Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hårdvall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
männing, som till delägarnas begagnande är
överlåten, skall däremot, även om den står
under allmän vård eller uppsikt, anses lika
med enskild mark; c. Ägare av utjord eller
urfjäll har ej stängsel vitsord, såvida icke dylik
jord möter eller annan jord, som möter, förut
tagit del i stängsel; d. Innehavare av avsöndrad
lägenhet har ej rätt att av ägaren till den egen*
dom, varifrån lägenheten är avsöndrad, fordra
deltagande i stängsel, för så vitt ej sådant
deltagande förut ägt rum eller är avtalat.
Genom i vittnens närvaro ingånget skriftligt
avtal, förening, kan överenskommas,
att stängsel mellan jordägares ägor ej skall
upprättas eller att hägnaden ej må fordras
så tät, att den fredar mot mindre hemdjur,
såsom får, getter, svin och fjäderfä. Förening
skall intagas i domstolens protokoll och gäller
även mot framtida ägare eller innehavare av
jorden. Jämväl innehavare av sådan jord,
som tillhör kronan eller allmän inrättning
och som är upplåten under ständig
besittningsrätt, kan ingå dylik förening. Har förening
ingåtts för boställe eller på viss tid upplåten
lägenhet, som tillhör kronan eller allmän
inrättning, måste den för att gälla mot senare
innehavare godkännas av den
ämbetsmyndighet, som har närmaste tillsyn över bostället
eller lägenheten. Förening gäller ej utöver
i o år efter intagandet i rättens protokoll,
dock kan förening förnyas, för varje gång på
högst i o år.
Vill den, som med annan ligger i
tegskifte (äldre skifte med vitt spridda ägor),
inhägna något av sin lott, äger han ej rätt att
av grannen fordra deltagande i stängsel.
Tarvas för gemensamt gagn hägnad mellan
ägor, som ligga i tegskifte eller
samfällighet, eller skall för sådana ägor
häg-nadsskyldighet utgöras i rågång mot andra
ägor, så skola alla grannarna i byalaget eller
samfälligheten, var och en efter sin andel i
ägorna, taga del i stängslen. Då fråga uppstår,
huruvida stängsel för gemensamt gagn skall
upprättas eller hållas mellan ägor inom byalag
eller samfällighet, gälle deras mening, som äga
största lott i byalaget eller samfälligheten.
Äro delägarna liklottiga, gälle deras mening,
som anse stängsel ej böra äga rum. Detsamma
gäller, då fråga uppkommer om begagnande
av stängselvitsord mot eller ingående i
förening med ägare av jord, som gränsar till
byalaget eller samfälligheten. De jordägare,
som blivit överröstade, äro ej därav hindrade
att påyrka stängsel, därest de vilja övertaga
de övriga delägarnas andelar.
Då stängselskyldighet äger rum, skola de,
som möta varandra i ägoskillnaden, taga del i
stängsel till hälften vardera, dock att om de
ägor, mellan vilka skall stängas, å bägge sidor
utgöras av skog, utmark och beteshage och
den ena sidan skulle av stängsel märkligen
betungas utan motsvarande nytta, kan ena
sidans stängselskyldighet av domstol nedsättas
under hälften. Äldre hägnadsdelningar eller
beslut, varigenom h. enligt tidigare
författningar blivit bestämd, få ej hindra deras
bestämmande till hälften för vardera sidan, då
fråga därom väckes. Har till följd av begagnat
stängselvitsord h. blivit utgjord eller bestämd
efter viss grund, så skola jordägarna efter
enahanda grund deltaga i hägnadsunderhåll
för framtiden, tills annat blivet
överenskommet eller till dess med avseende å förändrat
bruk av ägorna ändring i hägnadsskyldigheten
blivit genomförd.
Stängsel skall sättas i
ägoskillnaden. Går denna i älv, å eller annat
vatten, som ej utan stängsel fredar för
hemdjur, skall var hålla sin del av stängsel på sin
egen sida, men bägge sidorna skola taga del i
den stängsel, som sättes emellan dem över
vattnet. Detsamma gäller, då ägor åtskiljas
genom allmän väg. Befinnes i dessa fall
lämpligare, att hela hägnaden sättes å ena sidan,
må detta ske mot skäligt skadestånd till den,
å vars sida den sättes, för därav orsakat men.
Går skillnaden över berg eller annorstädes,
där hägnad ej kan uppföras, sättes den på
närmast tjänliga ställe, mot skadestånd som nyss
nämndes.
Då den mark, vara hägnaden skall upprättas,
kan vara av högst olika beskaffenhet, följer
härav, att vid fördelning av hägnaden enligt
bestämd grund (vanligen hälftendelning, se
ovan) avseende skall fästas å denna olika
beskaffenhet. Detta sker genom uppskattning
före delningen. Även för skyldigheten att
hålla led eller grind över väg skall skälig
lindring i hägnadsskyldigheten tillgodonjutas.
Dock är den, som äger rätt till enskilt väg eller
till fädrift över annans ägor, pliktig ensam
hålla led eller grind därför. Erfordras ny
delning av redan upprättad hägnad, såsom t. ex.
efter sammanslagning eller delning av jord,
skall så vitt ske kan envar bibehållas vid
den sträcka, han förut haft eller, där han måst
utbyta något av sin förra hägnad emot sämre,
njuta ersättning för skillnaden i värde. Får
någon på detta sätt sin h. minskad, äger han
dock icke rätt att för den hägnadssträcka, från
vars underhåll han bliver fri, fordra betalning
av den, som därmed för framtiden belastas
utöver sin förra h. Kunna hägnadsskyldiga,
då ny hägnad skall uppföras, icke enas om
vilken del av stängselsträckan envar skall
taga, bestämmes detta genom lottning.
Uppstår tvist om sådant skadestånd, som ovan
nämnts, eller om uppskattning av hägnad
eller om ersättning för högre värde å hägnad,
som åt annan avstås, skola de hägnadsskyldige
kalla 2 nämndemän eller andra oj avige män att
hålla syn och värdering; den missnöjde äger
därefter instämma sin talan till domstol.
Om olika slag av hägnad, se d. o.
Hägnadstid. Hägnad skall om våren
vara i fredgill t stånd den 15 maj, såvida ej
för viss ort annorlunda är överenskommet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
