Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klibbröta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i6
Norrlands kustland och 5—6° i dess västra
höglänta delar. — Trots den obetydliga
skillnaden i högsommarvärmen i södra och norra
Sverige, är dock till följd av sommarens olika
längd växttidens värmesumma, d. v. s.
dagarnas antal x medeltemperaturen under
växtti-den, rätt olika i landets olika delar, varmed ock
följer skiljaktigtfet i den vilda floran och urvalet
av lämpliga odlade växter. Då växternas
utveckling kräver ej blott en viss värmesumma
utan även en viss minsta växttid, så bliva
både värmesumman och växttidens längd
avgörande för möjligheten att med framgång
odla en viss växtart. Härvid göra även
markens läge och beskaffenhet sitt inflytande
gällande, i det att ett fuktigt läge och mull- och
lerjordens större vattenhållande förmåga samt
fältets lutning mot norr medför en lägre
medeltemperatur i jorden. Beträffande de på
värmeförhållandena beroende gränserna för växters
allmänna förekomst och odling må hänvisas
till artiklarna om olika trädslag och odlade
växter. " Exempelvis går nordgränsen för
höstvetets odling över norra Bohuslän, Värmlands,
Närkes, Västmanlands och Gästriklands
slättbygd. Sockerbetan, som hör till våra mest
värmefordrande åkerväxter och för sin fulla
utveckling till tillfredsställande sockerhalt
tordrar en växttid av 150—180 dagar med 12—
16° medeltemperatur, motsv. en värmesumma
av 2,200—2,700°. har ej med säker framgång
kunnat odlas längre norrut än till öster- och
Västergötlands slättbygder.
På utbredningen av åtskilliga växtarter och
deras odling inverkar även tillfälligt under
växttiden inträdande frost. Om dess orsaker
och medlen att förutsäga och i någon mån
förekomma densamma se art. Frost.
Meteorologiska Centralanstaltens tal för frosthalten
eller medeltal för nattfroster visa:
Antalet nattfroster i
För höstsäd
Mellan hö-1 och potatisskörd
Götalands inre delar . .
» kusttrakter . . Svealands ö. inre delar .
» ö. kusttrakter .
»v. *
> v. inre delar . . Gävleborgs län.....
1 Övriga Norrland ....
2.97
2-5
1-5
2-5
1.5
I.o
1-5
0.7
0.9
O.3—O.4
1-5
2.5-3.0 I.5—2.5
2.2
2.2
1-5
2.0 •
2-5 4-3 2.6
Frostfaran är således störst i s. och mellersta
Sverige under den torra våren, särdeles vid
tiden för rågens axgång och blomning, men i
Norrland inemot vårsädens mognadstid, under
det att vårfroster föga skada där, emedan
växtligheten knappt kommer i gång, förrän stadig
sommarvärme snart inträder, då uppvärmnin-
gen under den långa dagen mycket överväger
avkylningen under natten.
Vinterkölden är, under förutsättning
att den ej inträder förr, än växterna nått för
skörd eller övervintring erforderlig mognad,
övervägande fördelaktig för lanthushållningen.
Snölagret; som täcker jorden, möjliggör eller
lättar i hög grad transporten, vilket är av särskilt
stor betydelse för skogsdrivningen. Det
lämnar de övervintrande grödorna skydd mot
sträng köld och i synnerhet mot väderväxlingar,
dock undef förutsättning att jorden är tjälad
under snötäcket. Då övervintrande grödor
gå ut under vintern, beror detta i regel mindre
på en låg köldgrad än därpå, att antingen
plantorna på barmark äro utsatta för omväxlande
milt och kallt väder och stark blåst, eller ock
under snötäcke på otjälad mark råder så hög
värmegrad och fuktighet, att parasitsvampar
(ex. snömögel, klöverröta) kunna angripa
och döda växterna. Tjälningen bidrager även
att luckra åkerjorden och därigenom underlätta
den följande bearbetningen. De stora
snömassor, som under vintern samlas i norra Sverige,
medföra också den fördelen, att deras avsmält-
-ning fördröjer vårens ankomst, tills ihållande
värme inträder, varigenom de under våren i
landets sydligare delar vanliga nattfrosterna
med åtföljande skada på växtligheten
undgås.
Nederbörden växlar i stort sett
mellan 500 och 700 mm. per år i sydvästra Sverige
och avtager österut och norrut, så att den i
allmänhet uppgår till 400—500 mm. i de östra
kusttrakterna. Viktigare för lantbruket är
emellertid nederbördsmängden under
sommarhalvåret, vilken i medeltal utgör 340 mm.
för landet i dess helhet, över medeltalet i
sydvästra Sveriges höglänta delar, men under
detsamma på östkusten och i Norrland.
Sommarnederbördens fördelning på växttidens
olika delar är mindre gynnsam, i det att av de
månader, då fuktighet mest behöves för
väx-ternas utveckling, maj och juni äro regnfattiga,
under det att nederbörden är jämförelsevis
riklig och under somliga år ytterst ihållande
under mognads- och bärgningstiden, såsom
synes av efterföljande
medelnederbördssiff-ror.
I stort sett är regnmängden således störst i
de inre, höglänta delarna av landet, men mindre
i landets östra delar och omgivningarna kring
de stora sjöarna (»som draga vattnet till sig
från omgivande land»).
Klimatets inverkan på växt- och
djurvärlden. Det förändrar visserligen ej de
ärftliga egenskaperna hos växter och djur,
åtminstone ej inom den tid, inom vilken mänsklig
erfarenhet sträcker sig, men däremot förändrar
det dem dels genom naturligt urval, genom
vilket de ärftliga former som äro avpassade
efter klimatet bliva förhärskande, dels genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
