Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klibbröta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i5 !
ställningen av nudlarna för att de skola kunna
formas och bakas. Sammansättningen visar
vanligen 1/3 riskli och 2/3 havrekli, men växlar,
varför dessa liksom andra biandfoder ej böra
köpas utan analys. I medeltal innehålla de i
procent
Protein.............9-°
Fett..............5.0
Kvävefria extraktämnen......5°-6
Växttråd............19.4
Aska..............6.0
Vatten.............IO.o
Smältbar äggvita.........4-5
Foder- o. komvärdeenh. pr 100 kg. . 60
Majskli (homco), som sällan utbjudes
i vårt land, har ungefär samma
sammansättning som majs men något mindre fett (3.5 %)
och kvävefria extraktämnen (61 %) samt något
mer växttråd (9 %). Dess fodervärde är därför
något lägre, omkring 90 f.e. per 100 kg. Passar
bäst för utfodring av dragare, gödboskap och
svin.
Maniokakli. Den i Brasilien växande
maniokaväxtens, euforbiacéen Iatropha
Manihot L. rotknölar torkas i dessa länder och
exporteras till Europa, där den på grund av
sin höga halt av stärkelse förarbetas på denna,
varvid avfallet blir ett vitt pulver, som
går i handeln såsom maniokakli. Detsamma
innehåller, förutom 75 % stärkelse och andra
kvävefria extraktämnen, omkring 2 % protein,
lika mycket aska, 6 % växttråd samt spår av
fett. På grund av sin ensidiga sammansättning
bör maniokan endast användas vid närvaro av
en tillräcklig mängd äggvitehaltigt och
mineralrikt kraftfoder. Den höga stärkelsehalten
gör, att detta fodermedel bäst gives till svin,
och kan man därvid räkna på att 100 kg.
innehålla omkring 90 foder enheter.
Ä r t k 1 i är ett mycket sällsynt fodermedel,
uppkommet vid förmälning av ärtor. Det
utmärker sig för en hög halt av protein samt håller
i medeltal 17 % protein, 2 % fett, 26 %
kvävefria extraktämnen, 20 % växttråd, 3 % äska,
12 % vatten och 11.5 % smältbar äggvita.
Vid denna sammansättning innehålla 100 kg.
95 f.e. Det lämpar sig bäst för svin och
dragare. M. W.
Medicinsk användning. Vetekli
användes som dietiskt medel såväl enbart som
helst tillsammans med ungefär lika delar
linfrömjöl vid vissa kroniska mag- och
tarmsjukdomar, i synnerhet för hästar. Det gives bäst
såsom k 1 i v ä 11 i n g, d. v. s. utrört med
varmt vatten till en tjock välling och vid
utfodringen blandat med hackelse. Ett dylikt
klifoder en eller annan gång i veckan är att
förorda även för friska hästar, i synnerhet
om de varit utsatta för svårare strapatser eller
ogynnsam väderlek, så att förkylning är att
befara. Klifodret gives då så varmt, som djuren
kunna förtära det. E. N—m.
Klibbröta. Se Biens sjukdomar.
Klimat betecknar en sammanfattning av
väderleksförhållandena — värme, ljus,
nederbörd, vindar — särskilt med hänsyn till deras
inverkan på den levande naturen.
Sveriges k. är genom golfströmmens
inflytande i betraktande av landets nordliga
läge milt, dock med stor skillnad mellan landets
olika delar. Den sydvästra delen, som direkt
beröres av de från havet kommande vindarna,
får därav ett milt och fuktigt havs- eller
maritimt k., de norra och östra däremot, som träffas
av torra från kontinenten kommande vindar
och av den västliga havsvinden, först sedan
den utfällt sin fuktighet under sin passage
över berg och fjäll, hava ett mer torrt,
kontinentalt, under vintern kallt k.
Luftvärmen stiger under sommaren till
högst omkring 300 och sjunker under vintern
sällan under —15—20° i södra och mellersta
Sverige men ej sällan till — 300 i Dalarne och
Norrland, synnerligen i vissa högt över havet
liggande trakter. Medeltemperaturen för året
når i nordligaste Sverige ej över o°, är i
Stockholm + 5.5 och i Skåne + 70. Högsta
månadsmedeltemperaturen, i juli, är i hela Norrlands
kusttrakt, Dalarne och det inre Värmland
omkring 150, söder därom 16—170. Till den
jämförelsevis höga värmegraden bidrager
molnighetens fördelning, i det att sommaren har
övervägande klar himmel, vilket gynnar
värmeupptagandet, men vintern i allmänhet mer mulen,
varigenom utstrålningen motverkas. Den ringa
skillnaden i sommarvärme mellan trakter på
mycket olika polhöjd förklaras av den längre
dagliga solbelysningen på nordlig breddgrad.
Framför allt beror dock olikheten i olika
landsdelars k. av olikheten mellan havets och
fastlandets värmeförhållanden. Under våren
uppvärmes vattnet långsammare än landet, varför
kustlandet i allmänhet då har något lägre
lufttemperatur än inlandet. I Kattegatt har
dock vattnet redan i maj—juni hunnit
uppvärmas så mycket, att landet på västkusten är
ungefär lika varmt som innanför liggande
trakter, omkring 9—io° i maj,stigande till 140 i juni.
Däremot håller östersjön temperaturen i det
östra kustlandet en eller ett par grader lägre,
stigande från 7—8° i maj till I3°i juni. I
Norrland avtager värmegraden under våren
långsamt norrut och hastigare inåt landet med
större höjd över havet. Sedermera, då östersjöns
vatten hunnit uppvärmas, blir värmegraden
tämligen lika, 14—160, i hela södra och
mellersta landet och i Norrlands kusttrakter, men
fortfarande lägre i det norra inre höglandet.
Från början av september avkyles landet
fortare än havet, och inlandet får därför lägre
värmegrad än kusten. Under det att
medeltemperaturen för september i hela Göta och
Svea lands kuststräcka, både i väster och öster,
är 12—130, så är den i inlandet omkring n°
samt avtagande norrut till omkring 8° i övre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
