Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kycklinguppfödning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68’s
Kycklinguppfödning kan ske antingen
under de hönor, som kläckt, eller ock i s. k.
artificiella mödrar. I förra fallet flyttas hönan
med kycklingarna i ett litet hus, lätt flyttbart,
på lämplig, något skuggad gräsplan, och en lätt,
flyttbar nätgård placeras framför huset, för att
kycklingarna, så fort det är varmt, må få vara
i det fria Helst ordnar man så, att nätgården
är gjord av läkt, över vilka nätet spikas, så
att man kan flytta huset och gården utan
svårighet. Det är mycket viktigt, att djuren
alltid ha tillgång till friskt gräs.
Artificiell kläckning.
Svårigheten att få ungdjur av fjäderfä kläckta på
mest önskliga tider ha gjort, att s. k
äggkläck-ningsmaskiner blivit ganska mycket spridda.
Äggkläckningsmaskiner finnas av en hel del
olika typer. Mest spridda i vårt land äro de
svenska s. k. Rosehillsmaskinerna. En god
äggkläckningsmaskin bör åstadkomma samma
värme och luftförhållanden som den ruvande
hönan. Vid Rosehillsmaskinerna användes
uppvärmning med en fotogenlampa. Dylika
maskiner framställas emellertid även för
elektrisk värme, och dessa senare äro lätta att
reglera, under förutsättning att icke
värmeelementet går sönder. Kläckningstiden i
ägg-kläckningsmaskinen är naturligtvis densamma
som under levande ruvare. För höns är
lämpligaste kläckningstemperaturen under första
veckan cirka 38 grader, under andra veckan
39 grader samt under sista veckan nära 40
grader Celsius. Man får tillse, att en viss
fuktighetsgrad hålles inne i maskinen. Röse*
hillsmaskinerna äro försedda med små lådor
för vatten, vilket så småningom avdunstar.
Samma eller kanske bättre resultat når man
genom att inne i maskinen ha ett stycke kläde
utbrett på bottnen, vilket dagligen bestänkes
med vatten. Noggrann luftväxling i enlighet
med den bruksanvisning, som åtföljer
maskinerna, är nödvändig.
Kläckningsprocenten i
äggkläckningsmaskiner är i regel något lägre än under hönor. Vissa
hönsrasers ägg kläcka bättre i maskiner än
andra. Sålunda synas de lättare hönsraserna,
såsom Leghörn m. fl., bäst ägna sig för
maskinkläckning, under det att de tyngre i regel
kläckas sämre. Kalkonägg kläckas tämligen bra,
vattenfåglarnas ägg åter sämre. Då de senare
kläckas med maskin, får man vara noga med
bestänkning av äggen med ljumt vatten
Smådjuren taga sig ur skalet i regel lika bra
i äggkläckningsmaskin som under höna. Ett
och annat har dock svårt att helt frigöra sig
från skalet och får hjälpas. Merendels är detta
dock svaga individer, och det tjänar ej mycket
till att hjälpa dem, då de ofta nog dö senare.
Vid noggrann passning av maskinen är arbetet
med kläckning för skötaren nästan mindre, än
då hönor användas, vilka dagligen skola fodras,
tagas upp och passas. Äggkläckningsmaskiner
för 100 ägg synas vara de lämpligaste. Mindre
maskiner kräva för mycket arbete i förhållande
till äggantalet. Större maskiner äro väl
riskabla, då, om en kläckning misslyckas, förlusten
ju är betydligt stor. Stor vikt ligger på
lampans skötsel, så att ej os eller rök uppstår. Mot
slutet av ruvningen vill värmen gärna stiga,
varför man får omställa maskinens regulator,
så att mera lampvärme utsläppes.
För maskinkläckta kycklingar är det
nödvändigt att använda s. k. artificiella
mödrar, avsedda att, då kycklingarna
sakna levande moder, såväl värma dem som i
övrigt bereda dem nödvändigt skydd. De
anordnas dels att ställas direkt ute i det fria,
i vilket fall de förses med papptak och göras
något stadigare för att tåla regn och blåst, dels
för att stå inne i skjul ei. dyl., där de äro
skyddade för regn och drag. Uppvärmningen sker
med en fotogenlampa. Mödrarna äro i regel
delade i ett varmare innerrum och ett ytterrum.
Bästa konstruktionen är, när uppvärmningen
göres så, att golvet ej blir allt för varmt, något
som ej är nyttigt för ungdjuren. Värmen bör
ej gärna vid något tillfälle överskrida 30 grader
i innerrummet och minskas, i den mån
kycklingarna bliva äldre, så att den redan i deras
3:e vecka är omkring 150. För tidigt kläckta
kycklingar får uppvärmningen vanligen fortgå,
tills de blivit omkr. 6 veckor. Vid senare
kläck-ningar fram på sommaren upphör
uppvärmningen vid 3 veckors ålder, och under soliga
dagar släckes lampan, så länge solen står uppe.
Man får väl akta sig för att det blir för varmt,
då ungdjuren ej fördraga detta. Golvet belägges
med fin, torr sand och rengöres ofta. Mödrarna
kombineras med en nätgård så beskaffad, att
den skyddar ungdjuren för deras fiender, men
så att de få tillfälle att röra sig fritt ute.
Gården göres bäst av ställningar av läkt, så att den
utan vidare kan flyttas dag efter dag, då
ungdjuren gärna behöva frisk mark under sig
varje dag.
Kycklingar, kläckta under hönor, kunna
samlas i en artificiell moder, varigenom kan
vinnas bekvämligheten att ha en större flock
kycklingar samlade. Mer än 60—70 ungdjur
bör man knappast ha tillsammans, och flocken
får vid detta antal delas tämligen snart.
Ungdjur av fjäderfä, kläckta i maskin, kunna
naturligtvis även tilldelas hönor. I så fall böra
dessa hönor hava ruvat åtminstone en kortare
tid. Man lägger ett par dagar före maskinäggens
kläckning några av dessa under de ruvande
hönorna, som sålunda få kläcka ett par
kycklingar var. I så fall ha de ingenting emot att,
då maskinen i sin helhet kläcker, få sig
tilldelade ett större antal kycklingar. Mer än 15—20
kycklingar under den tidiga våren samt 20—25
fram på sommaren, bör ej anförtros ens åt en
storvuxen höna. Där fullständig avelskontroll
av kycklingar pågår, så att man vill veta
fullständiga härstamningen på varje djur, och
maskinkläckning i övrigt användes, ordnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
