Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782
Låglandsrasernas mjölkfett är i allmänhet
oleinrikare och lösare än höglands- och
Jerseyrasernas, c. Tidslängden efter
kalv-ni n g e n. Efter få dagar återgår mjölken
från råmjölk till normal beskaffenhet. Den
höga fetthalten vid mjölkningens början
sjunker i regel under ett par månader men stiger
sedan åter, i den mån mjölkmängden avtager.
Mot avsiningen avtaga de större
fettkulorna, varför gräddsättningen och kärningen
går sämre. Halten av flyktiga fettsyror är
högst kort efter kalvningen men avtager sedan
mot avsiningen, varför ock smöret av
gammalmjölkande kor blir sämre. d. Dagliga
växlingar. Middagsmjölken är fetast,
morgonmjölken magrast, vilket tolkats så, att
mjölken blir fetare vid oftare återkommande
mjölkning (jfr Mjölkning). Vid mjölkningens
början erhålles magrare, mot dess slut fetare
mjölk, varför stor vikt ligger på
renmjölk-ningen — den sista halvlitern m. har tätare
grädde, e. Måttlig rörelse plägar
minska mjölkmängden men öka dess fetthalt.
Stark ansträngning minskar även fetthalten,
f. Rubbningar i djurens
hälsotillstånd, även brunsten samt såväl köld som
stark hetta, pläga nedsätta mjölkmängd och
mjölkens fetthalt, g. Utfodringens art.
Vid mycket svag utfodring blir mjölken mager.
Vissa fodermedel, ss. palm-, kokos-,
bomullsfrö-och linfrökakor, baljväxter, betblast och gott
hö höja mjölkens fetthalt, under det att den
åter sänkes av vallmo- och dådrekakor, kallt
och fruset foder samt vanligen risfodermjöl.
En svag tendens att sänka fetthalten tillskrives
sesam- och sojakakor, majs, glutenfoder,
rotfrukter och sockerrika fodermedel, men då
dessa i allmänhet öka mjölkmängden, blir
vanligen mängden alstrat fett tämligen
oförändrad. Även mjölkfettets beskaffenhet
påverkas av fodret; således giva betblast,
palm-nötmjöl och sockerhai tiga fodermedel fettet
högre halt av flyktiga syror men sänka dess
halt av olein, under det att motsatt verkan.
åstadkommes av bete, jordnöt- och rapskakor,
majs och oljehaltiga fodermedel i allmänhet;
dessas egendomliga fettarter kunna ofta spåras
i mjölkfettet; detta är i hög grad fallet vid
utfodring av valköttmjöl, sill- och annat
fiskavfall, som giva mjölken en tranig smak,
lök-haltigt bete, som giver löksmak o. s. v.
Gräddes avskiljande. Emedan
fettkulorna äro lättare än den övriga
mjölkvätskan, stiga de, om m. lämnas i stillhet, uppåt
och avsätta sig som ett gräddlager; för att
befordra detta och kunna avskumma grädden
har tidigare brukats olika sätt för g r ä d
d-sättning (se d. o.), men numera begagnas
vid mej erihanteringen allmänt gräddens
avskiljande med centrifugalkraftens tillhjälp
(se Separering), varigenom vinnes snabbare
och fullständigare avskiljande av fettet.
Genom skumningen nedsättes mjölkens fetthalt,
vid handskumning sällan till under o. 5 %, men
vid en .tillfredsställande separering till under
o. 1 %; härigenom höjes procenthalten av
övriga beståndsdelar, så att skummjölk i
medeltal kan beräknas innehålla:
Vatten . . .
Hand-skummad
Separerad
Kärnmjölk
90.4
90.8
91.6
Fett ....
0.6
O.08
0.6
Aggviteämn.
3-6
3-7
3-i
Socker . . .
4.6
4-7
4-1
Salter . . .
0.8
0.8
0.6
Emedan halten av äggvita i m. stiger med
mjölkens fetthalt, har även skummjölk något
högre äggvite- och torrämnehalt, ju fetare den
helmjölk varit, som skummats; vid lika grad
av renskumning stiger torrämnehalten i
skummjölken omkring 0.4 % för varje proc. högre
fetthalt i helmjölken, en skillnad, som icke
har någon avsevärd inverkan på fodervärdet.
I övrigt undergår m. ingen förändring vid
eller till följd av gräddsättningen, om ej genom
bakterier framkallade förändringar tillstöta.
Om dylika förändringar se Mjölkbakterier.
Skinn, på mjölken, som bildas vid
kokning, uppkommer genom vattnets
avdunstning och är varken grädde eller löpnat
ostämne utan innehåller alla mjölkens
beståndsdelar.
Mjölks smörvärde, se under Mejeri.
Mjölks fodervärde. Samtliga
beståndsdelar i m. äro fullständigt smältbara;
härigenom och genom arten och
mängdförhållandet av de ingående beståndsdelarna är
m. ett utmärkt näringsämne, särdeles för de
unga djuren med deras ännu föga utvecklade
matsmältningsförmåga, och kan för dessa djur
svårligen ersättas med annat foder utan men
för djurets utveckling (se Kalv). De olika
mjölkslagens relativa fodervärde framgår ock
därför av deras sammansättning. Av de olika
husdjurens m. är sålunda renens den
värdefullaste och även svinets, fårets och getens
näringsrikare än kons. Av komjölk räknas i
medeltal 3 kg. helmjölk motsvara en foderenhet
och 6 kg. separerad skummjölk. I medeltal
åtgår vid rationell svinuppfödning 25 kg.
skummjölk till 1 kg. kroppstillväxt, och
skummjölkens penningvärde är då 1/25 av svinpriset
per kg. 1. vikt, sedan man avdragit kostnaderna
för vården, vanl. 10—20 % av foder kostnaden.
Skummjölks lägre fodervärde beror, om mjölken
är frisk, endast på olikheten i fetthalt, vilken
med undantag för späda djur kan ersättas med
andra näringsämnen (se Kalv), och smörfettets
höga marknadspris gör det därför ekonomiskt
fördelaktigt att driva renskumningen av till
utfodring avsedd m. så långt som möjligt.
Det högre pris, som fettrikare mjölk betingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
