Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inmutning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
på skadedjuren eller utrota dem på annat sätt
(t. ex. parasitsteklar och parasitflugor,
rov-steklar och rovflugor, nyckelpigor m. fl.).
Sådana människans vänner bland i. hava också
på flera håll i världen med framgång utnyttjats
av människan, förökats och spritts, där deras
värdar uppträtt i hotfull mängd. Många
insekter gagna människan genom att vid
blombesöken, för att suga nektar eller samla
frömjöl, möjliggöra befruktningen hos de
självsterila växtarterna och underlätta den hos
andra. Särskilt för klöverns och fruktträdens
befruktning äro insektbesöken av allra största
vikt. Insekterna äro vidare till gagn för
människan genom att förtära döda djurkroppar
och därigenom, att de bidraga till förmultningen
av såväl animaliska som vegetabiliska ämnen.
Slutligen må erinras om, att människan bland
insekterna äger två slags tamdjur, bin och
silkesfjärilar, vilkas ekonomiska betydelse ej
är ringa.
Insekternas här ant}rdda betydelse i
ekonomiskt och hygieniskt avseende har gjort, att de
på senare tid blivit föremål för allt större
uppmärksamhet.
Inom de flesta länder finnas numera
särskilda anstalter för studiet av skadeinsekterna
och deras parasiter samt för utfinnandet av
lämpliga skyddsmedel mot dem. Ett dylikt
statligt institut kom i vårt land till stånd 1897,
då Statens Entomologiska Anstalt inrättades.
År 1907 förenades denna 50m en Entomologisk
avdelning med Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet. Numera
företrädes också de skogsentomologiska intressena
av en särskild avdelning vid Statens
Skogsförsöksanstalt. Båda, som äro förlagda till
Experimentalfältet vid Stockholm, hava även
till uppgift att i möjligaste mån stå allmänheten
till tjänst med kostnadsfria råd och
upplysningar. Till skydd för parasiters spridning
genom t. ex. handeln har även på senare tid
inom olika länder vissa lagbestämmelser,
medförande ett omfattande inspektionssystem,
kommit till stånd. Hithörande frågor vänta
ännu på sin lösning i vårt land. — Litt.:
Tullgren, Alb. & Wahlgren, E., Svenska Insekter.
En orienterande handbok vid studiet av vårt
lands insektfauna. Stockholm 1920—22. Svensk
Insektfauna utgiv. av Entomol. Fören, i Sthlm
(under utgivning). Tullgren,
Trädgårdsväxternas fiender och vänner, Sthlm 1915,
Lantbruksväxternas fiender och vänner, Sthlm 1917,
och Våra snyltgäster, Sthlm 1914. Trägårdh, L,
Sveriges skogsinsekter, Sthlm 1914.
Uppsatser i praktisk entomologi 1—23, utg. av
Entomol. Fören, i Stockholm 1891—1914. Rostrup,
Sofie, Vört Landbrugs Skadedyr, Köbenhavn
1907. Reh, L. Die tierischen Feinde; Bd III
i Sorauer’s Handbuch der Pflanzenkrankheiten,
Berlin 1913. A. T—n.
Insektdödande medel. För bekämpandet av
skadeinsekter har en betydande mängd ke-
miska medel såväl av organiskt som oorganiskt
ursprung kommit till användning. Blott ett
fåtal kan här bliva omnämnt. Bland de medel,
som verka som maggifter, ha egentligen
blott de arsenikhaltiga fått större användning.
Mest bekant är kej sargrön t
(Schwein-furtergriin, Parisergrönt), som är ett grönt
färgstoff med hög arsenikhalt. Pulvret bör
vara såvitt möjligt rent från fri
arseniksyrlighet och hålla ca. 56 % AsX>.. (arseniksyrlighet).
Besprutningsvätskan beredes av 75—100 g.
kejsargrönt, 150—200 g. nysläckt,
finpulveriserad kalk och 100 lit. vatten. Då pulvret
är olösligt och tungt, måste vätskan under
besprutningen hållas i rörelse, så att
giftpartiklarna bli väl uppslammade i vattnet. Mindre
arsenikhaltigt, men på grund av större
vidhäftningsförmåga och finkornighet bättre är
blyarseniat. Detta säljes dels i pastaform,
dels som torrt pulver, i båda fallen gulfärgat
av t. ex. blykromat (5 %). Uppslammas i
vatten, 100—600 g. per 100 1. vatten. Mot fritt
kringkrypande, större insektlarver kunna mindre
giftkvantiteter användas, än då det gäller
sådana, som gnaga sig in i växtdelarna (t. ex.
äpplevecklaren). Såväl kejsargrönt som
blyarseniat kunna köpas i öppna handeln (apotek,
färgaffärer etc.) utan några formaliteter.
Förutom dessa medel, som äro avsedda att
förtäras av skadedjuren, finnas en mängd sådana,
som verka på annat sätt, blott och bart djuren
bli fuktade med desamma. Bland dessa s. k.
kontaktmedel förtjäna de
nikotin-h a 11 i g a att i första rummet omnämnas.
Tobaksextrakt kan lätt åstadkommas
genom urlakning av billig tobak, men vida
verksammare äro de i handeln gängse preparaten
Jofurol, Nikotinsulfat, Nikotoxin, Aphitoxin,
Toxinbad m. fl., vilka alla innehålla en större 1.
mindre procent nikotin. Medlen kunna
användas dels till besprutning i utspädning med
vatten, dels till rökning genom vätskans
avdunstning över lampa. Nikotin kan även
användas i form av torrt pulver, t. ex. snusdamm,
som strös över fuktiga plantor, som skola
skyddas. Ett gott kontaktgift är även k v a s s i
a-extrakt, vilket beredes genom urlakning
av s. k. flugspån, målen ved och bark av
Qitassia amara L. eller Simaruba excelsa DC,
trädartade buskar i Sydamerika. Ett vanligt
recept är: 250 g. flugspån urlakas i 5 1. vatten
genom kokning. Till den avsilade vätskan
sättas ytterligare 5 1. vatten, innehållande 250
g. löst såpa. Denna grundlösning, som kan
förvaras, utspädes till besprutning med 30 a
40 1. vatten. I handeln finnas även
koncentrerade kvassiaextrakt, som kunna direkt
utröras i vatten. Ett annat medel, som även
i stor utsträckning användes mot
parasitsvampar, är svavelkalkvätska.
Denna har speciell användning mot sköldlöss
och vissa kvalster. Färdigberedd finnes den i
handeln under namnet » f r i s c o». Beredes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
