Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mayetiola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
iormigt hopslingrad, så att den först bildar
3 nedåtgående spiraler och därefter vänder
och bildar lika många uppstigande utanpå
de förra.
Hos köttätarna är hela tarmkanalen
betydligt kortare och särskilt grovtarmarna föga
utvecklade. .
Olikheten* i matsmältningsorganens
utveckling hos olika djurslag framgår av att
tarmkanalens längd är
gånger
m. kroppslängden
hos hästen .... omkr. 29 10—13 a
> nötkreatur . . »47 20—22 \
> får..... > 28 27—29^
» svin..... > 17 15—*81
» större hund . . > 5 5—6
Hos fåglarna saknas tänder men ersättas
i någon mån av näbbens hornslida, som hos
t. ex. andfåglar är försedd med skarpa,
tvärgående räfflor. Tungan är föga utvecklad och
i spetsen vanligen förhornad, och munhålan
övergår utan gomsegel direkt i svalget, i vars
övre vä.gg märkes en enkel springformig
öppning motsvarande de bakre näsöppningarna
hos däggdjuren. Foderstrupen är försedd med
en utvidgning, krävan, som är starkt
utvecklad hos höns- och duvfagiar och
tjänstgör liksom förmagarna hos idisslarna; dess
slemhinna innehåller även en del körtlar.
Magarna äro två: körtel- och
muskelmagen. Den förra, vars slemhinna
innehåller körtlar, motsvarar den egentliga magen
hos däggdjuren, den senare, som är särskilt
starkt utvecklad hos fröätande fåglar, är
plattrund, och dess väggar bestå av ett tjockt
muskellager, på insidan beklätt med en
slemhinna, som är överdragen av en hornartad
kutikula. Muskelmagens uppgift är att
finfördela födan, vilket befordras genom
småstenar och sandkorn, som fåglarna förtära
tillsammans med födan och som stanna i
denna mage. Tunntarmen bildar endast en
enkel V-formig slinga, i vilken
bukspottkörteln ligger; vanligen finnas 2 väl utvecklade
blindtarmar, och den korta ändtarmen
mynnar i den s. k. kloaken, en hålighet, i
vilken även urin- och könsorganens
utförsgångar leda och som har en tvärgående
öppning (anus) utåt. Mellangärde saknas hos
fåglarna, så att bröst- och bukhålan bilda en
gemensam hålighet. Levern ligger strax
bakom hjärtat och har 2 flikar samt mynnar
med 2 utförsgångar, av vilka den vänstra
(utom hos duvfåglar) är försedd med
gallblå-sa, i tunntarmen.
Mayetiola. Se Kornmygga.
Medelskog. Se Skogsbrukssätt.
Medicago. Se Humlelucern, Lucern.
Medicin. Se Ingivning av medicin.
Medicinalväxter. En stor mängd växter
innehålla ämnen, sådana som garvämnen, eteriska
oljor, alkaloider, bitterämnen m. m., vilka på
ett eller annat sätt inverka på djurkroppen och
därför fått användning som medicin. I äldre
tider (och fortfarande hos folk på låg
odlingsståndpunkt) utgjordes de flesta läkemedel av
dylika växter, som insamlades bland den vilda
växtligheten. Under medeltiden idkades av
klosterfolket i mycket stor utsträckning odling
av läkeörter, av vilka åtskilliga arter av denna
anledning hit infördes från utlandet, och ännu
under 1600- och 1700-talet ägnades mycket
intresse åt denna odling. I nutiden har
användningen av inhemska läkeväxter betydligt
minskats, delvis beroende därpå, att deras
verksamma beståndsdelar framställas
fabriksmässigt genom kemiska processer. Flertalet
av de fortfarande använda medicinska
växt-preparaten hämtas från de heta länderna.
Ett avsevärt antal dylika preparat, droger,
fås emellertid fortfarande av växter, som
förekomma vilda eller odlade i Sverige. Till
större del hava de dock under senare tid
hämtats från Tyskland, men på allra senaste
åren har en strävan gjort sig gällande att
inom landet fylla detta behov, dels genom
insamling av vilda växter, dels genom odling,
och denna sak har särskilt omhändertagits
av den år 1910 stiftade Svenska
Medicinalväxtföreningen, vilken ställt
som sin uppgift att befordra samling och odling
av läkeväxter, förmedla försäljning av sådana
samt i övrigt verka för denna saks främjande.
Föreningen har mönsterodlingar vid
Gripsholm samt kontraktsodlingar hos enskilda
personer i olika delar av landet. Insamlingen
är ett lätt arbete, som kan bereda åldringar,
barn och annat mindre arbetsfört folk en
avsevärd förtjänst, varemot torkning och
inpackning lämpligast skötes av uppköpare, vartill
apoteken särskilt lämpa sig.
Läkeväxter finnas tillhörande många olika
växtfamiljer men framför allt de
korgblomstrigas (Compositæ), nattskattor (Solanaceæ),
skeplingväxter (Scrophulariaceæ), läppblommiga
(Verticillatas) och flockblomstriga
(Umbella-tæ). De mecidinskt verksamma ämnena finnas
vanligen mest koncentrerade i vissa delar av
växten, såsom roten, bladen, barken,
blommorna eller frukterna; dessa delar insamlas fullt
friska samt väl rengjorda från inblandningar.
Växterna utbredas fortast möjligt efter
insamlingen till torkning i tunna lager på skuggig
och luftig plats.
Litt.: G. Lind och N. De Verdier. Våra
medicinalväxter (rikt illustr.), Sthlm 1917.
N. De Verdier och E. Lundström. Handbok
för medicinalväxtinsamlare I. Vilka läkeväxter
äro fördelaktigast att insamla, 1911. J.
Henriksson, Om användningen av Sveriges
medicinalväxter, 1906, J. Henriksson, Vägledning
vid odling av medicinalväxter, Den mindre
jordbrukarens handbok XLIII—XLIV.
Mejeri. Då anspråken på ett m. och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
