Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lantbruksskola - Lantbruksstipendiat - Lantbruksstyrelsen, Kungl. - Lantbrukssällskap, Sveriges allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolorna fastställdes 14/1 1851 ett gemensamt
reglemente, och understöd av statsmedel
beviljades åt i regel 1, undantagsvis 2—3 skolor i
varje län, under det att hushållningssällskapet
eller skolegendomens ägare i övrigt svarade
för deras underhåll. Under 1870- och 80-talen
uppgick skolornas antal till 27 utom de 2,
som voro förenade med lantbruksinstituten.
Skolorna voro avsedda att,under 2-årig kurs
övervägande genom jordbruksarbete å
skolegendomen men med teoretisk undervisning
på den tid, detta arbete lämnade övrig
(huvudsakligen morgnar och aftnar), utbilda unga
män av arbetsklassen till egna jordbrukare
eller förmän vid andras jordbruk, men alltmer
övervägande utgjordes lärlingarna av sådana,
som ville vinna anställning som arbetsförmän,
varför skolorna vanligen kallades
rättareskolor. Då antalet lärlingar allt mer avtog
och anledningen därtill ansågs vara
kroppsarbetets alltför stora utsträckning på den teoretiska
undervisningens bekostnad, utsträcktes genom
nya reglementen (13/7 1877 och 11/7 1887) den
teoretiska undervisningen och öppnades
möjlighet att genomgå skolorna på 1 år. Tillika
inrättades från 1889 särskilda uteslutande
teoretiska skolor, lantmannaskolor
(se d. o.) för sådana, som icke ansågo sig behöva
vid skolan skaffa sig praktisk arbetsskicklighet.
Åtskilliga lantbruksskolor upphörde nu eller
förändrades till lantmannaskolor. Skolorna i
de 4 nordligaste länen blevo från år 1901 blott
1-åriga, och detta utsträcktes till de 6 norra
länen genom det förnyade reglementet 19/10
1911, enligt vilket vid de norrländska skolorna
även skulle hållas en uteslutande teoretisk
vinterkurs och vid de övriga skolorna inrättades
en 1-årig kurs vid sidan av den 2-åriga, vilken
skulle huvudsakligen tjäna till utbildning av
arbetsförmän. Den teoretiska utbildningen
utvidgades ytterligare, och för att begränsa
kostnaderna inskränktes skolornas antal till
högst 16, varav 2 vid lantbruksinstituten och
6 ettåriga i de norra länen, med plats för 20
elever vid varje av de norrländska och 28 vid
de övriga skolorna; av dessa äro samtliga
helårselever vid de norrländska skolorna och
minst 20 elever vid de övriga skolorna frielever.
Därjämte kan understöd tilldelas obemedlade
eller mindre bemedlade.
Inträdesfordringarna äro: fyllda
18 år, med företräde för den, som fullgjort
värnpliktsövningarna, för vilka ledighet ej
beviljas, god frejd, hälsa och kroppsstyrka,
1 års förutgående lantbruksarbete samt
godkända folkskolekunskaper i läsning, skrivning
och de 4 enkla räknesätten. För inträde i
ettårig kurs fordras därjämte god insikt och vana
i lantmannaarbeten samt den allmänbildning,
som bör meddelas under den 2-åriga kursens
första år. Kurserna börja den 1 november.
Skolans föreståndare, vilken bör
hava med goda betyg avlagt avgångsexamen
från lantbruksinstitut och utövat praktisk
lantbruksverksamhet samt vara av
lantbruksstyrelsen förklarad kompetent, skall handhava
skolegendomens jordbruk och vara lärare i
jordbrukslära eller husdjursskötsel. Vid
skolan skola dessutom finnas en förste och en
andre lärare, boende vid skolan.
Styrelsen utgöres av en ordförande,
utsedd av lantbruksstyrelsen och 3 ledamöter
valda av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott, samtliga för 3 år, samt föreståndaren.
K. reglem. 19/10 1911 med ändring 5/12 1919;
om statsanslag och statsunderstöd till elever
K. k. 29/6 1912 och 15/6 1922.
Jämte dessa läroanstalter, hava även en del
andra helt enskilda skolor benämnts l. Sådana
hava varit H. Spaaks l. å Skeppsholmen i
Älvsborgs län (1858—1895) med både högre
och lägre manlig samt kvinnlig kurs, J. W.
Wulffs mycket talrikt besökta l. i Trälleborg
(1867—1908), samt P. J. Rösiös nordiska l. å
Ramsjöholm och å Hagaberg vid Jönköping
(sedan 1898) och Nils Larssons »skånska l.» å
Dala (sedan 1901). Båda dessa sistnämnda
skolor åtnjuta statsunderstöd.
Lantbruksstipendiat. Se Lantbruksingenjör.
Lantbruksstyrelsen, Kungl., inrättades år
1889 (k. instruktion 13/12 1889). L. handhaver
förvaltningen av ärenden rörande lantbruk med
trädgårdsskötsel samt fiske. Undantagna från
dess förvaltning äro ärenden rörande
hästaveln (se Stuteriöverstyrelsen). Styrelsen, vars
chef är generaldirektör, har följande
avdelningar och tjänstemän på dessa: 1.
administrativa byrån med en byråchef, 2.
lantbruksbyrån med en byråchef, en byrådirektör för
lantbruk och en för trädgårdsskötsel, 3.
agrikulturtekniska byrån med en byråchef, 2
förste samt 2 extra byråingenjörer; 4.
fiskeribyrån med en byråchef och en byrådirektör
samt 5. en avdelning för tuberkulosärenden
med en föredragande. Därjämte en sekreterare,
en notarie och en kassör.
Lantbrukssällskap, Sveriges allmänna.
Sedan upprepade gånger fråga väckts om bildande
av ett allmänt svenskt lantbrukssällskap som
ett föreningsband för landets jordbrukare och
organ för deras strävanden samt som ett
förberedande steg härtill anordnats en årlig
lantbruksvecka (se d. o.), stiftades 27/2 1917
S. a. L. med ändamål att sammansluta landets
jordbruksidkare och jordbruksföreningar till
främjande av jordens produktion och
jordbrukets intressen. Ledamotskap är tillgängligt
för svenska jordbrukare samt föreningar och
korporationer, som verka för jordbruket; även
andra personer och sammanslutningar, som
anses främja jordbrukets intressen, kunna bliva
ledamöter. Avgift erlägges av jordbruksidkare
med visst belopp i förhållande till hans odlade
jord (f. n. 10 öre per ha. odlad jord intill 100 ha.,
men 25 öre per ha. för den, som äger eller
brukar mer än 100 ha., 10 kr. för andra enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
