Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härskande träd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
än vålmning under gynnsammaste omständig- finnas blott som rudiment, de båda med
skenheter, men mindre än om vålmarna måste slås benens baksida sammanvuxna florettbenen,
ut och sättas om. Helst låter man fodret först Genom att djuret trampar blott på den med
vissna och torka något på slag, innan det sättes en hornkapsel omgivna tåspetsen, h o v e n,
på hässjan, för att denna skall rymma mycket, under det att motsvarigheten till övriga ben i
men i dåligt väder kan fodret också utan fara hälgångares fot bilda de nedre, m. 1. m.
loduppsättas direkt efter avslåningen, ehuru i räta delarna av extremiteterna (kotan,
sken-tunnare lager; detta får dock ske med försik- benet, framknät och hasen), har
extremite-tighet på linhässjor, så att ej det tunga fodret temas höjd förlängts.
där packar sig på linorna, som bukta sig under Från närbesläktade arter, av vilka åsnan
tyngden. Vid hässjning av säd kan vid regnigt hålles tam, skiljer sig hästen genom långt tagel
väder svårligen hindras, att takvarvet genom- i pannlugg, man och svansen till dennas
tränges av vätan, men de undre varven böra hela längd, korta öron och hornartade vårtor,
vara fullständigt skyddade, och vid inbärg- kastanjer, å alla 4 benen,
ningen skiljer man då deras innehåll från tak- Hästens yttre kroppsdelars benämningar
varvets, om det skulle vara skadat. framgå av ovanstående bild, de inre organens
Hässlebrodd, Milium effusum L., meter- läge av bilden i art. Inälvor och benbyggnaden
högt, vekt, flerårigt gräs, med mjuka, vridna av bilder i art. Skelett. Om de särskilda yttre
blad och stor, gles vippa med långa, slutligen och inre delarna, se under deras namn. Om
hangande grenar. Växer 1 hela landet i skuggig hästens färg och tecken, se Färg 2.
mark 1 skogar och lundar, men så glest, att Hästens tänder utgöras i vardera
det har blott ringa betydelse som betesväxt. käken av 3 par framtänder och 6 par kindtän-
Hästar, Equus caballus L., höra till hovdju- der samt hos handjuret, men vanligen ej hos
rens ordning, Ungulata, och de enhovades under- stoet, ett par betar, således 36 tänder hos stoet
ordning, Solidungula, utmärkt därav, att endast och 40 hos handjuret. Därjämte finnes i
ung-1 tå ar fullt utvecklad, under det att 2 sidotår domen å vardera sidan i överkäken men sällan
32—213320. Lantmannens uppslagsbok.
Hästens yttre kroppsdelar.
i Näsrygg. 2 Ganascher. 3 Örmandel. 4 Strupe. 5 Halsåderränna. 6 Hals. 7 Manke. 8 Ry°-g. 9 Länd. 10
Kors-11 Svans. 12 Lar. 13 Skinka. 14 Skänk. 15 Has. 16 Bog. 17 Överarm. 18 Bringa. 19 Underarm. 20
Framknä-21 Skenben. 22 Kotled. 23 Kota. 24 Hovkrona. 25 Hov. 26 Bröstkorg. 27 Buk. a—b Strupåder. c—d
Sadel-gjordslage. e, f, g, h Flanker, k Lårled. 1 Tvillingmuskel, m—n Bogblad. o Ljumske, v Armbåge, x Bogspets.
y Höft. z Bärbensknöl. t Knäskål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
