Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordavsöndring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
Rostig sand bör undvikas, emedan
järnföreningars ofördelaktiga verkningar på jorden
synnerligen starkt framträda på en styv och
mindre väl genomluftad jord. Ler- och
sandblandning bör ske blott med smärre mängder
varje gång, högst 200 m3. per hektar,
motsvarande ett 2 cm. tjockt lager.
Vid trädgårdsskötseln och i
synnerhet för krukväxtodlingen är j. ett så gott
som oumbärligt medel att erhålla en för denna
odling lämplig j. Av grästorvjord och lövjord
(beredda genom kompostering av grästorv på
lerjord samt multnande löv), ljungmylla, sand,
kolstybb, brunnen kogödsel m.m. i olika
mängdförhållanden tillredes jordblandningar för olika
växtarter.
Jordbruk. Ordet begagnas vanligen liksom
lantbruk och lanthushållning för att beteckna
jordbruksnäringen i dess helhet, men även i
inskränkt bemärkelse för den del därav, som
är ägnad växtodling.
1. Jordbrukets utveckling. J.
i dess vidsträcktare bemärkelse har tidigare
utgjort landets huvudnäring. Det sysselsatte
större delen av landets befolkning och fyllde
huvudsakligen dess behov av
livsförnödenheter samt lämnade därutöver i regel tillfälle
till utförsel av jordbruksalster. Det alstrade
större värden än övriga näringar och bidrog
mer än dessa till landets utförsel. I dessa
avseenden var lantbrukets ställning tämligen
oförändrad intill 1800-talet, i det att dess
omfattning och alstring ungefär höll jämna steg
med befolkningens ökning. Sedan dess hava
förhållanden mycket förändrats.
Jordbruksbefolkningens antal har nedgått, ej blott i
förhållande till hela folkmängden utan på
senare tid även i absoluta tal räknat (se
Jordbruksbefolkning). Landets j. kan ej heller
så som förr föda befolkningen, utan vårt land,
som förr i avseende på jordbrukets alster var
övervägande exporterande, har numera en
större in- än utförsel av jordbruksvaror, ss.
följande årsmedeltal för de viktigaste av dessa
varor visa:
Införselvärdej
Utförsel »
1871—75 1901—05 1911 —13
46,583,000
51,477,000
100,000,000
51,499,000)
119,000,000
103,000,000
Förändringen beror huvudsakligen på, att
numera utförselöverskottet av spannmål har
avlösts av överskjutande införsel samt en
betydande införsel av fodervaror och ull
inträtt, medförande en större kostnad än värdet
av ökningen i utförsel av kreatur ’och alster
av husdjursskötseln.
Hela skördens uppskattade värde, jämfört
med industriens tillverkningsvärde, beräknades
i medeltal i millioner kr.
i Skördens värde . .
I Industriprodukters .
År
1882-1885
19H—
1915
490.4
185.6
992
1968.6
Senare siffror hava, på grund av kristidens
högt uppjagade och ovissa pris, icke anförts.
Den tillbakagång för jordbruk i förhållande
till industri, som ovanstående siffror visa,
hindrar ej, att jordbrukets produktion
samtidigt starkt ökats, ss. följande siffror visa.
Åker ha.....
Skörd dt. pr ha.:
Höstsäd ....
Vårstråsäd . . .
Potatis ....
Rotfrukter . . .
Hästar st. . . .
Nötkreatur . . .
Får......
Getter.....
Svin.....
Ar
1881-1885
2,991,614
1911 —
1915
3,691,641
13.2 17.0
14.3 I 15.6
75-4 H3-3
131-0 353-3 r
480,330 671,596
2,366,286 2,883,884
1,442,396 1,146,328
96,891 102,284
515,556 I 891,100
Uppgifterna för senaste femtal år hava på
grund av de abnorma förhållandena ej ansetts
lämpliga som jämförelse.
Framstegen äro i själva verket större, än
dessa siffror visa, i det att sädens rymdvikt
likasom djurens kroppsvikt, snabb vuxenhet
och övrig produktionsförmåga ökats.
2. Jordbrukens antal och
stor-1 e k. Rikets hela landvidd, 41,049,266 hektar,
var 1919 fördelad i 428,025 eg. brukningsdelar,
med 63,785 torp. Därjämte finnes ett
betydande antal (över 60,000) lägenheter med högst
*/4 hektar odlad jord, vilka icke räknas som
jordbruk. Jordbrukens storlek, som vanligen
uppskattas efter arealen åker, visas av
följande tal:
Åkervidd ha.
Antal jordbruk
%
Sammanlagd åkervidd ha.
%
O.26—I
55,192
13.1
38,H7
I.o
I— 2
64,713
15.1
100,990
2-7
2- 5
115,982
27.0
401,493 679,914
IO.6
5- 10
92,998
21.7
18.0
10— 20
61.642
14.4
872,102
23.0
20— 30
18,123
4.2
443,165
11.7
30- 50
11,472
2.7
438,709 365,820
II.6
50—100
5,330
1.2
9-7 1
över IOO
2,573
0.6
441,484
11.7
Vanligen indelas jordegendomarna i följande
större grupper: Småjordbruk av så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
