- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
502

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S02

vande av de omständigheter, som böra komma
i betraktande, göras hos vederbörande
hush.-sällskap, varefter sällskapet före den i följande
maj till Stuteriöverstyrelsen ingiver till K.
Maj:t ställd ansökan om lån. Beviljat lån skall
lyftas före årets slut. Redogörelse för
lånerörelsen skall av sällskapet årligen ingivas till
Stuteriöverstyrelsen. Lånebeloppet får för
varje hingst ej överstiga 5,000 kr. Om median
inköpt hingst dör eller avyttras eller ägaren
försummar att uppvisa hingsten jämte hans
språngrulla, är ogulden del av lånebeloppet
förfallet att återbetalas inom 1 månad, och om
hingsten utan tvingande skäl avyttras före 5
år efter lånets erhållande, skall 6 % ränta
betalas å hela lånet från dess lyftningsdag (K.
kung. 30/10 1917 och 25/io 1918).

Hastavelslån. Se Hästavelsfond, Lånefond
för inköp av ädla avelsston.

Hästfluga, Hippobosca equina L., är en
till de s. k. lusflugorna, Pupipara, hörande,
omkring 8 mm. lång, glänsande brun fluga,
som uppehåller sig företrädesvis på hästar,
på de tunnhåriga delarna, ss. under svansen,
i öronen och i näsborrarna. De verka oroande
på djuren utan att eljes göra dem någon skada.
De föröka sig genom att flugan föder en puppa
eller en larv, som strax förpuppas. Dessa puppor
(»puparier»), ur vilka efter omkring 1 månad
nya flugor framkomma, övervintra på marken
eller i stallgolven. För att avvärja deras
besök brukas att bestryka de delar på hästen,
där de pläga uppehålla sig, med tran eller
andra luktande och smetiga vätskor.

A. T—n.

Hästförsäkring. Se Kreatursförsäkring.

Hästgödsel. En arbetshäst om ungefär
600 kg. lev. vikt lämnar vid vanlig utfodring
med stråfoder och högst halva fodervärdet i
kraftfoder omkring 25—30 kg. fast och flytande
spillning eller tillsammans med vanlig
strömängd i medeltal 30 kg. gödsel om dagen,
motsvarande ungefär 10 ton per år. Genom
gödselns brinning kan omkring 1/3 beräknas
gå förlorad, så att sålunda mängden
halvbrunnen gödsel skulle uppgå till omkring 20 kg.
per dag eller 7 ton per år, om all den fallna
spillningen tillvaratoges. På grund av förlust
av spillning utomhus kan gödselmängden i
allmänhet knappt beräknas till mer än 2/3 av
nämnda mängder. Jfr. Kreatursgödsel.

Då hästens föda till övervägande delen består
av grovt och torrt stråfoder och detta blir
mindre fint tuggat än idisslarnas foder, blir
också h. mer grov och torr än övriga husdjurs
spillning. Dess procentiska sammansättning
angives i medeltal av Em. Wolff:

Urin ......
Vatten
Kväve
Fosforsyra
Kali

76 90
0.45 1-55
0-35
0-35
1.50

På grund av sin torra beskaffenhet kan h.
insuga all urinen, och om stallgolvet är tätt
erhålles därför, tack vare urinens höga halt
av kväve, en på detta ämne rik gödsel, som
till följd av sin luckra och för luftens
inträngande öppna beskaffenhet lätt råkar i
häftig brinning. H. säges därför vara en »varm»
gödsel. Förvaringen bör därför vara sådan,
att brinningen återhälles. Detta sker bäst
genom att h. dagligen i gödselstaden
blandas med den övriga, »kallare» gödseln och
väl hoppackas. Använd enbär passar h. bäst
på kall lerjord. På sandjord blir brinningen
lätt så häftig, att gödseln verkar brännande.
På grund av sin hastiga brinning blir
hästgödselns kväveverkan stark, och den passar
därför bäst för gödsling av växter, som böra
växa frodigt, ss. rotfrukter, kål och andra
grönsaker samt grönfoder. H. användes
under namn av »strö» till den värmande bädden
under drivbänkar.

Hästhov. 1. Se Hov.

2. Tussilago farfar a L.,. en mångårig
korg-blomstrig ört, fam. Compositœ, med i jorden
djupt kringkrypande jordstam, från vilken
tidigt på våren uppskjuta talrika gula
blomkorgar och senare bladskott med stora,
rundat hjärtlika blad. Frukterna spridas med
hjälp av vita, mjuka hårpenslar. Växer på
bottensur mark, företrädesvis på lera eller
lerbotten, allmän i hela landet och är ett
av våra svåraste ogräs, dels emedan de stora
bladen överskärma och undertrycka de
odlade växterna, dels på grund av svårigheten
att utrota växten. Den sprider sig såväl
genom den för redskapen så gott som
oåtkomliga jordstammen, som genom de
kringflygande frukterna, vilka lätt gro, om de
falla på fuktig mark. Bekämpas genom att
blommorna avlägsnas före fröspridningen och
framför allt genom att bladskotten gång på
gång avskäras, så att jordstammen
utmattas.

Hästkastanj e, Aesculus hippocastanum L.,
som föres till lönnfamiljen, Acerineœ, eller
egen familj, Hippocastaneœ, är utmärkt genom
oregelbundna vit-röda blommor med 7
ståndare, samt 5—7-fingrade blad. Den växer
vild i Grekland och västra Asiens bergstrakter
och är allmänt odlad i parker och alléer upp till
Dalälven, men fördrager ej väl blåsig
växtplats. Mindre allmänt odlas en rödblommig
art Ae. rubicunda Loisel, vilken är mindre
storvuxen och ömtåligare för köld, men väl
uthärdar vintern upp till Kolmården. Veden
är vit, lös och av ringa värde.

H. J. Dft.

Frukterna, vilka avfalla mogna, stå
till sin sammansättning nära ekollon och kunna
likasom dessa användas till kraftfoder. I
medeltal innehålla de i proc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free