Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kålvass ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6g r
Kärna. För smörs beredning hava flera
olika typer av kärnor använts. Från urfolkens
skinnsäckar, i vilka mjölken inneslöts och
omskakades, tills den avgav smör, har
utvecklingen så småningom gått till våra dagars
kärnor. Dessa äro dels enkla, d. v. s. avsedda
endast för kärning, dels förenade med apparater
för andra arbetsuppgifter, såsom skumning,
s. k kontinuerliga kärnor, eller
smörältning, s. k. kärnältare. De enkla
kärnorna äro de äldsta. Bland dessa kunna
urskiljas ståndkärnor, som hava
kär-ningskärlet stillastående under kärningen,
samt svängkärnor, hos vilka kärlet
bibringas rörelser av olika slag. I ståndkärnor
kommer bearbetningen till stånd antingen
därigenom, att en stav, försedd med ett
tvärkors eller dylikt, föres upp och ned i grädden,
s. k. stötkärnor, eller därigenom, att en
stav försedd med vingar bringas att rotera i
grädden, s. k. vingkärnor I svängkärnor
sker gräddens bearbetning därigenom, att.
kärnan sättes i en gungande, gun’g kärnor,
eller vaggande rörelse, vaggkärnor, eller
att den roterar kring en stående axel,
een-t r i f u g k ä r n o r. eller liggande axel. r u
11-kärnor. Av alla dessa typer finnas kärnor
av mycket gammalt ursprung, och alla hava
ursprungligen varit avsedda att drivas för
hand, såsom ännu sker i den mindre
mejeridriften. Redan tidigt lärde man sig att medels
varjehanda mekaniska anordningar underlätta
arbetet med kärnornas drivande och att
använda djur som dragare för att i senare tider
övergå till bruket av ång- eller
elektricitets-drivna motorer.
Inom den yrkesmässiga mejeridriften har
den holsteinska eller danska
kärnan, en vingkärna, varit nästan den enda som
brukats i de nordiska länderna ända till början
av detta århundrade, då kärnältarna började
vinna insteg. Den holsteinska kärnan utgöres
av ett tunnformat, upptill något avsmalnande
träkärl, på insidan försett med lister eller
slagor, mot vilka grädden piskas vid
kärnvingens eller kärnrisets rotation.
Centrifug kärnorna äro de för
närvarande allmännast använda handkärnorna.
De utgöras vanligen av ett uppåt något
avsmalnande plåtkärl, som sättes i rotation kring
en stående axel. Som medbringare för grädden
tjänstgör en löstagbar och med kärnan
roterande vinge. Som »siaga» tjänstgör en annan,
men stillastående, vinge, även denna löstagbar.
Undantagsvis förekomma centrifugkärnor av
annat material, såsom trä, glacerat lergods m.m.
Kärnor förbundna med en skumningsmaskin,
s. k. kontinuerliga kärnor, såsom
extraktorn, ackumulatorn,
radiator n och de Lavals
kontinuerliga kärna, väckte, då de framkommo vid
slutet av förra århundradet, stor
uppmärksamhet, men då de ej medfört väntade för delar,;
hava de numera kommit ur bruk. De voro så
konstruerade, att de kunde kärna grädden, i
den mån den avskildes ur mjölken av en
skumningsmaskin.
Långt större framgång ha de kärnor rönt,
som äro förbundna med en
smörältningsappa-rat, de s. k. kärnältarna. Dessa äro
alla rullkärnor, hava sålunda ett kärningskärl,
i allmänhet av trä, som roterar kring en liggande
axel. De skilja sig från varandra huvudsakligen
med hänsyn till smörältningsapparatens
konstruktion och anbringningssätt. Kärnältarna
infördes vid sekelskiftet från Amerika till vårt
land, tillverkas nu här och hålla på att helt
undantränga den tidigare allmänt använda
holsteinska kärnan, emedan de äro i hög grad
arbetsbesparande och möjliggöra en jämnare
bearbetning av smöret och en säkrare reglering
av vattenhalten än andra
smörältningsappa-rater. Man kan särskilja tre kärnältartyper:
Disbrow, Victor- och Simplex
typen.
Disbrowtypen, som först infördes
och till vilken höra Ideal, Dan m. fl.,
har efter hand övergivits och lämnat rum för de
övriga typerna, enär de äro enklare och
driftsäkrare.
Victortypen, till vilken höra
Excel-sior, Astra L., Skandia, Vacca,
Finn. Runa m. fl., kännetecknas därav,
att kärntrumman är försedd med två par eller,
i mindre kärnor, ett par valsar, som äro lagrade
i kärntrummans gavlar och följa denna vid
hennes rotation. Före ältningen inkopplas
valsarna till drivanordningarna utanför
kärntrumman, så att de vid dennas rörelse rotera
omkring sina egna axlar, samtidigt med att
de följa kärntrumman i dess rörelse. Under
kärntrummans rotation inmatas smöret
automatiskt mot valsarna.
Simplex typen, till vilken höra S i
m-plexk ärnan, Svecia, Astr a-K. m. fl:,
har ältningsapparaten fullständigt skild från
kärnan under kärningen. Ältningsapparaten
består av två valsar, lagrade i en ram, det hela
monterat på ett med hjul försett stativ. Efter
kärningens slut inskjutes ältningsapparaten i
kärntrumman och kopplas till
drivanordningar-nå. Av medbringare på kärntrummans insida
föres smöret upp över valsarna. Alla
kärnältare äro försedda med.sådana utväxlings- och
kopplingsanordningar, att kärntrumman
bekvämt kan inställas för en större hastighet
under kärningen och en mindre under
ältningen.
Materialet för kärnor är helst trä,
emedan detta ej angripes av den sura grädden
och smöret ej häftar därvid. Dessa fel vidlåda
metaller, ss. järn, koppar eller mässing, och
inne i kärnan böra därför alla blottade
metalldelar undvikas eller nedbringas till det minsta
möjliga. De kunna skyddas genom förtenning,
men denna är mycket förgänglig i en k. Små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
