- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
504

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

504

A. Beskällare vid minst 4 års
ålder premieras i 4 klasser efter som de
ansetts förtjänta att premieras och erhålla:

I Värde- I Penningpris

| bokstav 1 kr.

Klass i främst förtj. . . a 400—300

» 2 mycket väl förtj. ab 300—200

> 3 väl förtj. . . . b I 200—IOO

> 4 sist förtj. ... I godkännande intyg

De högre prisbeloppen tillerkännas
varmblodiga hingstar, de mindre nordsvenska eller
Gudbrandsdalska i de 5:te och 6:e distrikten,
eljes äro kallblodiga hingstar uteslutna från
penningpris. För kl. 1 fordras minst 6
premierade avkomlingar, bland vilka någon av minst
3 års ålder, för kl. 2 premierad avkomma, för
kl. 3, att hingsten visat sig avelsduglig; om
hingst ej ännu hunnit visa sig avelsduglig, kan
han premieras blott i klass 4.

B. Unghingstar: i-årig kan få
skådepenning, 2—3-årig kan få bedömande av
avelsvärde och 3-årig godkännande samt
unghingst, som anses främst förtj ant av
godkännande, även skådepenning.

C. Första gången betäckta
4-åriga ston:

I Värde- I Penningpris I

I bokstav I kr.

Klass 1 mycket väl förtj.I ab 80

> 2 väl förtj. ... b I 40

> 3 sist förtj. ... I godkännande intyg ]

Med språngsedel skall styrkas, att stoet
betäckts av likartad, statens eller premierad
enskild hingst, samt att frisedel använts, om
sådan varit anvisad.

D. Fölston, 4 år eller äldre av
ädel, nordsvensk eller Gudbrandsdalsk ras:

I Värde- I Penningpris I
I bokstav I kr.

Klass 1 främst förtj. . . a 120

> 2 mycket väl förtj. ab 80

> 3 väl förtj. . . . b I 40

> 4 sist förtj. ... I godkännande intyg |

I kl. 1 får premieras blott ston, som lämnat
lovande avkomma. Sto skall hava föl vid sidan
eller vara synbart dräktigt och genom
språngsedel styrkas, att fölet är fallet eller
betäckning skett av statens eller premierad enskild
hingst.

E. Ungston vid 1—3 års ålder kunna få
skådepenning; ungsto vid 3 års ålder, mycket
väl förtjänt att premieras, erhåller även
avels-diplom och frisedel; ungsto av samma ålder,
väl förtjänt att premieras, erhåller frisedel.

Om tillgängliga medel icke räcka till alla
tillerkända penningpris, skola prisen utdelas
främst till hingstar av ädelt slag samt i 5:e
och 6:e distrikten till hingstar av nordsvensk
eller Gudbrandsdalsk ras; därefter till betäckta
ston och fölston av ädelt slag; och sist till
betäckta ston och fölston av kallblodigt slag,
samt inom varje avdelning i ordning efter
värdebokstav samt åt yngre före äldre.

Intyg om godkännande antecknas på
anmälningssedeln. Häst kan årligen uppvisas vid
besiktningsmöte; premierad hingst, som icke
uppvisats under året efter det han premierats,
anses icke som premierad, om ej för nämnden
visas giltigt skäl för hans frånvaro.

Penningpris och frisedlar betalas av
hushållningssällskap. Detta offentliggör lista över
premierade eller tillåtna hingstar.
Stuteriöverstyrelsen offentliggör sedan år 1901 årligen
i skriftserien K. Jordbruksdepartementet sin
årsberättelse under titeln: Meddelanden
angående den med statsmedel understödda
häst-premieringen, innehållande förteckning över
statens och premierade privata hingstar och
deras stationering samt över myndigheter för
häst väsendet.

Hästraser. Vilda hästar förekommo i äldre
tid allmänt i östra Europa och jagades ännu
under medeltiden i Danmark och_ än senare i
Polen och angränsande länder. Ända till
senare delen av 1800-talet levde vilda hästar på
Sydrysslands stepper, men denna nu utrotade
ras, kallad t a r p a n, anses hava härstammat
från förvildade tamhästar, vilket även säkert
&r förhållandet med de hästar, vilka i stora
flockar leva på Sydamerikas grässlätter,
emedan hästar saknades i Amerika likasom i
Australien, tills de infördes av europeiska
nybyggare. Numera anses den i Högasiens
stepp-trakter levande Przevalski-hästen vara den
enda ursprungligt vilda hästrasen (eller kanske
-arten). Under inverkan av olika
naturförhållanden synes hästen redan i äldsta tid
hava utvecklats till olika typer eller raser,
motsvarande de huvudtyper, vari de nutida
hästarna indelas. Enligt Alfr. Nehring
tillhöra de från kvartärtidens början påträffade
benlämningarna tre typer. En grov d i 1
u-viallåglandshäst, var. robusta, med
långsträckt, grovt huvud, anlag till konvex
profil och en höjd av omkring 155 cm... förekom
på det nordeuropeiska låglandet och anses
fortleva i de nutida europeiska »kallblodiga»
låglandsraserna. En småvuxen, finare byggd
diluvialhöglandshäst, var.
Nehrin-gii, med rak ansiktslinje samt hög och bred
panna, förekom på de brittiska öarna, i
Frankrike samt i mellersta och södra Europa och har
ansetts närmast överensstämma med den ovan
nämnda Przevalskis häst och utgöra ursprunget
till de nutida ponnyslagen. Den tredje typen,
varav lämningarna i Europa påträffats i fynd
först från bronsåldern men som var förhärskan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free