Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oidemia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
grad består av blast. Sin största betydelse
äga de för kornas utfodring, då de kunna
användas i mängder av ända till 2 kg. per vuxet
djur; likaså kunna de brukas till göddjur.
Däremot bör man ej använda dem till kalvar,
ty de verka mindre gynnsamt på dessa djurs
matsmältning, och förgiftningsfall hava ibland
därvid iakttagits. Ej heller till svin passa dessa
kakor.
Hampfrökakor kommo förr mest
från Ryssland. Hampfröna äro omgivna av
ett ganska grovt skal, som icke plägar
avlägsnas vid pressningen av kakor. Denna
försiggår dels i större fabriker, då tunna, fasta
kakor, rätt lika rapskakor, erhållas, dels på
bondgårdarna, då lösa, små tjocka kakor uppstå.
De förra hålla visserligen mindre fett, men äro
på grund av sin fasthet rätt hållbara; de senare,
som äro lösa, upptaga lätt fuktighet och bli
då härskna eller mögliga. Dylika skämda
hampfrökakor kunna förorsaka sjukdom hos
djuren, då vid sönderdelning av protein giftiga
ämnen uppstå. Härpå bör man aktgiva vid
inköp och vid utfodring.
I vårt land ha dessa kakor vissa tider till
följd av billigt pris haft en rätt stor avsättning.
Ehuru den kemiska sammansättningen endast
i’ avseende på halt av växttråd något avviker
från linfrökakorna, ha de dock ett betydligt
lägre fodervärde än dessa, beroende dels på
den höga skalhalten, dels på att
näringsämnena i hampfrökakor äro betydligt mindre
smältbara.
Även hampfröna användas till foder, men
mest till fjäderfän. I utlandet brukar man
någon gång inblanda krossade hampfrön bland
fodret till husdjurens honor, då man ämnar
framkalla brunst hos dessa; i fröna finnes
nämligen ett kvävehaltigt ämne, som inverkar på
fortplantningsorganen.
Sammansättningen på hampfrö och
hamp-frökakor är i medeltal:
I tt i Hamp- ;
i tron i , ,
I kakor j
| •. % j % |
Protein......... 18.0 30.5 j
Fett........... 32.5 8.0 i
Kvävefria extraktärhnen . ..; 21.o 26.0 \
Växttråd..........• 15.0 17.5 i
Aska.......... 4.5 9.0
Vatten.......... 9.0 9.0 I
Smältbar äggvita..... 13.0 23.5 1
Foderenheter pr 100 kg . . i 136.0 | 86.0 j
Goda hampfrökakor böra äga en frisk lukt
och en gröngrå färg, vidare bör frönas naturliga
glans framträda på kakornas yta och i avkluvna
stycken. Sådana kakor lämpa sig för
utfodring av göddjur och dragare, ävenså, fast i
mindre mängder, till de mjölkande korna; til 1
dräktiga djur böra de icke gärna användas.
Jordnötskakor erhållas vid
pressning av fröna till jordnötväxten (Arachis
hypo-gœa L.), vilken odlas i de tropiska länderna, mest
i Afrika. Jordnöten har sitt namn därav, att
fruktskaften söka sig ned i jorden och fröna
utvecklas där, vilket är anledningen till den
ovanligt stora halt av sand, som ofta finnes i
dessa kakor. Frukterna äro baljor med en
eller flera frön uti. Fröna, som innehålla
omkring 46 % fett och 28 % protein, ätas på
många håll såsom nötter (»peanuts»). Vid
fabrikationen av kakor avlägsnas både de gula
baljorna (vanligen kallade »skal») och helst
även de- omkring fröna sittande bruna skalen.
Vid fullständig skalning bli dessa vita till ljust
gulvita, men vid närvaro av skal äro de mera
mörka, ja, ända till bruna. I handeln finnas
både väl och dåligt skalade och alldeles
oskalade kakor; särskilt under senare år ha dessa
sistnämnda blivit vanliga. Av de skalade
finnas flera olika kvaliteter, av vilka de franska
märkena r u f i s k och Coromandel
äro de vanligaste. I senaste tid ha även
Argentina- och Laplata- samt indiska kakor införts
till oss. Medelsammansättningen på de båda
vanligaste slagen av jordnötskakor, de skalade
och de oskalade, framgår av nedanstående
tabell, medan de dåligt skalade hava en
sammansättning som ligger mellan dessa.
Skalade I O skalade
I % I % 1
Protein.........j 45.5 31.0 j
Fett..........’ . I 8.0 i 9.0 I
Kvävefria extraktämnen . . 26.0 x9-5
Växttråd.........| 5.0 ! 23.5
Aska.......... 7*° ’■ 6.0 I
Vatten.........I IO.o ; 11.o
Smältbar äggvita..... 40.0 24.0
I Foderenheter pr 100 kg . . 1 125.0 J$.o I
Under senaste år hava kakor med under 30 %
protein och över 25 % växttråd och ett
fodervärde omkring 75 f.enh. per 100 kg. varit
vanliga.
De i Sverige använda kakorna tillverkas
mest i Marseille i Frankrike, i mindre mängd i
Hamburg och i Holland. Man bör vid inköp
tillse, att kakorna ha en ljus färg och äro av
frisk lukt och smak. Mögliga kakor böra endast
med stor försiktighet användas.
Härskenhets-graden är även i goda kakor hög, men i regel
är det ingen fara att även använda dylika
kakor, om den icke allt för mycket överstiger
det normala, och om icke mögel och dylikt
förefinnes. Sandhalten plägar särskilt i
Coro-mandelkakor vara mycket hög, nämligen ända
till 3 % och mera. Ej sällan kan förekomma,
att djuren envist vägra att föitära vissa jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
