- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
736

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lucioperca ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

736

de unga plantornas kraftiga utveckling. L.
förlorar i smältbarhet och näringsvärde, sedan
den kommit i full blomning, och bör därför
avslås i detta utvecklingsskede och kan då,
efter sommarens längd, giva 2—3, stundom i
södra Sverige t. o. m. 4 skördar. En tidigare
slåtter mattar plantorna mer och giver ogräset
bättre villkor, då beskuggningen från
1.-plantorna minskas. Första året bör 1. knappt alls
skördas, och sedan bör den ej avslås eller betas
sent på hösten, emedan plantorna därigenom
försvagas. Betning av 1.-vallar är över huvud
taget mindre lämplig, dels emedan jorden
därigenom kan bliva för mycket sammanpackad,
dels därför att lucerns höga äggvitehalt bättre
tillgodogöres vid utfodring i blandning med
äggvitefattigare foder. Litt.: H. Witte.
Blå-lucernodlingen i Nordamerika och Kort
handledning i lucernodling, båda Stockh. 1921.

Fodervärdet hos 1. överensstämmer
tämligen med rödklövers, men 1. har högre halt
av protein och, särdeles i fullt utvuxet
tillstånd, av växttråd. Dess kemiska
sammansättning är i medeltal:

Råprotein ....
Därav smältbar
äggvita .
> amider .
Råfett.....
Kvävefria extr. äm-
Därav smältbara
Växttråd ....
| Därav smältbar
F.enh. pr 100 kg.
Kg. till 1 f.enh. .
Gt. smältbar ägg-
1 vita pr f.enh. .
I grön lucern
Lucernhö
1

I börjande blomning
I full blomning
I börjande blomning
I full blomning

4.2 2.1
1.2
O.6 9-3
6.1
7.8
3-4
2.3
13.5
7-S
160
3-9
1-7
1.0
0.6
II.3
6.9
IO.O
4-5
2.2
13-5
7-5
100
16.2
8.1 4.1
1 2.4 31.1
21.1
27.0
i3-°
.7.3
45-9
2.2
178
14.2
6.2
3-5
2.6
29.2
18.1 29.5 13.2
8.0
39-7
2.5
155

under vilken tid 1. givits i en mängd
motsvarande omkring 1/5 av fodervärdet, och vid
gödning givit samma tillväxt som lika mängd
skummjölk eller dubbla mängden vassle, men
som äldre blir 1. alltför rik på växttråd och för
svårsmält för svinen. (Meddelande fr.
Centralanstalten N:o 123 och 206. B. Goldschmidt
i Kgl. Veterinær- og Landbohoiskoles
Aarsskrift 1920).

Lucioperca. Se Gös.

Luckerhet. Se Jord: sammanhang.

Luckring, jords. Se Bearbetning.

Luddtåtel, Holens lanatus L., ett
mjuk-ludet flerårigt, tuvigt gräs med bladigt strå
och tät, vanligen rödlätt vippa. Småaxen
innehålla 1 hanblomma och 1 tvåkönad
blomma, och småaxet innehåller således blott 1 frö.
Handelsfröet utgöres till större delen av hela
småax med omslutande axfjäll (ytteragnar)
och plägar väga omkring 0.5 g. per 1,000 st.
Fröet, som mest kommer från Tyskland, har
oftast låg grobarhet och är vanligen sotsmittat,
varför det bör avsvampas (se Avsvampning).
L. förekommer, ehuru mindre allmänt,
vildväxande upp till Dalälven på fuktiga ängar
med torvjord eller mylla. De på hösten anlagda
skotten utskjuta på försommaren hastigt
blommande strån, som fort mogna, varför 1.
måste slås tidigt, för att den ej skall bliva
halmig. Den är dock även tidigt skördad ett
rätt näringsfattigt och föga smakligt fodergräs
och förtjänar därför ej att odlas, annat än på
fuktig moss- och sandjord, där andra arter
ej gå väl till; på sådana marker kan 1., efter
erfarenhet från Tyskland, där den är en vanlig
inblandning i mossvallar, lämna rätt
tillfredsställande första skörd, men den lämnar blott
ringa återväxt.

En annan art, vektåte 1, H. mollis L.,
med gulaktig vippa och sträv borst,
förekommer sällsynt vildväxande i södra Sverige, men
ej i odling.

Luft är en blandning av flera gaser, av
vilka de viktigaste i följande mängder ingå i
den atmosfäriska luftens sammansättning:

Humle-1. och svensk 1. hava något lägre halt
av växttråd. L. som grönfoder och hö passar
främst för nötkreatur, och då dess äggvitehalt
är fullt tillräcklig för högmjölkande kors
behov, kan den göra oljekakor obehövliga i
utfodringen, i den mån den mängd L, djuren
kunna upptaga, fyller deras näringsbehov.
Den är även lämplig för hästar och får samt är,
på grund av sin höga torrämnehalt och föga
laxerande verkan, mer än övriga baljväxter
passande till grönfoder för hästar. Ungt
grönfoder har även visat sig lämpligt för
ungsvin, särdeles under 2 xj%—5 månaders ålder,

Vikts-
Rymdprocent procent

Kväve........... J$.6 77-1 ’

Syre..........| 23.1 20.9 I

Kolsyra (koldioxid) .... I O.04 0.08

Vatten.......... o.<? 0.8 |

Kolsyre- och vattenhalten växla dock
mycket.

Luftkretsen (atmosfären).
Luftens mängd över en plats på jordytan
uttryckes vanligen genom dess tryck, som mätes med
barometern. Ett medellufttryck av 760 mm.
motsvarar 1,033.3 g. på 1 cm2, yta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free