Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odlingslånefond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
avlägsnas. Detta går däremot dåligt med
sådana arter, som t. ex. mjölktistel, som hava
sköra rötter eller rotstockar, vilka lätt
sönderrivas i bitar, som var för sig kunna utväxa till
nya plantor. 6. D j u p r o t a t o., ss. hästhov,
åkertistel och gråbo, mattas och dödas genom att
de överjordiska delarna, som bereda plantan
näring, gång på gång avlägsnas genom skumplöj
-ning, knivharvning, stickning eller uppryckning.
7. G r u n d r o t a d e o., ss. kvickrot och
mjölktistel, kvävas genom djup nedplöjning.
8. Odling av tjockt grönfoder
efter stark gödsling är ägnat att fullständiga
förutnämnda åtgärder, i det att den frodiga
grödan kväver de svagare o.-plantorna. 9.
Ändamålsenlig bearbetning,
finluckrad såbädd med bibehållen god must, sådd
vid lämplig tid, sedan jordvärmen ökats på
våren, gödsling, avdikning och andra åtgärder,
som gynna grödornas utveckling, giva dem
förmåga att motstå och övervinna ogräset;
särdeles motverkar avdikning
fuktighetsälskande o. (ss. knäa, fräken, hästhov), kalkning
kalksky ende arter (se Kalksky ende).
io.Växt-följden kan giva en god hjälp; trädning
och odling av hackrensade växter giva tillfälle
till o.-rensning, valläggning kväver åtskilliga
åker-o., och upplöjning av vall förstör vall-o.
11. Salter, som verka giftigt på växterna,
användas med fördel mot vissa o.-arter. Mest
brukas besprutning med järnvitriollösning
(15—20 % i vatten), varvid 600—800 1. åtgå
per ha. Utfällning av järnoxid, som förorsakas
av luftens inverkan, hindras genom tillsats
av svavelsyra (1 kg. på 500 l. lösning).
Lösningen dödar flertalet i-åriga växter med breda
blad, ss. senap, åkerkål, åkerrättika, skärvfrö,
korsört, dån, blåklint, kamomill, snärja,
vallmo, mossa m. fl. Svinmålla, spärgel, våtarv,
knäa, baldersbrå och i allmänhet växter, vars
blad hava vaxöverdrag, skadas föga. Av odlade
växter skadas stråsädesbrodd föga men
trindsäd, klöver, morot, beta, röva, kålrot, raps,
bovete och* potatis starkt av järnsaltet. På
samma sätt användas chilesalpeter, svavelsyrad
ammoniak, kalkkväve och kalisalt samt 3.5 %
svavelsyrelösning. Besprutning (eller
bestörtning) med ogräsdödande medel bör ske, medan
plantorna äro späda, den förra i torrt väder,
den senare, då plantorna äro daggvåta, så saltet
fastnar på bladen.
Om särskilda ogräsväxter, se deras namn.
Lagstiftning till motverkande av
ogräs finnes införd i åtskilliga länder (se
Lantbruksakademiens tidskrift 1919, sid. 176).
Litt.: Pehr Bolin. Våra vanligaste åkerogräs
och deras bekämpande, 1903 och 1912, samt
Om ogräsplågan och dess bekämpande, 1920.
Ogräsrensningsmaskin. För förstöring av
ogräs i en växande sädesgröda hava apparater
och maskiner konstruerats, vilkas verksamma
del är en kam av tätt sittande järntänder,
mellan vilka ogräset fastnar, då kammen föres
fram genom den ännu högst halvhöga säden.
Dels har man haft handredskap, bestående av
en dylik kam på ett långt skaft (P. Roeds
ogräsrensningsapparat), dels en av 2 hjul
uppburen o., med en ihålig cylinder, i vars
längdöppningar 3 dylika kammar genom excentriska
banor föras ut och in, avrivande ogräset, som
avstrykes mot kanten av den tillsammans med
kammarna roterande cylinderns längdöppningar.
Sedan man i besprutning (se Ogräs) funnit ett
verksammare medel att förstöra ogräs, hava
dylika maskiner så gott som försvunnit.
Ohm. Se Elektricitet: Elektriska mått.
Ohyra hos människor och djur tillhör flere
olika grupper av insekter och spindeldjur.
1. Egentliga löss, Anoplura, äro
mycket små, plattryckta, m. 1. m.
halvgenomskinliga insekter med mycket litet huvud och
med sugmun, förhållandevis mycket stor och
bred bakkropp samt åt sidorna riktade ben
med en infällbar klo i spetsen. Larver och
full-bildade likna varandra. De lägga små vita
ägg, g n e 11 e r, enstaka, fastklibbade på
hårstrån eller kläder. De kläckas på omkring 1
vecka. Lössen bliva under gynnsamma
förhållanden fullvuxna på omkring 1 månad. Tre
arter besvära människan: huvudlusen,
Pediculus capitis N., som mest förekommer i
håret, särskilt på barn, klädeslusen,
P, vestimenti N., som liknar den föreg, men mest
håller till i människans kläder, i vars veck och
sömmar den lägger sina ägg och gömmer sig,
samt flatlusen, Phthirius pubis Burm.,
som har rundad kropp och uppehåller sig
företrädesvis kring könsdelarna. Alla löss suga
blod och framkalla därvid sårnader, som i sin
tur kunna framkalla sjukliga symtom, t. ex.
bölder, eller bilda ingångsporten för tuberkulos.
Klädeslössen kunna även överföra den farliga
fläckfebern och s. k. återfallsfeber. Förutom
omsorgsfull’ hygien anbefalles i svårare fall
användning av vissa desinfektionsmedel, bland
vilka sabadillättika och sublimatlösning höra
till de bästa. Kläder renas från o. genom att
tvättas eller kokas i starkt såphaltigt vatten,
ingnidas med sprit, ättika, ammoniak eller
benzin m. m., men sändas helst till
desinfek-tionsanstalt, särdeles om de äro starkt inpyrda
med löss.
Av löss, som angripa husdjur, må nämnas:
s v i n 1 u s, Hœmatopinus suis L., och
hundlus, Linognathus piliferus Burm. Den förra,
som är viktigast, blir ända till 6 mm. lång
och är gråblå till vit. Parasiterna sitta vanligen
bakom öronen på svinen, men torde vara
jämförelsevis sällsynta i Sverige, tack vare
svinskötselns höga ståndpunkt. Löss utrotas lätt
genom ingnidning med såpa, maskinolja,
ben-zinemuision o. dyl., som därefter borttvättas;
ingnidningen förnyas för att döda efteråt ur
ägg framkomna djur.
2. Pälsätare eller s. k. f å g e 11 ö s s,
Mallophaga, erinra i storlek och utseende om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
