- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
850

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nässelfeber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8so

tamponer; genom uppbindning tvingas hästen
att hålla huvudet högt. Vid upprepade
blödningar utan påvisbar anledning kan
misstänkas s. k. silbenssvulst, en från
sil-benet utgående smittsam svulstbildning, som
förekommer hos häst och nötkreatur och på
senare år tilldragit sig stor uppmärksamhet.
Smittämnet är ej känt, men upprepade gånger
har ett enzootiskt uppträdande påvisats.
Symtomen äro i början endast som vid vanlig
näskatarr (se d. o.), men senare tillstöta
upprepade näsblödningar och besvärad andning
med väsande andningsljud, och vid starkare
tillväxt av svulsten blir vanligen det ena ögat
(stundom båda) mer utstående och näs- och
pannbenen något utbuktade. Sjukdomen är,
så vitt man känner, obotlig, och då den även
är smittsam, böra de angripna djuren snarast
möjligt utgallras. E. N—m.

Näskatarr, snuva, är en ytlig
inflammation i näsans slemhinna och visar sig genom
en i början klar, sedan slemmig och varblandad
flytning. Ofta sprider sig katarren till
struphuvudet och svalget och medför då även hosta
och försvårad sväljning (se Halsinflammation).
Orsaken är förkylning eller inandning av
retande ämnen (damm, rök, mögelsporer,
ammoniakångor m. m.). Behandling av enbär n.
är i allmänhet obehövlig.

N. hos häst är stundom kronisk och står då
i regel i samband med katarr i näsans bihålor,
pann- och käfthålekatarr, eller
svulster i övre delen av näsan och kräver då
operation (trepanation) av pann- och
käkhålorna för avlägsnande av den primära
orsaken. E. N—m.

Nässelfeber, knututslag (urticaria),
är ett särskilt hos häst men stundom även hos
hund förekommande hudutslag, bestående av
större och mindre, vanligen över hela kroppen
spridda, platta, avrundade svullnader i huden.
Orsaken tillskrives i allmänhet rubbningar i
matsmältningen, ss. jäsningar i magens och
tarmarnas fodermassa med därvid bildade
giftiga ämnen eller förtärande av vissa
otjänliga foderämnen. N. uppkommer vanligen helt
plötsligt och försvinner oftast inom några
timmar. Om behandling synes behövlig, användes
baddning med Burows lösning och ingivning
av avförande medel. E. N—m.

N. hos svin. Se Rödsjuka i.

Nässelfjäril, Vanessa urticœ L., en röd,
svartkantad, med svarta och vita fläckar å
vingarna tecknad dagfjäril, som gärna
övervintrar inomhus på vindar o. s. v. Flyger tidigt
på våren. Två generationer. Larver taggiga,
svarta, gultecknade, allmänna på brännässlor.

A. T—n.

Nässla, Urtica, tillhörande nässlefamiljen,
Urticacece, äro. örter med små, gröna blommor
och oftast klädda med brännhår. Av de 2
svenska arterna är bräii n-n., U. dioica L.,
som har han- och honblommor på skilda stånd

samt mångåriga krypande rotstockar,
visserligen ett besvärligt ogräs på tomter och i
trädgårdar (växer även vid vägar, i lundar och
skogar) men är även användbar för olika
ändamål. Växten har ett fodervärde, som fullt
motsvarar rödklövers, med omkring 20 %
protein, varav 12—15 % smältbar äggvita, smb.
extraktämnen omkring 30 % och växttråd
14 % i torkat skick. Den lämnas orörd av
betesdjuren, men torkad ätes den gärna av
nötkreatur och får. Framför allt äro nässlor
och deras frön ett högt skattat foder för
värp-höns, för vilka deras höga halt av äggvita och
kalk (4—5 %) gör dem lämpliga. De unga
skotten värderas högt till människoföda, »nässelkål».
Rotstockarna lämna vid kokning gul färg.
Stjälkarna innehålla en lång, stark och smidig,
grönaktig, efter blekning vit, silkesglänsande tåga,
som tidigare använts till spånad och vävnad
(nättelduk). De innehålla ända till 30 % tåga,
men enligt under världskriget vunnen
erfarenhet lämna de vid odling icke stor skörd och av
färdig tåga blott 4—5 % av den torra stjälken.
Tågan frigöres lätt från veden genom rötning
och behandling ss. lin eller genom behandling
med kemiska medel, alkalier, hypoklorit m. m.
eller genom direkt bråkning och skäktning.
Tågan bearbetas direkt helst genom
sönderdelning till en bomullsliknande vara (kotonisering)
och spinning som bomull, varför dess
bearbetning bäst sker vid bomullsfabriker, där även
den kemiska upplösningen kan ske medelst där
förefintliga avfallslutar. På grund av
svårigheten att anskaffa större massor av råvara för
låg kostnad samt det ringa utbytet av tåga,
anses n. icke kunna bliva föremål för
fabriksmässig beredning men lämplig för hemslöjd.
— Den andra vanliga arten, e 11 e r-n., U.
urens L., är i-årig och uteslutande ett
obehagligt ogräs i trädgårdar.

Nät. Se Fiskeredskap III.

Nätting. Se Nejonögon.

Näva, Geranium, av nävefamiljen,
Gera-niaceœ, örter med talrika handflikiga blad,
violetta-röda blommor, 10 ståndare och 5
nötlika delfrukter kring en sprötlik mittpelare.
Av dess arter utgör skogsnävan
(skogsnäbb a) eller midsommarblomster,
G. silvaticum L., en intill alnshög, bladlik
ört med stora rödvioletta blommor, ofta en
avsevärd del av markväxtligheten i lundar
och lövängar och värderas i Norrland som
foderväxt. Den hör också till dessa markers
vackraste prydnader.

Näver av björk användes förr mycket som
mot fuktighet isolerande material, ss. under
takved och torvtak (se Tak), under fyllningen
i trossbottnar, kring bjälkändar vilande på
mur, i skobottnar eller i Norrland t.’ o. m. till
näverskor (flätade av tumsbreda n.-remsor),
till dosor m. m. N. avflänges helst under
eftersommaren och hoplägges i buntar om 20 %
(8.5 kg.). Näverns avtagande berövar trädet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0860.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free