Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oidemia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^
’/is™-*~&~€r
86?
sken hetsgraden, se (Foderanalys).
Vidare fordrar man, att kakorna ej hålla för hög
vattenhalt. 10 % därav kan betecknas som
normalt, men uppgår denna till inemot 13 %
eller mera, äro de utsatta för att snart bli
fördärvade eller skämda.
Då större mängder o. utfordras, bör man
använda olika slag; de komplettera nämligen
varandra både i smak och andra egenskaper.
Särskilt bör så vara fallet, om man använder
sådana kakor som hampfrö- och rapskakor,
vilka ha en specifik verkan på djuren eller
deras produkter (mjölk, smör och fläsk).
Vid inköp av o. tager man hänsyn till deras
halt av protein och fett, då dessa beståndsdelar
i första hand äro bestämmande för värde och
pris. Fetthalten vid kakorna liksom vid
kak-mjölet ligger omkring 8 %, medan verkligt
mjöl och skrot vanligen blott hålla ett par
procent fett. Man kan indela o. efter deras
proteinhalt i följande grupper: 1) de med hög halt
av protein, eller över 40 %, t. ex. jordnöts-,
bomullsfrö- och sojakakor, 2) de med
medelhög halt eller 25—40 %, t. ex. raps-,
solros-och lin frökakor, 3) de lågprocentiga, som
vanligen hålla mindre än 20 %, t. ex. kokos- och
palmkakor.
Vid användningen av oljekakor bör man ock
beakta, att de, på grund av sin höga
proteinhalt samt sina askbeståndsdelar, göra gödsein
värdefullare än vid utfodring utan o. Det allra
mesta av det i askan befintliga kalit och
fosforsyran, eller bort emot 90 %, och större delen
av kvävet, eller omkring 2/3, återfinner man i
gödseln. Skämda eller på annat sätt odugliga
kakor kunna därför användas som gödselmedel,
och beroende huvudsakligen på protein- och
kvävehalten, äga de omkring 1/i—1/3 så stort
värde till gödsling som till foder.
Bomulls frökakor: I Nordamerikas
sydstater har bomullsbusken länge odlats, av
vars fröhår bomull tillverkas. Vid fröskörden
bortkastades till en början fröna såsom
värdelösa eller användes till bränsle och gödsel.
Men efter hand som man lärde sig att ur dem
framställa olja, tillvaratogs även återstoden
vid oljefabrikationen eller kakorna, vilka visat
sig vara ett förträffligt fodermedel. Senare
har bomullsbuskens odling spritt sig till andra
trakter, såsom Indien, Egypten och
Turkestan, vilka länder numera jämte Amerika utföra
bomullsfrökakor. Vid fabrikationen av dessa
plägar man i Amerika förut avskala de
mörkbruna skalen, men ibland pressas även oskalade
frön, och så är. nästan alltid fallet i Egypten
och i Indien, där huvudproduktionsorten är
Bombay. De ryska kakorna från Turkestan
likna de amerikanska. Emellertid erbjuder
skalningen av fröna vissa svårigheter, varför
kakor av helt skalade frön äro sällsynta. Ibland
underkastas kakorna malning och siktning
samt därefter förnyad pressning, då bättre
skalade’ kakor eller mjöl erhålles. Kakor av
mycket olika .skalhart komma därför i handeln:
väl skalade, mindre väl skalade och oskalade,
varjämte även skalen själva i Amerika
användas till foder åt göddjur. Som en följd av den
stora efterfrågan, som uppstått efter dessa
kakor, har kvaliteten år efter år försämrats.
Under senare tid ha följande sorter förts i
handeln: Texas och brasilianska, som äro de
bästa, New-Orleans och de ungefär likvärdiga
Turkestans, oskalade kakor från Egypten och
från Bomba}^. Medelsammansättningen å dessa
kakor under senaste år jämte å bomullsfröskal
har varit:
De skalhaltiga sorterna äro sålunda betydligt
underlägsna de skalade i värde. Skalen hava
ungefär samma fodervärde som en bättre halm.
Närvaron av skal ger sig tillkänna genom deras
mörkbruna färg. Särskilt böra skalen vara fria
från hår (bomull), ty om dylika finnas i avsevärd
mängd, kunna de åstadkomma störningar i
matsmältningen.
Goda bomullsfrökakor böra ha gul färg,
utan bruna fläckar av skal; är kakan mycket
mörk i färgen, beror detta antingen på att den
är gammal eller på en hög skalhalt. Som dessa
kakor ibland äro mycket hårda, plägar detta
fodermedel ej sällan säljas såsom mjöl; man kan
därigenom lättare avlägsna järnpartiklar, som
ej äro ovanliga däri. Men närvaron av en större
mängd skal är svårare att upptäcka i mjölet.
För övrigt kunna dylika kakor till sitt värde
icke närmare bestämmas, utan efter en kemisk
analys.
I allmänhet förtäras bomullsfrökakorna
gärna av djuren, och då priset åtminstone under
vissa tider varit gynnsamt, ha de under senaste
år haft en stor efterfrågan inom hela landet.
Använda i större mängder hava de visat sig
äga stoppande egenskaper, vilket kan vara
särskilt gynnsamt, då utfodringen till väsentlig
I Skalade , , | |
I T New- Bom- | Bom-
, Orleans bay j ullsfrö- j
i ■„ . och och j skal !
Brasi- „ , „ i i
,. 1 urke- Fgyp- \
lien , \ ? \ i
stan ten ; j
\ % \ % I % i % i
! ’ ’ ’• ’
; | i I i I
Protein.....j 43.5 | 36.0 2A.o j 4.0 j
: Fett......j 10.0 j 8.5 I 0.5 I 2.0 I
Kvävefria extrakt- lill
ämnen .... 24.0 - 26.5 | 28.0 I 34.0 i
I Växttråd .... 7.5 ! 14.0 i 25.5 | 45.0 !
; Aska...... 6.0 j 6.0 6.0 | 3.0 ;
I Vatten.....j 9.0 j 9.0 l 10.0 j 12.0 |
i Smältbar äggvita j 36.0 | 29.5 i 17-° | 2-o |
I Foderenheter pr | j | j j
; 100 kg. . . . ! 119.0 ! 105.0 72.0 I 26.0 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
