Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbrukskredit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J puicttlttimo
573
vilket betecknas som jordav söndring
och som kunde ske för alltid eller på viss tid,
medgavs först genom enskiftesförfattningarna,
men med vissa inskränkningar i avseende dels
å tiden för avsöndringar å viss tid, dels å
arealen, vilka senare inskränkningar småningom
mildrades.
För att ytterligare underlätta styckningen av
jordegendomar infördes genom ännu gällande
lag den 27/u 1896 ett nytt delningssätt,
ägostyckning, vilket kan ske till huru små
delar som helst, varvid hemmanets mantal
fördelas på delarna. En anledning till detta
nya rättsinstituts införande var, att man ville
möjliggöra frånskiljande av skogsmark från
ett hemman utan inägojordens splittring och
därmed bevara denna i bondehand. Då
emellertid ägostyckningarna i skogsområdena rätt
allmänt skedde så, att inägorna avskiljdes utan
för dess bärighet som jordbruk behövlig skog,
blev rätten till ägostyckning inskränkt i
Värmland och Norrland, så att till inägorna skulle
höra så mycken skog, odlings- och betesmark,
att egendomens tjänlighet för jordbruk bleve
tryggad (se nedan och Norrlandslagstiftning).
H. J. Dft.
Skifte. Med laga skifte förstås
»oskiftade eller ock redan skiftade, men
sammanblandade ägors utbrytning i så stort
sammanhang, som deras beskaffenhet och
belägenhet, utan någon delägares förfång, möjligen
må medgiva». Man har velat ernå, att varje
delägare skall såvitt möjligt få sina ägor i ett
oavbrutet sammanhang. Jord, som är
oskiftad eller som varit föremål för teg- eller
storskifte, skall undergå laga skifte, då någon
delägare det påfordrar: varje delägare har
skiftesvitsord. Laga skifte och därmed
jämställt enskifte kunna däremot icke brytas genom
nytt skifte, därest icke alla delägare äro därom
ense. K. B. förordnar på ansökan lantmätare
att förrätta laga skifte. Om icke duglig karta
över skifteslaget förut finnes, skall
ägomät-n i n g ske, och ny karta upprättas. Härefter
undersökas skifteslagets yttergränser, r
å-gångar, och verkställes det ägoutbyte med
angränsande skifteslag, som kan finnas
behövligt. Marken klassificeras i
inrösnings-j o r d, d. v. s. odlad och odlingsbar jord, och
avrösningsjord, d. v. s. den övriga
nyttiga jorden, och gränserna häremellan
inritas på kartan. Härefter graderas jorden,
d. v. s. marken uppdelas i ägofigurer, som åsattas
grader efter värdeskalor, en för
inrösningsjorden och en för avrösningsj orden (se
Ägogradering). Mark undantages för skifteslagets
gemensamma behov (vägar, diken etc).
Härefter vidtar skiftesläggningen, som
avser, att varje delägare skall tilldelas såväl i
inrösningsjord som i avrösningsjord, vad som
svarar emot hans andel i skifteslagets mantal,
och så att han erhåller någorlunda jämn
blandning av sämre och bättre mark av såväl åker.
äng och odlingsmark som skogs- och
betesmark. För att bliva gällande skall skiftet
fastställas av ägodelningsrätten, som
är första instans i skiftesmål. över
ägodelningsrättens beslut klagas direkt hos Kungl. Maj:t.
— Om på grund av byns trångboddhet eller
ägornas läge erfordras, att en eller flera av
delägarna utflytta till ny tomtplats i byn, utgår
från skifteslaget utflyttningsbidrag.
Likaledes förekommer i sammanhang med skifte
ståndskogslikvid till den, som vid
skiftesläggningen erhållit mindre ståndskog,
än på honom belöpt, liksom ock andra
liknande ersättningar, ss.
odlingsersättning åt den, som erhållit sämre hävdade
ägor, än dem han hittills brukat.
Hemmansklyvning. (Skiftesstadgan
§ 94 samt lag om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring den 27 juni 1896.)
Under enskild äganderätt varande hemman och
under åborätt upplåtna kronohemman kunna
klyvas mellan två eller flera delägare.
Därvid tillämpas samma grunder som vid
laga skifte. Tidigare gällande inskränkningar
i klyvningsrätten hava numera bortfallit:
klyvning får ske till vad mantal som helst.
Ägostyckning. Den som under
enskild äganderätt eller stadgad åborätt innehar
hemman, som får klyvas, är jämväl berättigad
att ägostycka hemmanet. Härför förutsättes
dock, att hemmanets område skall vara bestämt;
har hemmanet legat i samfällighet med annat
hemman, erfordras sålunda, att hemmanet
blivit på ett bestående sätt utbrutet ur
sam-fälligheten. Ägostyckning innebär en sådan
delning av en fastighet, varigenom gränserna
för de olika delarna först bestämmas på
marken, varefter fastighetens hela skattetal slås
ut på de olika delarna i förhållande till deras
uppskattade inbördes värden. Gemensamt
för hemmansklyvning och ägostyckning är, att
fastigheten därigenom uppdelas i självständiga
hemmansdelar. Men förfarandet är det rent
motsatta: vid hemmansklyvning är varje
delägares lott i mantalet förut bestämt, och
lant-mäteriförfarandet avser att enligt
skiftesstadgans grunder fördela hemmanets ägomassa
så, att var och en kommer att få på marken,
vad som motsvarar hans lott i mantalet. Vid
ägostyckning åter uppdelar ägaren hemmanet
på marken, varefter vid lantmäteriförrättning
bestämmes, huru mantalet skall fördelas på
de olika lotterna. Hemmansklyvning företages
lämpligen mellan delägare i ett stärbhus, under
det att ägostyckning användes, när ägaren
frånsäljer vissa, till läget bestämda ägor. —
Beträffande Värmlands, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län gäller lag den 25 juni 1909 om
inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning
med ändring d. 19/6 1917- Enligt denna lag
skall iakttagas, att hemmanslott, som vid ägo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
