Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nybyggen - Nybyggeslånefond, Norrbottens - Nyckelost - Nyckelpiga - Nyodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och förbättring å fastigheten, dit ströängarna
hört. Genom lag 22/6 1921 har förordnats, att
ströängar med vissa undantag skola indragas
till kronan mot vederlag, som skall utgå genom
bekostande av odling å den fastighet, vartill
ängarna höra till den utsträckning, som
motsvarar deras höavkastning. Frågor härom skola
handläggas av ströängsnämnder.
Myrslogar. Inom Dalarne finnes ett
stort antal slåttermarker å myr jord, vilka
liksom ströängarna äro spridda i skogen, m. l. m.
avlägset från inägorna. Vid storskiftet och
den därmed förenade avvittringen kom en del
av dessa s. k. myrslogar att ligga inom annan
hemmansdels område eller å den skog, som
förbehölls kronan. Beträffande sådana har genom
för de olika socknarna givna särskilda K. brev
bestämts, att varje jordägare, som innehar
myrslog på mark, som tilldelats annan, skulle
äga behålla den i 20 år efter storskiftet och
därefter mot lösen avstå den till skogsmarkens
ägare. Jfr Avvittring.
Om odlingslägenheter och skogstorp se
Skogstorp.
Nybyggeslånefond, Norrbottens, inrättad
år 1919. Byggnadslån utlämnas från fonden av
K. B. i Norrbottens län åt innehavare av
krononybyggen å överloppsmarker nedanför
odlingsgränsen inom Arjeplougs, Jockmocks och
Gällivare socknar. Lån får utgå med 3/4 av
byggnadskostnaden utöver värdet av virke från
nybyggets skog, dock högst 2,000 kr.
Byggnadsritning och -beskrivning fastställas vid
lånets beviljande. Lånet uppdelas i en stående
och en amorteringsdel och om återbetalning,
skyldighet att brandförsäkra m. m. gäller
detsamma som för egnahemslån (se Egnahem:
Egnahemslån) för bostadslägenhet. Nybygge,
för vilket byggnadslån erhållits, får ej
omföras till skatte, med mindre innehavaren
medgivit inteckning i fastigheten till säkerhet
för lånet och fullgörande av villkoren för
detsamma. K. f. 19/6 1919.
Nyckelost. Se Holländsk kryddost.
Nyckelpiga. Gullhöna. De egentliga
nyckelpigorna, släktet Coccinella (i vidstr.
bemärkelse), äro ovala, under platta, ovan
kullriga, glänsande, släta skalbaggar, med
mycket växlande färg och teckning, enfärgade
eller prickiga, gula — röda eller svarta.
Larverna äro klumpigt byggda med 3 par ben.
Mest känd är 7-prickig n., C.
septempunctata L., vars röda täckvingar ha 7 svarta
punkter och vars larver äro omkring 15 mm.
långa, blågrå med svart huvud och 4 gula
fläckar på ryggen. N. göra stor nytta som
bladlusätare, träffas i snart sagt varje
bladluskoloni och avsätta i dessas närhet gruppvis
sina gula, nästan sockertoppformiga ägg.
Vid svåra bladlushärjningar uppträda de ej
sällan så talrikt, att åtminstone på
eftersommaren besprutning med bladlusdödande
medel bör undvikas, för att ej nyckelpigorna
skola taga skada. De övervintra fullbildade. A. T—n.
Nyodling till åker eller äng i syfte att öka
jordens avkastning (stundom att förbättra
formen på redan odlade ägor) kräver betydliga
direkta kostnader samt ökar dessutom behovet
för framtiden av arbetskraft, gödsel och
stundom även av byggnader, kostnad för vägars
anläggning och underhåll m. m. Varje dylikt
företag bör därför föregås av noggrann
planläggning och kostnadsberäkning, som visar, om
företaget kan bliva lönande, samt om de
behövliga medlen för dess utförande och
fortfarande brukning kunna anskaffas. Härvid
bör avseende särskilt fästas vid jordmånens
beskaffenhet och naturliga bördighet, för vars
bedömande den fria växtligheten giver god
ledning, och särskilt vid jordens mullhalt och
därav beroende behov av stallgödsling, vid
möjligheten av och kostnaden för en
tillfredsställande torrläggning, vid markens läge i
förhållande till solbelysning och frostländighet
samt avståndet från och förbindelse med
ekonomibyggnaderna. Dessa omständigheter böra
vara avgörande för frågan, ej blott om odlingen
bör komma till stånd, utan även om marken
bör odlas till åker eller äng, vilken senare
kräver mindre odlings- och driftskostnad, därav
främst arbetskostnad, samt tillskott av gödsel.
Nyodlingens omfattning i Sverige under
gångna tider framgår av statistikens rätt osäkra
siffror om vidden av odlad jord sålunda:
| År | Odlad jord ha. | Ökning ha pr år under föreg. tid |
| 1750 | 600,000 | |
| 1800 | 850,000 | 1,750 |
| 1850 | 2,025,000 | 23,500 |
| 1860 | 2,500,000 | 47,500 |
| 1870 | 2,831,000 | 33,100 |
| 1880 | 3,097,000 | 26,600 |
| 1890 | 3,306,000 | 20,700 |
| 1900 | 3,558,000 | 25,200 |
| 1910 | 3,691,000 | 14,700 |
| 1915 | 3,754,000 | 12,600 |
| 1919 | 3,876,000 | 30,500 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
