Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kultur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
släpskenor, som hindra dem att gå för djupt;
harvens gång, som bestämmes genom den fasta
dragstången, är mycket stadig.
Allmännast användas de billigare svenska
låghjuliga fjäderkultivatorerna, som hava
fjädrarna fast angjorda vid tväraxlar. Djupgåendet
regleras genom en hävstång, medelst vilken
sidohjulaxeln vrides, så att hjulen inställas till
olika djup. Anspänningen sker vid en dragkrok,
varför gången blir mindre stadig, vilket dock
föga inverkar. Dessa redskap finnas även med
yttersta sidopinnarna så anbragta, att de luckra
spåren bakom hjulen.
Kultur, i. K. eller kulturtillstånd
hos jord betecknar en sammanfattning av
jordens genom odling åstadkomna för växterna
gynnsamma beskaffenhet. Jorden säges vara
i högre k., ju bättre den genom människans
odlingsåtgärder blivit för växternas
utveckling. Detta vinnes genom matjordens
bearbetning och fördjupning, älvens luckring, efter
jordens och de odlade växternas art lämpad
torrläggning, jordförbättring och gödsling,
som ökar förrådet av växtnäring i jorden,
ogräsets utrotande, lämplig växtföljd samt
alla åtgärder, som befordra utvecklingen av
sådana mikroorganismer, särskilt bakterier,
som bereda näring åt växterna.
2. Användes som beteckning för förökning
av trädgårdsväxter och bakterier samt
skogsplantor, Se Skogsodling.
Kulturplog, benämning på m. 1. m.
plogliknande redskap, som användes för att bereda
marken för skogs fröts mottagande. För detta
ändamål har den gamla finska gaffelplogen
använts. L. P. Widéns k. tjänar till såväl
markens luckring som sådd av skogsfrö. Stativet
uppbäres av ett hjul och är fäste dels för en
plogbill, dels för en fröbehållare, ur vilken
fröet utmatas med borstar, som kringdrivas
medelst utväxling från hjulet. Stativets
förening med draget är medelst ett par starka
spiralfjädrar eftergivande, så att stötarna vid hårdare
påkänning mildras. Redskapet är lämpligt för
upptagande av såddfläckar och frösådd på
hedland och momarker samt även på annan
skogsmark, blott den ej är täckt av mycket
hopfiltad skogstorv. Fordrar 2 man och en
häst. Redskapet är vårt kraftigaste redskap
för upptagande och luckring av såddfläckar på
stenbunden skogsmark. G. Sch.
Även redskap, som ej äro av plogtyp, hava
använts för samma ändamål och under samma
namn. Ett sådant är t. ex. G. Kolmodins
kultivator, även kallad Orsaplogen, som har
4 dubbelklor, korsvis fästa på ett i ett plogställ
anbragt hjul, som ömsevis hålles fastlåst för att
luckra markytan och släppes löst för att vid sin
vridning tömmas från uppriven mossa, ris m. m.
Kulturras. Se Art: Djurarter.
Kulturväxter, odlade växter. Hit räknas
alla växtarter, som odlas till nytta eller
njutning, ss. säd, rotfrukter, köksväxter, krydd-
växter, spånadsväxter, färgväxter, foderväxter
m. fl. Se d. o.
Kumarin, C6H4.C3H202, är anhydrid av
en aromatisk syra, kumarsyra, och bildar små
sidenglänsande kristaller. Har bitter smak och
en angenäm aromatisk lukt. Det giver
åtskilliga växter, ss. melot, myskemadra,
vårbrodd, en mycket behaglig doft, vilken även
framträder i nyslaget och väl bevarat färskt
hö. De växter, som lukta starkt av k., ätas ej
gärna av kreaturen.
Kummel. Se Torskfiskar.
Kummin betecknar 2 arter flockblomstriga
växter, fam. Umbelli†erœ, vilkas frukter
användas som krydda.
i. Vanlig k., Carum carvi L., en 2-årig,
fotshög, glatt ört med dubbelt parbladiga,
finflikiga blad, vita-rödlätta blommor och
avlånga delfrukter. Växer allmänt i torra
gräsmarker, på åkerrenar och vägkanter, örten är
en god betesväxt. Frukterna, som äro rika på
kumminolja (æthefoleum carvi), en blandning
av flera aromatiska ämnen, användas i medicin
och hushållet. Odlingen bör ske på näringsrik,
året i förväg gödslad jord, helst efter rotfrukter.
Fröet radsås med 40 cm. radavstånd, 4—6 kg.
per ha, på senhösten; plantorna gallras.
Frukter skördas andra året i juli, men vanligen
återstå så många plantor, som ej gått i blom, att
skörd erhålles även följande år, och genom
spillfrö kan odlingen ytterligare bibehålla sig.
Skörd uppgives intill 2,000 kg. per ha.
2. Spiskummin, romersk k.,
Cu-minum cyminum L., en i Medelhavsländerna
vild och i hela södra Europa odlad art, vars
frukter äro än mer aromatiska än föregående
av kolvätet cymol och kuminaldehyd
(kumi-nol). Frukterna användas som ostkrydda.
Kumminost. Se Holländsk kryddost.
Kungsådra. Före tillkomsten av den nya
vattenlagen avsågs med k. den del av älv,
ström, å eller sund, som skulle hållas öppen för
allmänna ändamål eller till bevarande av enskild
rätt. Där k. av ålder varit, skulle den
fortfarande lämnas öppen för allmän samfärdsel,
för flottning och för fiskens gång, så ock till
bevarande av enskild rätt, som av ådran var
beroende. K. skulle, så framt den ej vore
annorledes bestämd, anses framgå i djupaste
vattnet och beräknas till 1/3 av vattendragets
bredd vid vanligast förekommande lågt
vattenstånd. K. fick överbyggas endast med
tillstånd av Konungen.
Vattenlagen av 28/6 1918 införde ett nytt
kungsådrebegrepp. Enligt denna lag skall k.
anses finnas i sådana vattendrag eller delar av
sådana, i vilka vid lågvatten framrinner en
vattenmängd av minst 5 m3. i sekunden. Över dessa
finnes en förteckning i Svensk
författningssamling (1919 med ändr.). Där k. enligt nya
lagen finnes, är vattenområdets ägare skyldig
att utan ersättning avstå viss vattenmängd
eller viss fallhöjd, om och i den mån så erfordras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
