Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ishus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S4S
utsätter densamma - för inverkan av köld;
mer än om den täckes av snö. I. verkar därför
högst skadligt pä växterna, särskilt sådana,
som äro mindre härdiga, ss. lucern och
vete-brodd, vilka därför gå ut i de fläckar, där i.
stannat under något längre tid. Då marken är
tjälad, så att smältvattnet ej kan nedsippra,
hindras i. huvudsakligen genom en omsorgsfull
planering av markytan, så att inga
vattensamlingar kunna uppkomma,. samt genom
kullrighet på tegarna och väl anlagda och
upprensade vattenfåror för att befordra smälta
vattnets avrinning.
Ishus, i s h ö g. Se Is.
Islandshästen härstammar från de hästar,
som de norska invandrarna medförde från sitt
hemland, och senare inblandningar ^ från de
skotska öarna men har under flera
århundraden utvecklats utan främmande inblandning
under inflytande av öns stränga klimat och i
övrigt karga naturförhållanden. Under senaste
tid har den vunnit efterfrågan särskilt som
arbetshäst vid småbruket i Danmark, dit en
avsevärd utförsel ägt rum. Den är en liten
häst på 115—125 cm. mankhöjd, med i regel
djup bål, starka ben och en tjock hårrem med
grova skyddshår. Färgen är växlande men
vanligen utan tecken. Den är lugn men något
trilsk, uthållig och säker på foten — en härdig
och föga ömtålig lanthäst för småkörslor och
mindre jordbruk på lätt jord. Wilh. H—r.
Islandslav. Se Lav.
Ismetod. Se Gräddsättning.
Isolering av byggnader är av allra största
vikt för att hindra fuktigheten från marken
att upptränga i bjälkar och väggmaterial från
grunden, även om denna är omsorgsfullt
avdikad. Fuktigheten i de jordlager, som omgiva
grundmurarna, tränger eljes till följd av
kapillärkraften upp i dessa och överföras till
byggnadens väggar etc. Härigenom blir materialet
i förtid förstört, och byggnaderna bliva
dessutom osunda. Till skydd häremot inlägges
isoleringsskikt å alla grund- och källarmurar,
hinan bjälklagrèn inläggas eller murar
uppföras. Till isoleringsskikt kan användas tjärad
näver, vilken utlägges i tvenne lag och så att
skarvarna alltid förskjuta varandra. Det
vanligaste isoleringsmaterialet är dock asfaltpapp
eller asfaltfilt, som tillverkas speciellt för
isolering och är tjockare och starkare än vanlig
asfaltpapp. Såväl asfaltpapp som asfaltfilt
utläggas i enkelt lag, och vid skarvarna skola
de olika styckena överskjuta varandra minst
5 cm. Den verksammaste men också dyraste
isoleringen erhålles dock genom inläggande
av ett 1—2 cm. tjockt skikt asfalt.
Isoleringsskikt bör alltid ha minst samma bredd som
ovanpå kommande mur, träbjälkar e. dyl. Alla
skarvar skola väl täcka varandra, så att inga
springor eller öppningar förekomma. I. å
lodräta ytor, såsom å murar i marken, som utsättas
för fuktighet, utföres lämpligast med
påstryk-ning en eller två gånger av varm asfalt eller
asfalttjära. Se även Bjälklag och Elektricitet.
L. N. Gramén.
■ Isop, Hyssopus officinalis L., av de
läppblommigas familj, Labiatœ, en flerårig, upprätt
växande ört med lansettlika, jämnbreda,
helbräddade blad och i bladvecken i toppen
ensidigt vända blå, sällan vita blommor, mêd stor,
hjärtformig mittflik på underläppen.
Härstammar från s. Europas bergstrakter och har på
grund av sin rikliga halt av starkt doftande,
flyktig olja och garvämne sedan gammalt
odlats som krydd- och läkeväxt. I. brukas även
som infattning kring rabatter. Förökas lätt
genom frö, som sås på våren i kallbänk eller på
fritt land. Till läkemedel skördas de blommande
stjälkarna och torkas i skugga. 4 kg. färsk
lämna 1 kg. torr vara. Lämnar bien riklig
honung.
Istadig het. Se Hovbeslag, Körning.
Ister. Se Fett.
Isärfällning. Se Tegläggning.
lynx. Se Göktyta.
Ixodes. Se Blodstallning, Fästing.
J.
Jakt och djurfångst torde jämte fiske i
äldsta tider hava utgjort människans enda
egentliga näringsfång. Av vilken betydelse j.,
framför allt på pälsbärande djur, måste hava
. vajit ännu så sent som under medeltiden och
.början av nyare tiden, framgår bl. a. av dessa
tiders betydande export av hudar och pälsverk
. från vårt land, ävensom därav att skatten från
.vissa landsändar då utgick i skinnvaror. Med
åkerbrukets och boskapsskötselns utveckling
förlorade den småningom i betydelse men är
fortfarande en viktig binäring, särskilt i
avlägsnare trakter av norra Sverige. Sitt anseende
som nöje och idrott har j. även behållit genom
tiderna. Den årliga avkastningen av den
svenska jakten, på senare tider uppskattad
till 3—4 millioner kr., är icke synnerligen stor,
då den fördelar sig på ett land av omkring 45
35—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
