Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftkapacitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
Luftens fuktighet mätes för praktiska ändamål
genom bestämning av den relativa
fuktigheten, se Fuktighetsmätare.
Markluften, som fyller de ej av vatten
upptagna hålrummen i jorden, har till följd
av de där försiggående omsättningar, framför
allt förmultning av organiska ämnen, en
förändrad sammansättning mot luftkretsen.
Syrehalten är lägre, 10—20 vol.proc; kvävehalten
har ökats något litet, till omkring 80 samt
kolsyrehalten starkt till 0.5—9 vol.proc, under
det att vattenhalten växlar med jordens
fuktighet. Markluften är en nödvändig
förutsättning för de odlade växternas utveckling och
trevnad. De kunna väl fylla sitt behov av
kolsyra och syre ur luftkretsen och ur
markvätskan, som innehålla dem lösta, men
upptaga dessa ämnen även ur markluften, och
denna är framför allt behövlig för
förmultningen och förvittringen. Då luften är
utestängd, ss. då jorden är vattendränkt,
sönderdelas de organiska ämnena till syrefattiga
föreningar, vilka reducera oorganiska ämnen,
och de härvid bildade ämnena, ss. svavelväte,
fosforväte, svaveljärn, järnvitriol m. fl., äro
giftiga för växterna. Den bildade myllan blir
en sur »råhumus», och jorden blir »rå». Den
önskvärda genomluftningen befordras genom
avdikning och alla åtgärder som befordra
jordens luckerhet. Genomluftningen står ej i
bestämt förhållande till jordens innehåll av
luft (luftrymlighet,
luftkapacitet) eller porositet (se Jord), utan, då de större
hålrummen lämna luften friare tillträde än
de hårfina porerna, är jordens
genomsläpplighet för luft vid lika luftrymlighet mindre ju
finkornigare jorden är.
Luftkapacitet. Se Luftrymlighet.
Luftning. Se Luftväxling.
Luftrymlighet, luftkapacitet.
Jordens 1. eller dess innehåll av luft är av den
största betydelse för jordens fruktbarhet, emedan
förvittring, förmultning och andra för
tillgången på växtnäring viktiga omsättningar
samt oskadliggörande av giftiga ämnen genom
syrsättning bero av närvaro av luftsyre i
jorden. Då porerna i jorden fyllas antingen av
vatten eller luft, mätes luftrymligheten genom
bestämmande av luftinnehållet i torr jord.
Den beror dels av jorddelarnas storlek, i det att
jordens 1. och porositet stiger med dessas
finkornighet, men än mer av jorddelarnas
lagringsförhållande (jordens struktur) och luckerhet.
Den för växtligheten fördelaktiga
luftrymligheten i jorden befordras genom allt, som ökar
jordens luckerhet (se Jord: sammanhang).
Luftrörskatarr. Se Lungkatarr.
Luftväxling. 1. I bostäder och
ställar försämras luften oavbrutet genom
människors och djurs andning (se d. o.), i det
att syre, dess för livet oumbärliga beståndsdel,
förbrukas och luften förorenas genom utandad
kolsyra, vattengas och organiska utdunstningar,
likasom av i stallarna genom vid gödselns
sönderdelning bildad ammoniak. Då luftens
kolsyrehalt stigit till omkring 0.25 %, anses
föroreningen hava nått en för hälsan skadlig
höjd. Genom förtätning av den utandade
vattengasen blir luften under den kalla
årstiden lätt alltför fuktig, varmed följer högre
värmeledningsförmåga och ökad
värmeförlust från djuren (12.5° högre relativ fuktighet
uppgives verka som i° sänkning av stailuftens
värmegrad) samt ökad förstöring av
byggnaden genom röta i virket och vittring av
murverk. — Luftens renhållning befordras
genom användning av strö (särskilt torvströ)
i sådan mängd, att ammoniaks avdunstning
hindras, men därjämte behöves 1. (ventilation)
såväl för djurens som för byggnadens skull.
Denna sker i någon mån såsom »naturlig»
ventilation genom byggnadens väggar, men ej
tillräckligt, om dessa äro så täta, att drag och
för stark avkylning under den kalla årstiden
hindrats. Särskilda åtgärder för 1. äro därför
i regel behövliga. Under den varma årstiden
nås tillräcklig 1. genom att öppna dörrar och
fönster. De senare böra därför göras så, att de
bekvämt kunna öppnas men också slutas så
tätt, att drag hindras. L. genom dörrarna
befordras genom att dessa göras som halvdörrar,
så att övre delen kan hållas öppen men den
undre stängd, eller ock genom att spjäldörrar
insättas i stallbyggnader. Under de årstider,
då kölden hindrar att hålla dörrar och fönster
öppna, nås i allmänhet en tillfredsställande 1.
genom eldning i rum, där sådan kan ske, men
i rum avsedda för större mängd folk, t. ex.
i skolsalar, likasom i kreatursstall behövas
särskilda ventilationsanordningar.
För att dessa skola bliva möjligast
verksamma, bör luften intagas i rummets nedre
del och utsläppas i den övre, dit luften stiger
genom uppvärmningen, och där den därför
har högsta vattenhalten. Den av djuren
utandade och från gödseln utvecklade kolsyran
och ammoniaken blandas genom diffusionen
och den uppstigande luftströmmen med den
övriga stailuften och utströmmar med denna.
Den enklaste och mest använda anordningen
är luftgluggar genom ytterväggarna, vanligen
i dessas översta del. Då sådana finnas i
tillräckligt antal å båda långsidorna, kan
ventilationen bliva rätt god vid blåst, då luften
drives in på vind- och suges ut på läsidan, men
vid vindstilla, liksom då de äro anbragta blott
på ena sidan, verka de föga, och i alla händelser
lämnar luftströmmen de nedre delarna av
rummet orörda. Bättre blir detta, då luften inledes
närmre golvet, och får utströmma genom
sidogluggar under taket. Likasom i bostadsrum
har det föreslagits att inleda luften genom en i
golvet löpande trumma mot rummets mitt
(t. ex. i foderbordet), men dylika trummor äro
svåra att hålla rena och råttfria. Den kalla
luften bör ej inledas mindre än 1 m. över gol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
