Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odlingslånefond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86*
med hanliga bastarder) eller på ofullständig
utveckling av andra delar av könsorganen, ss.
saknad av livmoder hos hondjuren eller
förkrympta parningsorgan hos handjuren (ss. hos
olikkönade tvillingar). Oftast är dock o.
förvärvad, och en minskad fruktsamhet åtföljer
i allmänhet den högre förädlingen, antagligen
beroende såväl på det mera onaturliga
levnadssätt, som de förädlade djuren oftast nödgas
föra, som i synnerhet på den rubbning i de
olika organens ömsesidiga förhållande, som en
allt för ensidig utveckling medför, i det att
somliga organ utvecklas så att säga på
bekostnad av andra, och den känsliga
fortplantningsapparaten störes då lätt i sina funktioner.
Även en allt för långt driven släktskapsavel
synes inverka menligt på fruktbarheten och
t. o. m. kunna leda till fullständig o. Det
vanligaste torde dock vara, att o. beror på
sjuklighet i könsorganen, vilket mest är fallet hos
hondjuren, särskilt hos nötkreaturen. De
vanligaste hithörande sjukligheterna hos kor
och kvigor äro kvarsittande gula kroppar,
cystor i äggstockarna och katarr i livmodern
och skidan. De gula kröp p a r n a (se
d. o.) anses hava till uppgift att under
digivningstiden hindra äggavgång från
äggstockarna, och bliva de kvarsittande över normal tid,
uteblir även äggavsöndringen och brunsten.
C y s t o r äro hassel- till valnötstora blåsor
i äggstockarna, fyllda med en slemmig vätska,
och anses som abnormt ombildade Graafska
folliklar (se Könsorgan), vilka även hämma
äggbildningen och dessutom vanligen giva
anledning till en stark stegring av
könsdriften med ständiga brunstsymtom (s. k.
brum-mare, nymfomani). Katarr i livmodern och
skidan verka dels så, att befruktningen
hindras genom att det vid katarren bildade sekretet
förlamar eller dödar spermatozoerna, dels
genom att den förändrade slemhinnan icke kan
giva nödig näring åt ägget, och möjligen även
genom att katarren" sprider sig till
äggstockarna och där giver anledning såväl till de gula
kropparnas kvarstannande som uppkomsten
av cystor och sålunda är att betrakta som den
primära orsaken till ofruktsamheten.
Permanenta gula kroppar kunna misstänkas, då
brunsten efter förlossningen under längre tid
uteblir, och behandlingen består numera i en
operation, varvid man inför handen genom
ändtarmen och därifrån fattar äggstocken
mellan fingrarna och pressar ut den gula
kroppen och på samma sätt spränger
förefintliga cystor. Vid livmoderkatarr sköljes
livmodern grundligt med sodalösning och
därefter med antiseptiska lösningar. Hos sto
användes samma behandling av äggstockarna,
och i vissa fall har utvidgning av
livmodermunnen och spolning omedelbart före
betäckningen med 1/2—2 % bikarbonatlösning givit
gott resultat.,
O. kan bero även på andra sjukdomar i
könsorganen, ss. svulstbildningar i testiklarna,
samt tuberkulos i livmodern och äggstockarna,
som naturligtvis äro obotliga. iä E. N-^-m.
Ogräs, vätter, som utan odlarens avsikt
förekomma bland odlade växter och där göra
skada. Som o. kunna således ej blott vilda
utan även odlade växter räknas, då de
uppträda som icke avsedd inblandning i grödor,
vare sig de härröra från oavsiktlig inblandning
i utsädet eller de kvarvarit från föregående
odling. Särskilt i grödor avsedda till utsäde
äro dylika inblandningar, som äro svåra att
avlägsna, ss. råg i vete, havre i korn,
humlelucern i rödklöver, rajgräs i ängsvingel
skadliga. Man skiljer mellan fröogräs, som
uteslutande eller huvudsakligen föröka sig
genom frö, ss. fallet är med alla i- och
2-åriga o., samt rotogräs, vilka förökas
genom underjordiska stam- och rotskott. Till
de senare höra blott fleråriga växter. Åtskilliga
av dem hava svag frösättning eller lämna föga
grobara frön. Av rotogräs hava många mycket
livskraftiga rötter eller rotstockar, vilka än,
ss. hos tistel och hästhov, gå djupt i jorden, än,
ss. kvickrot och mjölktistel, hålla sig i
matjorden.
Parasitiska o. hämta helt och hållet
(ss. klöver snar ja) eller delvis (ss. ögontröst m.fl.)
sin näring ur gagnväxter.
Skada av o. a. De minska
skördemängden av gagnväxten genom att borttaga näring,
fuktighet och plats från denna samt beskugga
densamma och marken, varigenom dennas
värmegrad nedsättes; man har iakttagit ända
till 40 lägre värmegrad i ogräsfylld jord än i.
närliggande väl rensad. Då o. oftast bättre
än gagnväxten fördrager beskuggning och lägre
jordvärme, medför ogräsets överhandtagande
särskilt på våren fara för den förras
undertryckande.
b. Parasitiska o. suga näring ur
värdplantorna.
c. Vissa o., ss. åkervinda, åkerbinda och
snärj måra, slingra sig kring säden och befordra
därigenom liggsädsbildning och försvåra
skörden.
d. Saftigt o. i säd hindrar dennas torkning
vid skörden och kan tvinga* till att låta säden
stå längre ute till torkning samt förorsaka dess
mögling efter inbärgningen.
e. Giftiga eller illasmakande o. eller frö
av sådant göra säd eller foder osmakliga eller
t. o, m. skadliga, så t. ex. sprängört och mynta
i hö, skärvfrö och klintfrö i säd.
f. O. som äro tillhåll för parasitsvampar eller
skadeinsekter, som angripa även odlade växter,
utgöra, då de växa i åkrar, på dikeskanter
och renar, en plantskola, från vilken dylik
ohyra sprides till den odlade grödan, så t. ex.
mjöldrygor och rost från vilda grässlag,
skinnarebaggar från målla till betor,
klumprot-sjuka från senap och andra korsblommiga
växteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
