- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
510

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häststambok ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5io

ojämnheter avjämnas genom att beströ det med
torr sand, kalk eller cement, varefter däri
nerpressas och fastspikas tunnare plank eller
bräder, som, till den del de bli utnötta, lätt
och billigt kunna utbytas. Då nötningen
hastigast förstör bakre delen av spiltan, böra
bräderna läggas på tvären, för att utbytet skall
kunna inskränkas till det utnötta.

Cementgolv är bekvämt att rengöra
och ogenomträngligt för urinen likasom för
råttor, men det är kallt, hårt och halt. För att
minska dess kalla beskaffenhet bör det isoleras
från stenfoten, t. ex. genom ett ingjutet lager
av tjärad tegelsten eller en bräda, varjämte
helst luftväxling i fyllningen bör anordnas.
Hårdheten avhjälpes genom pall av trä, som
ej får läggas lös ovanpå, i vilket fall urin lätt
samlas under pallen till en stankhärd, utan
bör göras så, att träreglar ingjutas i cementen
och, sedan denna torkat, tjäras, kalkas och
övertäckas med ett tunnare övergolv, ss.
ovan sagts. Genom minskningen av
virkesåtgången till underlaget vinnes en besparing
i jämförelse med vid helt trägolv. För att
stallgångarna ej skola bliva hala, bör cementgolv
i dem förses med trekantiga fåror, i—1.5 cm.
djupa, bildande 12—15 cm. rutor. Cementgolv
i gångarna skadas lätt av hästskors hakar och
broddar. I föl- och unghästboxar böra de
aldrig användas, då de förstöra både hovar och
ledgångar på de unga djuren. Där är stampad
lera med sand eller torv ovanpå det bästa. Den
förr vanliga stensättningen i stallgångarna är
en billig och hållbar golvläggning, som väl
passar i enklare stall.

Fönstren böra i riklig mängd insläppa
det för djurens hälsa så fördelaktiga och
bakteriedödande solljuset. Bäst nås detta av högt,
minst 1 s/4 m. över golvet, sittande, efter
stallets storlek 30—60 cm. höga fönster, vilka, om
blott en vägg har sådana, böra upptaga nästan
hela dennas längd eller, om 2 eller flera väggar
hava fönster, sträcka sig över 3/4 av dessa. Det
är ej farligt, att hästarna stå med huvudena mot
en vägg med fönster, om blott dessa sitta
tillräckligt högt.

Dörrarna böra vara minst 1.8 m. höga
och så breda, att hästarna ej stöta mot vid
ut-och ingåendet. Där man använder parhästar,
bör utgången hava dubbeldörrar.

Värmegraden ih. bör ej vara hög.
Stallets dimensioner, i synnerhet takhöjden,
bör beräknas efter det antal djur, för vilket
det avses, så att värmeutstrålningen från
djurens kroppar uppvärmer luften, så att den
kännes torr under vintern. Om stallets kubikmått
är för stort, bör det överflödiga avskiljas genom
en mellanvägg. Ren och torr luft
befordras för övrigt genom användning av strö,
som väl uppsuger fuktigheten. En blandning
av torvmull och sågspån är det bästa. Löst
halmströ, som upptagits ur spiltorna, bör aldrig
förvaras inom stallet under dagen, såvida det

ej lägges inonT|slutna skåp med luftning utåt.
Dock kunna längre tid kvarliggande djupa
ströbäddar av torvströ i försänkta spiltor,
vilken anordning förordats såsom ej blott
bekväm utan även nyttig för hovarna, bidraga
till att hålla luften ren, om det ytliga lagret
förnyas, då det blivit förorenat. Annars verka,
de motsatsen.

Om luftväxling, se d. o.

Selkammare, avstängd i ett hörn av
stallet eller i en spilta, blir gärna fuktig och bör
alltid förses med egen ventilering. I dagligt
bruk varande seldon far bättre av att hänga
öppet i stallet än i fuktig selkammare. Eljest
kan seltyget bra förvaras på foderskullen eller
i vagnslidret. A. P—n.

Häststambok. I samband med införandet
av den av staten anordnade premieringen av
hästar anbefallde K. MajitdenVn 1872
Stuteri-överstyrelsen att upprätta en stambok för det
rena fullblodet. Stambok för ädla hästar föres
av Föreningen till den ädla hastavelns
befrämjande.

Genom reglementet av den 23/n 1900 för den
med statsmedel understödda hästpremieringen
fastställdes grunder för länsstamböcker för
hästar och bestämdes, att hushållningssällskap,
som önskar få länsstambok. införd inom dess
område, skall uppgöra förslag till sådan, vilket
underställes Stuteriöverstyrelsen till
fastställelse. Då förslaget fastställts, bestämmes ock
en övergångstid av högst 10 år, efter vilken
stamboken skall anses införd, och endast
sådana hästar, som äro införda i densamma,
kunna bliva föremål för premiering. I
länsstambok skola hästar av varm- och kallblodiga
raser föras i olika avdelningar. Berättigade till
införande äro inom underdistriktet premierade
hästar, nämligen hingstar från 3 år, som äga
styrkt härstamning från sins emellan likartade
föräldrar i minst 3 led, och fölston, som hava
dylik härstamning i minst 2 led samt premierats
med värdebokstav a, ab eller b. Under
övergångstid kunna fordringarna på likartad
härstamning minskas till 2 led för hingst och 1 för
sto. Sammanslutning av hushållningssällskap
eller förening kan få stambok upptagande blott
1 ras godkänd som grund för premiering.
Länsstamböcker kunna även, efter fastställelse
av överstyrelsen, uppläggas för en särskild av
de nämnda raserna, om förening mellan
hush.-sällskap eller förening, omfattande större
avels-områden, så önskar. Sammanslutning av
hush.-sällskap eller förening, omfattande större
avels-område, kan erhålla understöd av statsmedel för
upprättande och förande av stambok, som
fastställts av Stuteriöverstyrelsen och upptager en
enda av de premieringsbara raserna. Ansökan
om dylikt understöd ingives till
stuteriöverstyrelsen, som ock utövar kontroll över
verksamheten. K. k. M/10 1913, med ändring n/3 1921.

Hävd. 1. H. betecknar det för produktionen
mer eller mindre goda tillstånd, vari en jordegen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free