Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölksocker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Mjölksocker, en disackarid av formeln
•CigHoaOn (se Kolhydrat), utgör en beståndsdel
.av mjölk. M. är ofärgat, lösligt i vatten,
kristalliserande, är mindre sött än rörsocker,
verkar reducerande som druvsocker men kan
icke direkt alkoholförjasas av jästsvampar;
genom enzymet läktas spaltas det i
druvsocker och galaktos, som därefter kunna
alko-holjäsa. På samma sätt spaltas det av utspädda
syror. M. utgör huvudmassan av mesost.
Oenom dess jäsning på nämnt sätt framställas
-de j ästa dryckerna kefir av ko- och k
u-m v s av sto-mjölk. Under inverkan av
mjölksyrebakterier överföres m. till mjölksyra.
Se Mjölksyrejäsning. M. beredes fabriksmässigt
genom indunstning av vassla under
luftförtunning, den indunstade vasslans avkylning, så att
mjölksockret kristalliserar, samt råsockrets
rening genom omkristallisering. Av vasslans
•omkring 5 % m. kan ungefär 2/3 utvinnas som
råsocker, men endast 55 % som renat m.
Mjölkspegel. Se Mjölkprovare, 2,
Mjölktecken.
Mjölkställning betecknar en kos ställning i
mjölkningsperioden, varmed följ er förändring
i mjölkens mängd och sammansättning. Se
Mjölk: Sammansättning.
Mjölksyra, oxipropionsyra, C2HA.
OH.COoH, är en organisk syra, varav flera
isomera modifikationer finnas. Den viktigaste
av dessa, j äsningsmj ölksyran, som
uppkommer genom mjölksyrejäsning (se d. o.)
av kolhydrat, är en vattenklar, luktlös, starkt
sur vätska, av eg. v. 1.22, löslig i vatten och
alkohol, och kan icke destilleras utan
sönderdelning. Dess salter kallas 1 a k t a t.
Mjölksyrebakterier. Se Mjölkbakterier.
Mjölksyrejäsning betecknar en genom
bakterier förorsakad klyvning av hexos (se
Kolhydrat) i 2 molekyler mjölksyra: C6H1206 =
2 C3H603. Då högre sammansatta kolhydrat
(ex. mjölksocker) eller stärkelse undergå m.,
torde de först klyvas i enkla hexoser. M.
uppkommer vid mjölks surning, vid beredning av
sur- eller pressfoder, vid surdegsjäsning o. s. v.
Mjölksyra kan uppkomma även vid andra
jäsningar av kolhydrat, varvid även utvecklas
gaser (kolsyra och vätgas). Se Mjölkbakterier.
Mjölkså. Se Mjölkkärl.
Mjölktecken benämnas i allmänhet de
egendomligheter i typ och form, som vanligen
utmärka goda mjölkkor. Dit hör i första hand
en långsträckt eller gles kroppsbyggnad med
päronformig bål, djup bakdel, fint huvud, fin
benbyggnad, svagt utvecklad muskulatur,
tunn hud och på grund därav mera kantiga
eller markerade former. (M j ö 1 k t y p.) Till
speciella m. räknas juvrets,
mjölkådrornas och mj ölkhålets samt
mjölkspegelns beskaffenhet. Om de förras
betydelse se i artikeln Juver. Mj ölkspegel
benämnes ett hårfält, som sträcker sig från
juvrets bakre yta mer eller mindre långt
mellan låren, där håren äro riktade uppåt,
under det att de i övrigt å juvret och lårens
baksida ligga nedåt. Där de båda
hårriktningarna möta, uppkommer en hårlist, som bildar
gräns för mjölkspegeln. Man urskiljer hos
denna kroppen, som bekläder j uvrets
bakre yta, och de därifrån utgående
vingar-n a, som sträcka sig ut på låren, samt halsen,
den del som sträcker sig upp mellan låren.
Mjölkspegeln åtnjöt i forna tider stor tilltro
som grund för bedömande av kors
mjölkavkastningsförmåga, och fransmannen Guénon
uppgjorde ett vidlyftigt system, efter vilket
man efter mjölkspegelns olika former och
utveckling skulle kunna bedöma icke blott en
kos årliga avkastning utan även
laktations-periodens längd och mjölkens beskaffenhet.
Det har dock ej lyckats påvisa något direkt
samband mellan mjölkspegeln och juvrets
verksamhet, och gjorda undersökningar ha
även visat, att en riklig mjölkavkastning kan
förekomma snart sagt vid vilken form på
mjölkspegeln som helst. Fortfarande anses dock
mångenstädes som ett gott m., att mjölkspegeln
är stor med vingar långt ut på låren samt bred
och jämn hals utan virvlar, sträckande sig
ända upp till könsöppningen. Lika litet har
den på vissa orter förekommande tron, att
gul färg på huden å juver, mjölkspegel och
blygd tyder på fet mjölk, visats vara grundad.
Samtliga speciella mjölktecken ha på senare
tider alltmer förlorat sin betydelse, i samma
mån som den direkta undersökningen av
djurens mjölkproduktion genom mjölkkontroll
vunnit allmän spridning och dess resultat
alltmer kunnat läggas till grund för
bedömningen. E. N—m.
Mjölktistel, m o 1 k e, Sonchus, ett till de
korgblomstrigas familj, Compositœ, hörande
släkte av örter med riklig mjölksaft, tegellagd
holk, gula blommor samt långsträckt’äggrunda
strimmiga frön (egl. frukter, se art. Ogräs bild.
fig. 7). K å 1-m., 5. oleraceus L., och
tistel-m., 5. asper All., den förra med parflikiga, den
senare med hela, borsttandade blad, äro
vanliga i-åriga ogräs i trädgårdar. Åker-m., S.
arvensis L., kan genom sin fleråriga, krypande
rot bliva ett besvärligt ogräs, som sprides
genom såväl de fjunbärande frukterna som den
bräckliga roten, vilken lätt sönderdelas vid
jordens brukning. Bekämpas genom användning
av rent utsäde samt rensning och häckning.
Mjölktyp. Se Exteriör, Mjölktecken.
Mjölkumlor. Se Rostsvampar.
Mjölkåder. Se Juver.
Mjölkört, duna, Epilobium, av fam.
Onagrariœ, ett släkte av örter med vanligen
röda blommor och långa, skidliknande fröhus,
som brista längsefter, varvid de talrika med
vita fjun klädda fröna komma i dagen och
spridas med vinden.
Vanlig m. (hömjölke, kropp), £.
{Charncenerium) angustifolium L., en mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
