Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jättegröe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
K.
Kabbeleka, Caltha palustris L., en till
smörblomfamiljen (Ranunculaceœ) hörande flerårig
ört med tjock, pipig och grenig stjälk, njur- eller
hjärtlika blad samt stora gula blommor med
enkelt hylle och i krans ställda fröhus. Växer
i hela landet allmänt på stränder och
sankmarker. Då den tager stor plats men icke ätes av
kreaturen (giftig?), är den att anse som ett
ogräs, som bör utrotas. Detta sker bäst genom
att avslå den upprepade gånger på sommaren
tätt vid marken, varigenom den mattas och
småningom försvinner. Vid slåtter i vanlig
tid äro fröna mogna och utfalla. Betning av
ängen verkar snarast till dess förökning, då
kreaturen avbeta de till foder dugliga växterna
men lämna k. att fröa av sig.
Kackerlackor, Blattoidea, äro medelstora
eller stora, platta, oljiga, snabbfotade insekter
med platt över ryggen liggande vingar och
långa, trådsmala antenner. De föröka sig
snabbt. De förtära matvaror, foder, och
allehanda andra organiska ämnen, ss. skinn och
tyg, och bliva därigen omoch genom sina vidrigt
luktande uttömningar obehagliga snyltgäster
inom hus i köksavdelningen, bagerier,
viktualie-affärer o. s. v. Den vanligaste arten är t y s k a
kackerlackan, Blattella (Phyllodromio)
germani ca L., som är tumslång, glänsande
gråbrun. De dödas med sockerbiandat
boraxpulver eller kejsargrönt, som utlägges på papper
i närheten av djurens tillhåll, ofta spiselmurar.
Cyanväterökning är också ett verksamt medel
mot dem. Jfr Vägglöss. A. T—n.
Kadavermjöl. Se Köttfodermjöl.
Kainit, Se Kalium.
Kaja. Se Kråkfagiar.
Kakao, Theobroma Cacao L., är ett i
Mexiko, Central- och Sydamerika inhemskt, även
i gamla världens tropiska trakter odlat träd,
vars frön tjäna till beredning av choklad,
kakao och kakaosmör. Fröna, kakaobönor,
innehålla 40—50 % fett, 10—15 % protein
och omkring 10 % stärkelse. Sedan fröna
rostats, frånskilj es skalet, varefter genom
krossning av kärnan framställes choklad, eller
ock avlägsnas först större delen av fettet genom
pressning, varefter återstoden males till
kakaomjöl. Fettet, k a k a o s m ö r, är en
mjuk, vid 30—350 smältande massa, som
användes vid beredning av salvor m. m.
H. J. Dft.
Kakaoskal och kaka o kakor äro
avfallet från fabrikationen av choklad och
kakaopulver. Det består av de malda skalen till
kakaobönan jämte en del av mjölet, som genom
pressning befriats från det mesta fettet. Även
skalen av bönorna säljas ibland under namn av
kakaokakor och kakaomjöl. Sammansättningen
är mycket växlande och uppgår i medeltal till
protein 19.0 %, fett 12.0 %, kvävefria
extrakt-ämnen 38.0 %, växttråd 1.5%, aska 6 %,
vatten 10 %. Detta fodermedel har vid försök
i Danmark visat en ogynnsam inverkan på
mjölkkor, i det mjölkmängden nedsatts och
mjölken fått en abnorm sammansättning. De
fortsatta undersökningarna peka på att
kakaokakorna, som innehålla alkaloiden t e o b r
o-m i n, verka giftigt på de med dem utfodrade
djuren, vadan man icke bör använda dem eller
skalen till utfodring åt andra djur än möjligen
göddjur. M. W.
Kakelugn. Se Eldstad.
Kakgata är avståndet mellan två vaxkakor
i en bikupa. Detta avstånd är omkring 9 mm.
Jfr Bisamhället, Vaxbygge. A—r L—n.
Kakkross, maskin för krossning av
foderkakor. Den vid större kakkrossar vanliga,
äldre, av Nicholson uppfunna modellen arbetar
med 1, eller för grova kakor (ex. solros-) 2
par valsar besatta med koniska piggar och
anbragta så, att den ena valsens piggar gripa in
mellan den andras. Valsarnas avstånd kan
regleras genom förskjutning av den enas lager,
varigenom krossningens finlek kan ändras.
Kakorna inmatas i en ovan valsarna sittande
matartratt; valsarna drivas genom utväxling
från drivaxeln, som är försedd med ett
svänghjul samt kringvrides med en handvev eller
med remskiva för maskinkraft. I en annan
modell, som användes för smärre krossar,
sönderdelas kakorna medelst en ensam axel
besatt med böjda knivar, anordnade i 1—2
skruvlinjer och verkande mot en omgivande
sko eller en tandad järnskiva. Enligt svenska
försök är skillnaden mellan de båda
modellernas arbete obetydlig.
Avverkningsmängden, som växlar
med kakornas form och hårdhet samt maskinens
omvridningshastighet och använd kraft,
uppgick vid försök med krossning av lösa kakor å
handmaskin för 1 man till 6 dt. per timme. Med
handkross kan beräknas 3—5 dt. kakor per
timme, varvid dock ombyte vid veven behöves.
Med maskinkross 8—10 dt. per timme.
Kakmellanväggar. Se Vaxbygge.
Kalcium, Ca, en lätt metall, som aldrig
förekommer i fri form i naturen eller har
användning som sådan men är ytterst allmän i
bunden form i berggrunden, jordmånerna,
växter och djur. Dess oxid, CaO, kallas kalk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
