- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
645

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontrollförening - Kontrollrede - Konvalj - Konvulsioner - Kooperation - Kopp - Koppar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

densamma i närmaste förbindelse med
husdjursskötselns praktik. Kontrollsiffrorna över
de enskilda djurens avkastning hava därjämte
fått den allra största betydelse för
värdesättningen av avelsdjuren och deras härstamning.

Utvidgad kontroll. I många
kontrollföreningar utsträckes verksamheten till
ungdjuren för att vinna kontroll över de
enskilda djurens foderförbrukning, utveckling
och uppfödningskostnad. För varje ungdjur
antecknas då för varje kontrolldag utfodringen
och samtidigt eller med något längre
mellantider djurens vikt, varvid de uträknade
fodermängderna i foderenheter per dag giva en
överblick av näringsförbrukningen i förhållande
till tillväxten och summorna av de enskilda
fodermedlen möjliggöra fastställande av
foderkostnaden i förhållande till den under året
uppkomna viktsökningen. De erhållna
slutsiffrorna vid kontrollen över kornas och
ungdjurens foderåtgång införas i ladugårdens
(huvud-)konto i räkenskaperna samt resultaten
i avseende på kornas mjölkmängd, mjölkens
fettprocent, mängd smörfett och avkastning
per ioo foderenheter i stamrullan över korna,
ur vilken slutligen siffrorna stundom
sammanställas till en familjebokföring, vilken är av
värde för bedömande av djurens avelsvärde.

Svinskötseln har även indragits inom
kontrollföreningarnas verksamhet, i det att
därför behövliga anteckningar göras under
kontrolldagarna i ladugården. Dessa
anteckningar gälla utfodring och tillväxt. Då
utfodringen till följd av svinens snabba tillväxt kan
behöva ändras med kortare mellantider än
ladugårdskontrollens perioder, böra dagliga
anteckningar göras å stallistor över de
utvägda fodermängderna samt assistenten på
kontrolldagarna noga väga och anteckna de
fodermängder, som då utfodras, och till
kontroll jämföra dessa mängder med de enligt
stallistorna förbrukade. Fodermängderna
bestämmas vid större svinhjordar för hela grupper
av likåldriga och lika fodrade ung- och göddjur,
men särskilt för de enskilda avelsdjuren, och
omräknas till kg. korn värde och smältbar
äggvita (se Fodervärde). Likaså bestämmes
levande vikten av grupperna eller de enskilda
djuren.

De erhållna siffrorna för vikt och
foderförbrukning per dag tjäna till kontroll över
utfodringens överensstämmelse med en rationell
fodringsnorm, djurens tillbörliga tillväxt samt
foder kostnaden per kg. tillväxt. Litt. Nils
Hansson, Kontrollföreningarnas arbetsfält, 3:e
uppl., 1915.

Kontrollrede. För kontroll över de enskilda
hönsens varpning som ledning för urval av
avelsägg och utgallring användas reden, i
vilka hönan kvarhålles, tills hon utsläppes.
Ett k. bör hava ett för- och ett värprum; det
förra, 20 X 30 cm. stort, ligger närmast ingången
och är avsett för att hönan, då hon värpt och vill
gå ut, ej skall stanna i värprummet med fara
att äggen bli söndertrampade. Värprummet
brukar vara 30 cm. i fyrkant. Den vid ingången
anbragta fällanordningen består av en
uppgillrad trampbräda. Denna är rörligt fäst vid
en rund axel vid ingångens underkant och bär
nära sin yttre kant en pinne, som med nedre
änden stöder mot en klots på ytterväggen;
med sin inre lättare ände når trampbrädan in
något över förrummets botten. När hönan
träder in i redet och nedtynger denna ände av
trampbrädan, upplyftes den yttre, så att
stödpinnen förlorar sitt fäste, och då hönan sedan
stiger in i redet, vickar trampbrädet, så att
ytteränden faller ner och den inre vrides upp
framför ingången.

Konvalj, Convallaria, ett släkte av
liljeväxternas familj, Liliaceœ, utmärkt genom
rotstock, sambladig klock- eller rörformig
krona samt bärlik frukt. Lilje-k., C. majalis
L., vilken förekommer allmänt vildväxande
i hela landet upp till södra Lappland, odlas i
stort för uppdragande av plantor till drivning.
Härtill är ej den svenska sorten lämplig, utan
»groddar» (rotstockar) av vanligen tysk ras
anskaffas för utplantering. Plantorna odlas
på bördig sand- eller svartmylla, helst i något
fuktigt och mot middagssolen skyddat läge.
I den ogräsfria, kraftigt gödslade och väl
bearbetade jorden utplanteras på våren eller
senhösten 1—2 års groddar i rader, 25 cm. från
varandra, med 4 cm. avstånd mellan plantorna,
och sättas så djupt, att de stå obetydligt under
jordytan, samt täckas på hösten 5 cm. tjockt
med gammal gödsel eller halvmultnade löv. Efter
2—3 år, under vilka sängarna hållits väl rena
från ogräs, böra plantorna vara färdiga till
drivning. De upptagas då på hösten, sedan
bladen gulnat; de tjocka, blombara groddarna
utsorteras, putsas och förvaras jordslagna
sand till försäljning eller drivning; de ej
blombara rötterna utplanteras till fortsatt tillväxt.
Tidig drivning giver bladlösa blomskott; för
att även få örtblad att utvecklas kunna
groddarna antingen »isbehandlas», d. v. s. förvaras
i kylhus till följande sommar eller höst, eller
ock samma höst de upptagits
varmvattenbehandlas. Se Drivning.                (G. L—d.) H. J. Dft.

Konvulsioner. Se Kramp.

Kooperation. Se Föreningsväsen.

Kopp, koppsten. Se Mur.

Koppar, Cu, förekommer i naturen dels
gedigen, dels i föreningar, av vilka i Sverige
svavelföreningarna kopparkis samt grå och brokig
kopparmalm användas för metallens
framställning. Denna är i hög grad seg, smid-,
sträck-och svetsbar, men blir vid gjutning blåsig,
eg. v. 8.9, smältpunkt 1,084° C. K. har stor
ledningsförmåga för värme och elektricitet,
är oföränderlig i luft vid vanlig temperatur
och i rent vatten, men överdrages vid stark
upphettning i luft med en svart oxidhinna.
I beröring med fuktig luft angripes k. starkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free