- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
654

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korrelation - Korrugerad, veckad - Kors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

654

c) Ärftlig och verklig eller äkta
k. kan bero på att ett och samma ärftliga anlag
samtidigt yttrar sig i två eller flera yttre
egenskaper (pleiotropi, se Ärftlighet), som då
naturligtvis också ärvas tillsammans. Hos möss
yttrar sig sålunda t. ex. samma färgfaktor
såväl i ögonens som i hårens färg, på samma
sätt hos lejongap en och samma faktor både
i kronbladens och i örtbladens färg, en annan
faktor såväl i kronbladens som i fruktens form.
Äkta k. kan också betingas därav, att två eller
flera ärftliga anlag (faktorer) äro med varandra
förenade, man kallar det kopplade (se
Ärftlighet), och till följd därav förärvas
tillsammans. Den härpå beroende korrelationen
är dock, alldeles som kopplingen själv, sällan
fullständig.

Frågan om egenskapers k. är sålunda både
mångsidig och invecklad samt i stort sett ännu
föga utredd. För att komma till klarhet
härvidlag är det i varje särskilt fall nödvändigt
först och främst att utforska korrelationens
verkliga natur och orsaker, något som ofta
låter sig göra med tillhjälp av korsning, samt
vidare att finna ett talmässigt uttryck för
graden av k., något som kan ske antingen
genom att beräkna, hur stor avvikelse som hos
den ena egenskapen motsvarar en viss grad
av avvikelse hos den andra, eller ock genom
beräkning av den s. k.
korrelationskoefficienten. H. T—n.

Korrugerad, veckad. Se Plåt.

Kors, i. K. eller kruppa kallas den del
av bålen, som till underlag har bäckenet och
framåt gränsar till landen, nedåt till låret. Dess
främre gräns bestämmes av en linje, som
sammanbinder yttre höftknölarna, gränsen mot
låret av en linje från yttre höftknölen till
bär-bensknölen. (Se Hästen, fig.)

Korset bedömes med hänsyn till riktning,
längd, bredd och form. Riktningen
bestämmes av bäckenets ställning: rakt kallas
ett k., då bäckenets nedre kontur
(bäckensömmen) ligger vågrätt och korsets övre kontur
går i samma linje som ryggen; stupande,
då bäckenet och korsets övre kontur stupar
bakåt; horisontellt (eller hos
nötkreatur överbyggt), då bäckenet lutar
framåt. Hos hästen användes beteckningen
överbyggd däremot i den betydelsen, att
höjden över korset är större än över manken. Det
raka korset gör vinkeln mellan höft- och
lårbenet mindre och medför hos hästen fördelen
av mer fjädrande rörelser och längre steg. Hos
övriga djur är ett rakt kors önskvärt, emedan
lårets köttiga yta därigenom blir större. Det
stupande korset stärker ryggen men gör
vinklarna mellan de olika ledstyckena i extremiteten
mera öppna och rörelserna därför mera stötande
och steget kortare; däremot verka de muskler,
som sträcka lårleden under gynnsammare
förhållanden, varför det stupande korset är
förmånligare för kraftutveckling. Lårets yta blir

mindre genom att avståndet från bärbenet till
skänken liksom från knäet till lårets bakre rand
förkortas, varför ett stupande k. ej är
fördelaktigt hos slaktdjur. Det överbyggda korset
är alltid ett fel, då det dels i hög grad
försvagar ryggen och därför vanligen åtföljes avs
vankrygg, dels försvårar resningen på bakbenen
och medför, särskilt hos hästen, olägenheten,
att han ej kan få bakbenen tillräckligt under
kroppen (»samla sig»), utan rörelserna bliva
släpande och kraftlösa. Låret blir även smalare
och köttigheten mindre.

Korsets längd (avståndet från
höfttill bärbensknölen) utgör hos häst och
nötkreatur ungefär 1/3 av bålens längd (enl. Adam:
hos fullblod 35—36 %, arab 33.8 %,
trakehner-halvblod 33 %, ardenner och clydesdale 30 %).
Olikheten i längd beror mest på bärbenets
utveckling, som bäst bedömes efter det vågräta
avståndet från svansroten till bärbensknölen.
Är detta avstånd stort (högt svansfäste),
anger det en god utveckling av bärbenet och ett
långt k., i motsatt fall (lågt svansfäste) ett kort
k. Då bärbenet verkar som hävstångsarm för en
stor del av lår- och knäledens kraftigaste
sträckmuskler, är ett långt kors alltid en förtjänst.

Korsets bredd mätes dels över
höftknölarna (främre korsbredden eller
höftbredden), dels över bärbensknölarna (bakre
kors-eller bär bensbredden). Höftbredden är hos
häst och nötkreatur ungefär lika med. korsets
längd. En god bredd är önskvärd hos
arbetshästar, emedan den giver plats för breda och
kraftiga muskler, men gör hos lättare hästar
gången något tung och vaggande. Hos
nötkreatur är ett brett k. även till fördel: hos
mjölkkor, emedan det giver en rymlig bäckenhåla
och god plats för ett väl utvecklat juver, hos
göddjur, emedan bakdelen därigenom kan bliva
köttigare, vilket även gäller får och svin.

Formen, sedd uppifrån, bör vara
regelbundet fyrkantig, d. v. s. bredden över
höftknölarna och över lårlederna ungefär lika, vilket
tyder på en harmonisk utveckling av bäckenets
främre och bakre del och ger bakbenen den
rätta ställningen. Ett k. med betydligt större
höftbredd på grund av starkt utstående
höftknölar säges vara pinnhöftat, vilket
egentligen är endast ett skönhetsfel. Är det
åter smalt baktill, säges det vara spetsigt,
ett väsentligt fel, som gör bäckenhålan trång
och medför felaktig (kohasig) benställning med
små, tunna lår och dåligt utvecklat juver.
Ovalt eller melonformat kallas ett
k., som är rakt, långt men ej synnerligen brett,
med väl utvecklade muskler och höftknölarna
nästan dolda i muskulaturen, så att övre ytan
blir avrundad (som en skiva av ett ägg eller
en melon); förekommer mest hos hästar av
orientalisk ras. Kupol- eller
äppelfor-m a t k. liknar föregående men är kortare,
så att dess övre yta får form av en del av ett
klot; förekommer ofta hos den norska och nord-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free