Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordgubbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däröver skall prövas och fastställas i
Jordbruksdepartementet. Vid styckning må
skogsområde avsättas till gemensamt bruk. Ränta
betalas som för egnahemslån. Lån
återbetalas i mån av försäljning av tillhörande jord
och är i sin helhet förfallet till betalning inom
5 år efter uttagandet men kan av K. Maj:t
förklaras vara omedelbart förfallet till
inbetalning, om låntagaren brister i sina skyldigheter.
Jordlägenhet, som inköpts med bidrag av lån
från fonden, skall i regel avyttras under
äganderätt, men får, om lägenheten är eller skall
bliva försedd med förmedlarens byggnader
och dess värde i bebyggt skick ej överstiger
10,000 kr., under nedanstående villkor upplåtas
på arrende med rätt för arrendatorn att med
äganderätt förvärva lägenheten till eget hem,
dock att dylika upplåtelser ej få ske i större
omfattning, än att de upplåtna lägenheternas
värde icke överstiger ej till betalning förfallen
återstod av undfånget lån från fonden.
Upplåtelsekontraktet skall bestyrkas av statens
ledamot i låneförmedlarens styrelse eller
(hush.sällskaps) egnahemsnämnd och
underställas K. Maj:ts godkännande. Dylik
arrendeupplåtelse får ske endast till person, som är
berättigad att erhålla egnahemslån och (i
regel) ej är äldre än 40 år. Arrendet skall
uppgöras för viss tid, motsvarande den som åtgår
för att arrendatorn skall hava hunnit avbetala
1/6 av lägenhetens värde (förlängning kan dock
medgivas). Arrendebeloppet skall under de 3
första åren utgöras av 4 3/4 % av lägenhetens
värde och därefter 6 %, varav 4 3/4 % som
arrende och återstoden som avbetalning å
lägenheten, med rätt för arrendatorn att göra
större avbetalning. Abvetalningarna innestå
hos jordförmedlaren mot 4 1/4 % ränta. Sedan
1/6 av värdet sålunda inbetalats, är arrendatorn
berättigad att förvärva lägenheten till det
fastställda värdet med hjälp av egnahemslån,
som han genom förmedlarens medverkan
erhåller. Under åren 1908—1917 hade till 17
aktiebolag och föreningar beviljats lån
uppgående till sammanlagt 4,501,390 kr., varav till
fonden återbetalats eller återfallit 3,266,500
kr. K. kung. 27/6 och 27/9 1919.
Jordgubbe. Se Smultron.
Jordloppor (Phyllotreta, Haltica m. fl.) äro
synnerligen små, ovala, ofta mörkblå och
gulbandade skalbaggar, vilka kunna hoppa. De
för växtodlaren viktigaste arterna synes vara
den vågrandiga och den randiga
jordloppan, Ph. undulata Kutsch. och
nemorum L. Båda ha längs varje täckvinge ett
gult band, som hos den förra är något inbuktat
längs utkanten. Deras härjningsperiod infaller
på våren, då de angripa särskilt späda plantor
av de korsblomstriga växternas familj, kål,
rovor, rädisor etc, vilkas blad och hjärtskott
de förstöra genom talrika smågnag. Larverna
träffas huvudsakligen i vildsenapens blad, där
de göra oregelbundna minor (blåsor) i bladköttet.
Härjningarna äro svårast under
torrperioder, då på några dagar stora fält kunna
ödeläggas. I den mån flitig bevattning då kan
äga rum, minskas möjligheterna för
totalförlust. De hotade plantorna kunna även i viss
mån skyddas genom beströning med
varjehanda pulverformiga ämnen, t. ex. aska,
vägdamm o. d. Arsenikhaltiga gifter kunna även
vara till viss grad fördelaktiga att använda.
Till fångst av j. användes stundom körbara
redskap, bestrukna med klibbiga ämnen, se
Fångstmedel. Nära besläktad med föreg. är
kornjordloppan, Ph. vittula Redt.,
som är något mindre (2.3 mm.) och har de gula
banden å vingarna i framändan inskurna. Den
äter på våren strimlika gnag på blad av
sädesbrodd och lägger sedan ägg på vårsäden,
särskilt på korn. Larverna träffas i de unga
plantornas strådel eller hjärtskott. De
fullbildade övervintra gärna i stubben, som därför
bör nedplöjas. Hallonjordloppan,
Batophila rubi Payk., är en ännu mindre art,
mörkt bronsbrun med röda ben och antenner.
Den lever som fullbildad på Rubus-arter men
även på jordgubbar, å vars bladverk de
stundom göra svår skada.
A. T—n.
Jordmask. Se Jordfly, Knäppare.
Jordmån betecknar jord med avseende
fäst å dess på växtligheten inverkande
egenskaper, ss. dess m. l. m. lätta eller styva, torra
eller fuktiga, näringsrika eller magra
beskaffenhet.
Jordnatur. Jordegendom på landet är
antingen krono-, d. v. s. äges av staten,
eller ock frälse- eller skattejord,
vilket innebär, att enskild är ägare. Denna ett
hemmans eller en lägenhets jordnatur
angives i jordeböckerna och även i
fastighetsregistret. Kronojord är antingen under allmän
disposition, såsom t. ex. kronoskogar, boställen,
utarrenderade jordbruksdomäner, eller ock
upplåten under enskild disposition, såsom under
stadgad åborätt upplåtna
kronohemman och nybyggen i de norra länen.
Skillnaden mellan skattejord och frälsejord
har uppkommit därigenom, att kronan i fråga
om frälsejord efterskänkt därå vilande skatter
och besvär, huvudsakligen i sammanhang med
att frälsejorden åtagit sig större bördor i fråga
om försvaret. Det ypperliga frälset
var i högre grad än det allmänna
frälset befriat från skatter och besvär; till följe
grundskatteavskrivningen och lindringen i
rustnings- och roteringsbesvären är denna
skillnad numera av allenast historisk betydelse.
Det allmänna frälset kallas rent frälse,
då jorden och räntan ägas av samma person,
och blandat frälse, då olika personer
äga jorden och räntan. Blandat frälse är dels
skattefrälsehemman, nämligen sådana
skattehemman, vilkas ränta kronan avstått till
enskild person, dels
frälseskattehemman, d. v. s. sådana frälsehemman, som ägaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
