Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nötkreatursskötsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
856
att överföra förefintliga blandade stammar till
ren ras.
Premiering, tjurföreningar och
stamtjurar. Till den framgång
nötkrea-tursaveln haft i Sverige har den premiering,
som sedan 1890-talets början varit organiserad,
kraftigt bidragit, i det att den dels uppmuntrat
till en planmässig förädling av kreaturen och
lämnat ledning vid denna, dels föranlett
hållandet av gott tjurmaterial och gjort detta
lönande (se Nötboskapspremiering).
Tjurhållningen för de mindre jordbrukarnas
besättningar har i största utsträckning nåtts genom
tjurföreningar och underhållet av stamtjurar
(se d. o.), varigenom vunnits, att lämpliga
tjurar över allt i landet finnas att tillgå.
Utfodring. Samtidigt med förädlingen
har även nötboskapens utfodring gått starkt
framåt. Detta har åstadkommits genom
utveckling av kännedomen om de fysiologiska
grunderna för djurens näring och sätten för
dessas tillämpning (se Fodring, Näring II), men
framgången har i hög grad berott därpå, att
dessa teorier blivit lättare tillgängliga och
tillämpliga för den stora allmänheten. Så var
blott föga fallet, så länge utfodringsnormerna
voro beräknade i vissa mängder av de särskilda
näringsämnena och med visst
näringsförhållande (se Fodringsnorm, Näringsförhållande),
men sedan de börjat beräknas i foderenheter
med fordran på viss lägsta äggvitehalt såsom
korrektiv, hava normerna blivit så lätt
tilllämpliga, att de kunnat bliva allmänt
använda. Detta har även i hög grad
befordrats genom kontrollföreningarna
(se d. o.), genom vilka djurens ägare och
vårdare blivit invanda vid hithörande
beräkningar och vid deras tillämpning.
Framgången på detta område har också
möjliggjorts genom den ökade tillgången på olika
fodermedel, dels kraftfoder av olika slag,
främst de äggviterika oljekakorna, dels
saftiga fodermedel genom den starkt ökade
rotfruktsodlingen och avfall från
betsockerfabrikerna samt pressfoder, vilka fodermedel
möjliggöra ett verkningsfullare avpassande av
foderrationens sammansättning efter djurens
slag och produktionsförmåga samt
produktionssyftet, än vid äldre tiders fodring med endast
hö och halm var möjligt. Det ökade intresse,
som senaste 3/4 århundrade visats för
nötkreatursskötseln och den inträdda stora höjningen
av djurens avkastning och värde, står i samband
med en förändrad betydelse av denna
hushållning. Under det att under föregående två
århundraden kreaturshållet rätt allmänt
inskränkts till det nödvändiga för att lämna
behövlig mängd köttföda, mjölk, smör och
ost för djurägarens hushåll och honom
åliggande skatt och avråd i dessa varor samt
dragkraft och gödsel för åkern, så vidtog efter
mitten på 1800-talet en hastigt växande
utförsel av kreatur och smör. Ladugården fick
i allt högre grad till uppgift att till lätt säljbara
produkter förvandla jordens grödor, åkern,
som tidigare använts huvudsakligen för odling
av brödsäd, upptogs mer och mer av
foderodling, försäljningen av havre inskränktes och i
stället kom en betydlig användning av köpt
utländskt kraftfoder. Nötkreatursskötseln blev
sålunda den gren av hushållningen, som
lämnade den huvudsakliga kontanta inkomsten,
men bidrog även genom därmed följande ökning
av kreatursgödselns mängd och förbättring
av dess gödselkraft till höjande av åkerns
avkastning.
2. N:s nuvarande omfattning.
Nötkreaturens antal har under tiden, sedan
regelbundna statistiska siffror började
offentliggöras, förändrats sålunda:
1865 1919
Oxar...........282,844 53,344
Tjurar.......... 38,791 28,987
Kor...........1,185,556 1,607,060
Ungnöt........\ . 432,129
Kalvar.........J 417>1D3 429,308
Summa djur 1,924,354 2,550,828
Summa nötkreatursenh. . . . 1,716,772 2,120,110
> > pr 100 inb. . 41 44
> > > 100 ha åker
och äng........ 40 42
De relativa kreaturstalen ha sålunda
endast obetydligt ökats under senare tid, under
det att de absoluta talen för hela
kreaturs-antalet varit stadda i jämn ökning och endast
för oxar nedgått, vilket senare beror på oxens
fortgående undanträngande av hästen som
dragare.
Jämfört med andra europeiska länder står
Sverige som det tredje i avseende på
kreatursantal i förhållande till folkmängd, överträffat
blott av Danmark med 71 och det europeiska
Ryssland (före kriget) med 51
nötkreatursenheter per 100 inb.
I produktion och djurens därpå beroende
värde har framgången varit långt större än
ovan anförda antal angiva. Vid mitten av
1870-talet beräknades årsmedelmjölkningen
för korna i riket till 1,200 kg., år 1900 till
omkring 1,900 och år 1913 2,150 kg. Landets
olika delar förete dock i dessa avseenden stor
olikhet. Antalet djur i förhållande till
folkmängd är störst på Öland (104) samt Smålands
och Västergötlands skogsområde (60—75) och
angränsande bygder, lägst i Göteborgs och
Bohus läns slättbygd (17) samt övriga
fruktbara slättbygder i riket, ss. i Stockholms läns
(37), Skånes (30—40) och Skaraborgs läns
(20—30) per 100 inb. I förhållande till arealen
odlad jord stå Småland, Västergötland,
Värmland och mellersta Norrland främst (med 60—
70) samt Väster- och Norrbotten (27—29) och
Gottland (med 39 per 100 ha.) lägst. I avseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
