Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oljekakor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
bör detta därför vara frånskalat, om kakorna
skola få största möjliga värde. Så är emellertid
icke fallet, utan en del av skalen är kvar, och
ofta äro de alls icke skalade. Till en del beror
detta på, att fabrikationen sker rätt primitivt
på de ryska bondgårdarna. Därmed
sammanhänger både att järnpartiklar ofta inkomma
i dessa kakor och att kvaliteten i samma
skeppslast kan växla oerhört, då kakorna
uppsamlas i hamnstäderna från olika håll och
endast ytligt sorteras. Kakor från
Sydryssland äro äggvitehaiti gare än de från
Nordryssland och av dessa äro de, som exporteras från
Petrograd, sämst. Under de sista årtiondena
har en ständig nedgång uti kvaliteten förmärkts,
så att medan dessa kakor vid sekelskiftet
innehöllo omkring 46 % fett och protein, uppgick
halten av dessa värdefulla ämnen vid
världskrigets början i medeltal till omkring 40 %.
Efter världskriget har exporten upphört.
Försämringen beror på en nedgång både i fett
och protein. Förr voro nämligen solroskakorna
våra fettrikaste kakor, med över 12 % fett,
sedan har halten nedgått i medeltal till
omkring 9 %. De växla uti sitt format: runda
och fyrkantiga, tjocka och tunna förekomma
i samma sändning. Färgen är i regel mörkgrå, •
med ljusare eller någon gång svarta fläckar av
de antingen ljusa eller svarta skalen. På de
senare åren ha alldeles oskalade kakor, med
en mycket låg halt av protein och en stor
mängd av växttråd, varit vanliga. Dylika
kakor äro till sin konsistens lösa och bli därför
mycket fort härskna, medan de vanliga
solroskakorna äro fasta och därför hålla sig friska
ovanligt länge. Så gott som alla solroskakor ha
kommit hit från Ryssland, men under senare år
före kriget ha undantagsvis även svenska kakor
funnits i marknaden; dessa likna i
sammansättning de oskalade ryska. För närvarande
finnes utom svenska huvudsakligen bulgariska,
rumäniska och argentina-solroskakor i
handeln.
Sammansättningen växlar betydligt, men i
medeltal har densamma under de senare åren
varit:
Fett...........
Kvävefria extraktämnen . . Växttråd .........
Vatten.........
Skalade
%
Oskalade \
%
34-° 9-5
23.5
19-5 5-5 8.0
28.7 103.0
19.0 | II.5 j
24.0
32.0 !
Smältbar äggvita.....
Foderenheter pr 100 kg . .
16.0 i
85.0 l
Utom de förut nämnda föroreningarna har
på senare tid koksalt ofta nog ingått i växlande
mängder i dessa kakor, eller från ett par pro-
cent ända till närmare hälften. När halten
härav är större, ger det sig lätt tillkänna
genom smaken och den större rymdvikten.
—-Solroskakor ätas med begärlighet av alla djur,
och de äga en gynnsam dietisk inverkan.
Sålunda kunna de med framgång användas även
till ungdjur och hästar, vilka eljest icke äro
synnerligen glada åt dylikt kraftfoder. Endast
till svin äro de mindre lämpliga, då fläsket blir
mjukt. På grund av den ojämna pressningen
och den starkt växlande skalhalten böra dessa
kakor före inköp analyseras.
Vallmokakor erhållas av fröna från
vallmoväxten, vilken odlas för frambringande
av opium och dess alkaloiden Små mängder
av dessa ingå i vallmofröna, varför de av dem
framställda kakorna, vilka i sammansättning
närmast likna solroskakorna, ej böra användas
annat än till göddjur och då i smärre mängder.
Vid användning till mjölkdjur nedsätta de
avsevärt mjölkens fetthalt. M. W.
Oljerättika, kinesisk, Raphanus oleiferus
L. 1. chinensis L., en bladrik korsblommig (av
fam. Cruciferce) ört med gula blommor och,
likasom trädgårdsrättikan, uppblåsta,
tvärdelade skidor, som icke öppna sig vid
mognaden. Fröna, som äro ljust rödbruna, runda, abs.
v. omkr. gg., innehålla ända till 50 % fet olja.
O. odlas i ringa utsträckning i s. Europa som
oljeväxt och i’nordligare trakter, på grund av
sin frodighet och snabba utveckling, till
grönfoder. Utsädesmängd 30 kg. per ha. Den har
även odlats hos oss och visat sig lämna stor
skörd, ända till 50 ton grönfoder per ha., och
har den fördelen framför den snarlika
vitsenapen, att den förblir längre duglig till
grönfoder, men då den fordrar längre växttid, har
dess odling icke fått vidare utbredning. O.
plägar vara färdig till grönfoderskörd 8—9
veckor efter sådden.
Oljesyra, C17H33.COOH, en fet organisk
syra, vilken är oljeartad (smp. + 140), olöslig
i vatten men löslig i varm alkohol och eter. O.
förekommer som olein, en triglycerid (förening
av 1 molekyl glycerin med 3 mol. o.), som
beståndsdel i naturliga fettarter, i största mängd
i de oljeartade. Dess alkalisalt, som är lösligt
i vatten, ingår som beståndsdel av såpa och tvål.
Se Fett, Såpa, Tvål.
Ollon. Se Bok: Bokollon, Ek: Ekollon.
Ollonborrar är det gemensamma namnet på
en grupp skalbaggar, vilkas yttre antenndelar
äro ensidigt och bladlikt utvidgade, bildande
ett slags klubba, som kan spännas ut som en
solfjäder. Larverna, som alla leva i jorden, äro
krumböjda, feta, baktill ofta ansvällda, vita
med brunt huvud samt försedda med tre par
ben och käkar, som i spetsen äro snett
avskurna och mejselformiga (ej tandade). Den
allmännaste arten, vanliga
ollonborren eller majbaggen, Melolontha
vulgaris F., är svart med rödbruna täckvingar
och trekantiga vita fläckar längs bakkropps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
