Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melass-snitsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Om man lägger ett prov av m. på en tallrik,
slår vatten därpå samt upprepade gånger
avhäller det av melass färgade vattnet,
utlöses melassen, och melassupptagaren står
kvar och kan bestämmas till sin art. För att
närmare lära känna beståndsdelarnas mängd
erfordras en fullständig kemisk analys. Utan
en sådan eller utan bindande garanti för vad
melassfodret innehåller böra icke dylika
fodermedel inköpas, då förfalskade och mindre värda
m. allmänt utbjudas i handeln. De i vårt land
mest vanliga melassfodren äro följande:
Normalt melassföder kallas en
blandning, som håller omkring 50 % melass,
40 % vetekli och 10 % palmkärnskrot. Dess
halt av verklig äggvita är kring 8 %, fett 1 %,
fodervärdet omkring 78 foderenheter per 100
kg. Det tillverkas mest inom landet, importeras
även och förfalskas ej sällan med de malda
hylsorna av jordnöt, vilka visserligen likna
vetekli i utseende men äro alldeles utan
fodervärde. Värdet nedsättes därför i förhållande
till halten av dessa. Ett oförfalskat normalt
m. kan användas ej blott till dragare utan även
till mjölkkor samt till svin, särskilt är detta
fallet, om mycket palmkärnskrot däri ingår.
Dock bör man vid utfodring med allt m.
beakta, att icke mer därav gives, än att
melass-mängden till ett stort djur uppgår till högst 2
kg. Veteklimelassfoder innehåller
ungefär lika mängder melass och vetekli.
Även dylikt förekommer i handeln förfalskat
med jordnötshylsor, riskli, havreskal m. m.
M a j s a r i n innehåller majskli och har
ungefär samma värde som normalt melassfoder.
Bibbyfoder och bibbykakor äro
engelska fodermedel, som förts i handeln i
vårt land och som innehålla en ringa mängd
melass, mycket bomullsfrömjöl och något
riskli. Värdet växlar efter sammansättningen,
som icke är konstant. M o 1 a s i n eller t o r
v-melass består av 75 till 80 % melass och
resten fint torvströ eller torvmull. Melassfoder
användas mycket i Tyskland till hästfoder
för att göra melassen lätt transportabel. Som
torven icke äger något fodervärde alls, har
molasin samma värde som den däri ingående
melassen, d. v. s. ungefär 3/4 av samma
viktsmängd ren melass. I vårt land har detta
fodermedel icke fått någon marknad,
huvudsakligen på grund av att priset hållits för högt,
nämligen lika högt eller högre än den rena
melassens. M. W.
Melass-snitsel. Se Betmassa.
Meleagris. Se Kalkon.
Meligethes. Se Rapsbagge.
Melilotus. Se Honungsklöver.
Melioration. Se Grundförbättring.
Mellangröda, beteckning för en gröda, som
inskjutes mellan 2 ordinarie grödor i
växtföljden. Mellangrödor medhinnas sällan hos oss
vid åkerbruket på grund av sommarens
korthet. Stundom förekommer dock, att snabb-
vuxna foderväxter, ss. vit senap eller raps, i
södra Sverige sås omedelbart efter tidigt
skördad säd för att skördas på hösten. I länder med
längre somrar äro mellangrödor vanligare,
och särskilt odlas på detta sätt lupiner eller
seradella till gröngödsling. Vid
trädgårdsodling är rätt vanligt, att flera snabb vuxna grödor
hinna tagas efter varandra under sommaren
på samma jord.
Mellangärdet, diafragma, skiljeväggen
mellan bröst- och bukhålan, är en tunn, senig
muskelkrans, som från ländkotorna sträcker
sig snett framåt-nedåt till skovelbrosket vid
’bröstbenets bakre ände, jfr Bild vid art.
Inälvor. Genom detsamma gå foderstrupen, bakre
kroppspulsådern och bakre hål venen. Det
medverkar vid andningen på det sätt, att det
vid inandningen sammandrager sig, så att dess
välvning mot brösthålan minskas och bukens
inälvor skjutas tillbaka, varigenom brösthålan
vidgas och lungorna utspännas; då därefter
m. slappas och bukmusklerna sammandragas,
pressas det av bukinälvorna åter inåt
brösthålan, så att denna minskas, lungorna
sammanpressas och luften utandas. Om buken är
starkt utspänd och m. därigenom hålles pressat
in i brösthålan, ss. vid trumsjuka, blir andningen
försvårad och kan t. o. m. hindras, så att djuret
kväves.
Mellankultur betecknar i
köksträdgårdsskötseln odling av växter, som tidigt äro
färdiga till skörd, mellan raderna av andra växter,
vilka, sedan de utvuxit, kräva stort utrymme.
På detta sätt sås spenat, dill, rädisor,
trädgårdskrasse m. fl. dyl. mellan kålplantor. Då
detta medför svårighet vid markens
renhållning och luckring mellan raderna, brukas m.
blott i små trädgårdar, där man har anledning
att noga tillvarataga utrymmet. Vanligare är,
att i-åriga köksträdgårdsväxter eller
jordgubbar sättes mellan raderna av fruktträd, vilket
ock kan vara lönande, då träden stå så glest, att
de ej skada indiankulturen genom beskuggning,
och så att jordens bearbetning mellan raderna
kan ske, helst med körredskap. Plantering
av bärbuskar och dvärgträd mellan stamträd,
vilket varit brukligt i fruktträdgårdar,
ut-dömes numer ej sällan på grund av att dylik
mellanplantering hindrar jordens skötsel och
borttager näringen från huvudplanteringen.
Mellanras betecknar en djurras,
uppkommen genom korsning mellan 2 raser; en dylik
korsning företages för att förena värdefulla
egenskaper hos båda. Exempel på m. är
rödbrokig svensk boskapsras, som bildats av
ayr-shire och korthorn.
Melolontha. Se Ollonborre.
Melon, Cucumis melo L., av
gurkväxtfamiljen, Cucurbitaceœ, skiljer sig från egentliga
gurkor genom klotformiga eller ovala, söta
frukter med skal, som är nätådrigt (nät-m.),
räf flat (cantaloupe-m.) eller slätt (orientalisk
m.). . M. härstammar från de varma delarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
