Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luktärt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
vet för att ej alltför direkt träffa djuren, och
härvid är fördelaktigt, om inloppstrumman
mellan det yttre inloppet och den inre
mynningen drages uppåt antingen ini väggmuren
eller som en tät trätrumma på väggens insida.
Härigenom kan luften bliva något uppvärmd,
innan den utströmmar i stallrummet.
Verksammast blir 1., om inledningen av luften
genom väggerna förbindes med utlopp genom
taket. Is. k. lanterninhus (se
Stallbyggnad) har man sökt åstadkomma detta
genom fönsterna i lanterninen, men med
påföljd, att drag och fukt lätt uppkommit. Ett
annat sätt med från taket vid stallrummets
sida snett uppåt gående kanaler, som gå ut
genom skullens vägg och nedtill kunna m. 1. m.
F g. visande luftströmningen vid en rationell
ventilation av kreatursstall.
slutas genom en vridbar lucka, äro mindre
lämpliga, emedan luftväxlingen blir mindre
verksam i de från kanalerna avlägsnare delarna
av stallrummet. — Det i princip riktigaste
och för fullt tillfredsställande 1. i större
ladugårdar och svinhus nödvändiga är att anordna
utlopp genom från taket i eller nära rummets
mitt utgående lodräta taktrummor. Då draget
blir starkare, ju högre dessa äro, böra de med
sin övre ända nå upp över takåsen. De böra
vara raka, emedan luftens friktion mot
trummans väggar då blir minst; därför anordnas de
helst över foderbordet i stallrummets mitt,
eller, om detta hindras genom en körbana på
skullen, vid sidan om denna men böra då ej
gå direkt ut genom taket, utan helst med ett
knä följa takets insida upp till nocken.
Härigenom vinnes, att hela trumman blir skyddad
för fukten och temperaturväxlingarna i fria
luften. Taktrummorna böra vara fullt täta
och föga värmeledande. De göras därför av
dubbelt lager spontade bräder med tjärpapp
emellan eller ock av lergodsrör, omklädda av
en trätrumma med isolerande fyllning av
torvströ. De böra nå ned något under innertaket,
för att ej fukt från dem må spridas i innertakets
virke. I sin övre ända förses de med snedtak
och därunder spj älgaller. Ej sällan göras de
4-delade med skiljeväggarna nående upp till
trummans tak, med beräkning att luften på
vindsidan skall pressas ned och på läsidan sugas
upp. Även om så sker, vilket ej alltid är fallet,
kan denna inströmning av luften ej ersätta
luftintaget i ladugårdsrummets nedre del,
vilket alltid bör finnas, varför den betydliga
fördyringen av trumman, som härigenom
åstadkommes, är bortkastad. För de olika
kanalernas storlek ha beräkningar uppställts på
grund av utandningsluftens mängd, den
naturliga ventilationen genom väggarna,
luftströmmens hastighet o. s. v., men dylika beräkningar
bliva föga tillförlitliga. Erfarenheten har lärt,
att en sammanlagd yta av i dm2 hos
taktrummorna och 3 dm2 hos väggkanalerna för varje
stort djur är tillräckligt. Luftströmmens styrka
bör för övrigt regleras genom vridspjäll i nedre
delen av taktrumman och luckor eller spjäll i
sidoinloppen.
2. I sädeslador och andra förrådshus nås
önskvärd 1. genom otäta väggar och
genom-släppliga tak (halm-, spån-, eller tegeltak på
läkt eller ospontad underpanel, ej plåt). I
magasin med täta väggar böra luftgluggar i
väggarna finnas. Litt.: A. Östergren,
Ventilation av kreatursstaliar. Sthlm 1913.
Luktärt, Lathyrus odoratus L., en
sydeuropeisk art, vilken för sina vackra och
välluktande, i rött, vitt och violett skiftande
blommor allmänt odlas som prydnadsväxt. Fröet
sås på våren på kalljord. Fordrar djup, varm
jord för att nå önskvärd yppighet. En mängd
sorter finnas, bland vilka s. k. Spencer-1. med
vågkantade blad är synnerligen vacker.
G. L—d.
Lumbricidæ. Se Daggmaskar.
Lump kallas den del av en stock, som på
grund av rötskada avsågas, lumpas. Se
Virkesdrivning.
Lumpning. Se Lump, Virkesdrivning.
Luna. En grov hävbom.
Lunga. Se Andningsorgan.
Lun g brand uppstår oftast genom att
främmande kroppar inkommit i lungorna, vanligen
på grund av försvårad svälj ning (ss. vid
halsinflammation, stelkramp, kalvningsfeber) eller
vid oförsiktig och felaktig ingivning av
medicin och någon gång även genom att
lunginflammation övergår i brand, ss. stundom vid svårare
fall av lungröta. Symtomen äro ungefär som
vid lunginflammation, men därtill kommer
stinkande utandning såsom särskilt
karakteristisk. Behandling är i’ regel utan verkan,
och vid större utbredning av brandhärden
leder-sjukdomen alltid till döden. E. N—m.
Lungemfysem. Se Kvickdrag.
Lunginflammation förekommer oftast hos;
häst, hund och svin och består i inflammationi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
