes genom
inteckning i egendomen, är en vanlig form för
anskaffande av fast eller långvarig kredit.
Sådan långivning blev i Sverige först lagligt
ordnad genom den Palmstruchska bankens
privilegiebrev år 1656, och då Sveriges
riksbank stiftades 1668, övertog denna
skyldigheten att lämna jordbruket h. Riksbanken
måste dock tidtals starkt inskränka eller
alldeles upphöra med denna långivning, varför
förslag upprepade gånger under början av
1800-talet framställdes i riksdagen om
inrättandet av särskilda hypotekslåneanstalter
för jordbruket. Då detta ej ledde till någon
påföljd, inrättades på enskilt initiativ lokala
hypoteksföreningar, först den skånska
år 1836 och sedan Östgöta (omfattande även
norra delen av Kalmar län) 1846, Smålands’
m. fl. provinsers (Halland, Blekinge, Skaraborgs
län) 1846, Mälarprovinsernas (Uppland,
Västmanland, Södermanland, Närke) 1847, Örebro
läns 1849, Värmlands 1850, Älvsborgs m. fl.
läns för Älvsborgs, Göteborgs och Bohus,
Hallands och Skaraborgs län 1851, Gottlands
1861, Gävle-Dala 1861 och Norrlands samma
år. Dessa föreningar anskaffade kapital till
utlåning huvudsakligen genom upptagande
av obligationslån, företrädesvis i utlandet. Då
1857—1&59 års dåliga skördar medförde starkt
ökat lånebehov och den samtidigt inträffande
allmänna affärskrisen i hög grad försvårade
upplåningen och medförde uppsägning i stor skala av
hypoteksföreningarnas på kortare tids
uppsägning upptagna lån, beslöt 1860—61 års riksdag
inrättandet av Sveriges Allmänna
hypoteksbank för anskaffande av
kapital åt hypoteksföreningarna med stöd av
ensamrätt att utfärda obligationer med säkerhet
i svensk jordegendom och en av staten lämnad
grundfond av 8 millioner kronor (år 1890
höjd till 30 millioner) i statens obligationer.
Denna som lån av staten erhållna fond står
jämte de jordegendomar, vari hypotekslån
intecknats, som säkerhet för de av banken
upptagna obligationslånen, men får av banken
användas, endast om banken vid en likvidation
icke därförutan skulle kunna fullgöra sina
förbindelser eller de ingående annuiteterna
icke skulle räcka till att bestrida bankens
utbetalningar. I bankens styrelse av 5 personer
utnämnes ordförande av K. Maj:t och vice
ordförande av fullmäktige i Riksgäldskontoret
men övriga 3 medlemmar av bankens delägare
i hypoteksföreningarna. Då banken vid
anskaffningen av lån under 1860-talets
ogynnsamma kreditförhållanden måste medgiva
betydliga kapitalrabatter, som banken av
sitt reglemente var hindrad att avdraga från
de utlämnade lånen, måste kapitalrabatterna
småningom betalas av skillnaden mellan den
ränta banken betalade å de upptagna lånen
och utlåningsräntan å de till föreningarna
lämnade lånen. Då sedan räntefoten på den
allmänna penningmarknaden nedgick, var
hypoteksbanken hindrad att sänka räntan å
sina utlämnade lån eller medgiva dessas
inbetalning i förtid likasom ock att lämna nya
låntagare billigare villkor än de äldre. Det
missnöje, som härav alstrades, framtvang vissa
ändringar i bestämmelserna för
hypoteksban-kens och hypoteksföreningarnas verksamhet
(K. Förordningar 16/5 1890 ang. Sveriges Allm.
Hypoteksbank, samt ang. allmänna grunder
för hypoteksföreningars bildande och framtida
verksamhet med ändring 25/5 1905).
Enligt nu gällande bestämmelser är Sv.
allm. hypoteksbank ensam berättigad att
utgiva obligationer med säkerhet i jordegendom
på landet, och samtliga hypoteksföreningar för
sådan egendom skola i och för sin upplåning
ingå som delägare i banken. Föreningarnas
delaktighet i banken och ansvarighet för dess
förbindelser bestämmes av det oguldna
beloppet av från banken erhållna lån och är
minst 1 million kronor. De lån, banken
upptager, skola vara uppsägbara från bankens sida
efter viss tid, högst 10 år efter lånets
upptagande, likasom även de av banken utlämnade
lånen skola få uppsägas av låntagaren 10 år
efter utlämnandet att betalas efter 1 år.
Kapitalrabatt och andra kostnader vid
upplåningen skola betalas av låntagande
hypoteksförening vid lånets utbetalande eller inom
10 år därefter. Lånen lämnas i kontanta
penningar och äro av följande typer, alla med
samma ränta, som ursprungligen var 4 % men
sedan ändrats, år 1920 till 6 % och 1921 till 5 %.
1. Amorteringslån (inom 1/2 av
taxeringsvärdet) med Y2» 1 Va eUer 2 % amortering.
2. Stående lån på högst 25 år (inom 1J3 av
taxeringsvärdet). Härtill kommer, för alla
lånen förvaltningsbidrag, som dock icke
utgått efter 1909. I den mån avbetalning skett
å lån från hypoteksbanken, äger låntagaren
rätt att utfå motsvarande del av för lånet
ställd säkerhet, dock så att alltid full
säkerhet skall finnas för återstående del av lånet.
Bankens vinst avsattes till en reservfond,
vilken får komma delägarna till godo blott
genom minskning i förvaltningsbidrag eller
ränta å utlämnade lån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
