Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordavsöndring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
kapitalet, beräknat per ytenhet av odlad jord,
är eljest i regel större, ju mindre arealen är, och
amorteringskostnaden för redskapen blir
dessutom större i förhållande till areal eller
skördevärde, ju mindre användning redskapet årligen
har. 4. Arbetsåtgången per ytenhet blir mindre
vid större j. genom användning av
arbetsbesparande redskap och till följd av fältens större
yta samt genom den större möjligheten att
köra med flera dragare för varje körkarl.
5. Likaså har större j. den fördelen, att en
jämnare arbetsfördelning och ett fullständigare
utnyttjande av dragare och arbetare kan ernås
till följd därav, att mängden arbete, som skall
utföras, är större och mer mångskiftande.
6. På grund av större tillgång till fullkomligare
och mer arbetsbesparande redskap samt ofta
även grövre dragare kan större j. i regel giva
jorden en grundligare och bättre brukning,
varigenom skörden ökas, samt även bereda
produkterna bättre, så att saluvara av högre
kvalitet kan åstadkommas. 7. Det större
jordbruket kan avlöna skickligare ledare och
har även ofta lättare att hålla kunnigare och
driftigare arbetare. 8. Den större jordbrukaren
kan ofta betinga sig bättre villkor vid såväl
inköp som vid försäljningar samt vid de förra
garanti för varans beskaffenhet. 9. Till följd
av dessa förhållanden lämna de större och
medelstora jordbruken i regel större
bruttoavkastning av åkerbruket per ytenhet än de små.
Häremot står som en fördel för de sistnämnda,
att de äro mindre beroende av den numera
ofta ytterst opålitliga lejda arbetskraften, då
arbetet helt eller till större delen utföres av
brukaren och hans familj. Fördelen ligger ej
egentligen i billigare arbete, ty rätteligen bör
småbrukaren värdera sitt arbete efter de
gällande arbetslönerna, som han kunde få vid
arbete hos andra, utan däri, att han mindre
lider av den genom arbetstidens förkortande
framkallade arbetsminskningen och ej löper
den risk, som de nu så vanliga arbetsinstäl*
leiserna medföra, och framför allt i den större
ihärdighet, noggrannhet och omtanke, som i
regel utvecklas i arbete vid egen hushållning
i jämförelse med det, som utföres av lejda
arbetare. Vid ett litet j., där arbetsfältet ligger
intill bostaden, kan också tiden och särskilt
kvinnors och barns småstunder bättre
tillvaratagas. Denna personliga omvårdnad och
flit kommer i synnerhet till gagn vid sådana
grenar av lantbruket, där mycket handarbete
åtgår samt påpasslighet och noggrannhet är
av vikt, ss. vid rotfrukts- och fröodling samt
i synnerhet kreatursskötsel. Vid småjordbruken
drivas därför dessa grenar ofta i förhållandevis
större utsträckning och med bättre resultat än
vid större j. Den framgång, som det mindre
jordbruket på senaste tiden visat, beror även i
viss mån därpå, att föreningsväsendet i
väsentlig mån gjort detsamma likställt med det större
i avseende på inköp och försäljningar, tillgång
till framstående avelsdjur och beredning av
produkterna. Där det personliga intresset och
fliten hos småbrukets idkare ej motväga de
för detta ogynnsamma omständigheterna, är
detta i regel i allo underlägset de större
jordbruken från ekonomisk synpunkt.
Från samhällelig synpunkt medför dock
jordens styckning till småjordbruk en fördel
därigenom, att den framför andra yrkesgrupper
sunda och pålitliga jordbrukareklassen ökas
samt idogt arbete framkallas. Däremot
medföra den större arbetsåtgången vid det mindre
jordbruket och att detta övervägande ägnas
åt husdjursskötsel, att tillgången på brödsäd
till försäljning minskas, om än detta ofta
motväges av en ökad produktion av
husdjursskötseln, särskilt mjölk, fläsk- och
äggproduktion. Då till förmån för småbruket anföres,
att flera personer få uppehälle per arealenhet,
är detta sant blott så till vida, att flera
personer bliva sysselsatta per arealenhet, men i
regel ej att produkterna räcka till flera
personers livsuppehälle. Litt. Ernst Höjer.
Undersökning av det större och mindre jordbrukets
produktion, 1919.
Mot den närmast enligt danskt föredöme till
en tid rådande benägenheten att gynna
bildandet av s. k. småbruk, som nätt och jämnt kunna
bereda sina brukare nödtorftigt uppehälle,
har på senare tid inträtt en reaktion, i det att
den synpunkten börjat mera göras gällande,
att jordbruken böra vara så stora, att brukaren
och hans familjs arbetskraft kan komma till
full användning, att jordbruket kan
sysselsätta minst en, men särdeles där jorden ej
är mycket lätt, helst ett par dragare, att
jordbruket kan bekosta de viktigaste
arbetsbesparande redskapen samt de för en
jordbrukare nödiga byggnaderna (jfr Egnahem). Det
egentliga bondejordbruket, med minst 1 par
dragare och helst tillgång till odlingsjord,
erbjuder avgjort brukaren en tryggare utkomst
än småbruket och oftast även än, åtminstone
det mindre, herr gårdsbruket. Det förra blir
genom sin mer jämnt allsidiga produktion
och dennas övervägande användning för
brukarens eget hushåll mindre känsligt för
växlande konjunkturer samt erbjuder i socialt
hänseende den stora fördelen, att familjen
kan sammanhållas, i det att barnen kunna
finna arbete och tillfälle till egna jordbruk
genom nyodling och gårdens delning, samt att
de gamlas underhåll till döddagar tryggas.
5. Jordens fördelning på olika
ä g o s 1 a g och därmed jordbrukets art och
avkastning växlar mycket inom olika delar av
landet. Härpå inverkar: a. Klimatet. Ett
hårt klimat inskränker antalet växtarter,
som kunna med fördel odlas.
Trädgårdsodlingen, som arbetar med de ömtåligaste
växterna, intager därför största utrymmet i
landets sydliga delar, ex. i Malmöhus län 1.2, men
i Mälarprovinserna blott 0.3, i Värmland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
