Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oljekakor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874
sidorna. Bakkroppsspetsen är långt och
spetsigt utdragen. Längd omkr. 25 mm. Denna
art förekommer huvudsakligen i vårt lands
allra sydligaste provinser. Längre norrut, upp
till Värmland och Ångermanland, går den
närbesläktade, ävenledes allmänna kastanj
e-borren, M. hippocastani F.; som skiljer sig
från den förra genom svartkantade täckvingar,
kortare, mera tvärhuggen bakkroppsspets och
i regel rikare, kort, tilltryckt grå behåring.
<Puppa.________Z&rV
Ollon borren.
Båda arterna äro svåra skadedjur, särskilt i
Skåne, Blekinge och södra Halland, där de
dock på senare tid avtagit i antal. Djuren
svärma i maj i lövträdens kronor och skada då
bladverk, knoppar och blommor. Efter
parningen läggas äggen i lös, lucker jord, på åkrar
och i trädgårdar. Samma’sommar framkläckas
larverna, vilka behöva tre år, innan de
förpuppas. Större svärmningar inträffa vart
fjärde år, men svärmåren kunna vara olika
på olika platser. Först under andra
levnadsåret göra larverna skada, angripa då
underjordiska växtdelar av de mest olika slag,
gräsrötter, rotfrukter, t. o. m. barrträdens rötter.
Mot dessa skadedjur har man ej något annat
medel än insamling av larver och fullbildadc
De förra bringas vid jordens bearbetning lätt
i dagen och plockas då flitigt av kråkfåglar
och måsar. Under svärmperioden kunna de
fullbildade lätt insamlas tidigt på morgonen,
då de sitta sovande i träd och buskar. De
skakas då ned på utbredda dukar. I vårt land har
insamling enligt denna metod skett på statens
och de intresserade kommunernas i Sydsverige
bekostnad. — Allmänna äro vidare p i n
g-borren, Rhizotrogus solstitialis F., omkr. 18
mm. lång, ler gul, rikt hårig, samt
trädgårdsborren, Phyllopertha horticola L., omkr. g mm.
1., svart med grön- eller blåglänsande
halssköld och mörkt gulbruna täckvingar.
Den-förra har två-, den senare ettårig utveckling.
Båda arterna förekomma ofta talrikt i
trädgårdar över hela södra delen av vårt land.
A. T—n.
Olvon, Viburnum opulus L., en till
tryväxternas familj, Capvifoliaceœ, hörande hög
buske, med 3—5-flikiga blad samt flata
knippen av vita blommor, av vilka de i kanten
sittande äro sterila och hava större kronbräm
än de övriga. De röda bären hava äcklig smak,
vilken försvinner, då de frysa. I trädgårdar
odlas som prydnadsväxt en form, vilken på
grund av sina klotrunda, vita blomknippen
kallas snöbollsbuske. Förökas genom
sticklingar eller avläggare.
Olycksfallsförsäkring. Se
Arbetareförsäkring.
Omdrev, liktydigt med omloppstid, se d. o.
Omkastning. Se Tegläggning.
Omlopp. Se Växtföljd.
Omloppstid betecknar inom skogsbruket
den tid, som förflyter från ett bestånds
uppkomst till dess med föryngring förenade
slutavverkning, eller den genomsnittliga ålder,
vid vilken skogsbestånden i medeltal I böra
slutavverkas. Omloppstidens längd bestämmes
såväl av markens godhetsgrad och klimatiska
förhållanden — å en karg ståndort fordras i
regel längre o. än å en växtlig -— som även av
trädslagets art och hushållningens ändamål.
Så t. ex. fordra asp och björk kortare o. än
tall och gran; granen i sin tur, speciellt å goda
marker, i regel kortare o. än tallen. En lång
o. giver sålunda grovt och dyrbart virke,
varvid dock ett stort och värdefullt virkeskapitai
måste nedläggas i skogsbruket. Då detta
kapital dessutom i regel giver låg ränta, emedan
det äldsta och dyrbaraste virket oftast
tillväxer långsamt, föredrager man vanligen en
något kortare o. med mindre virkeskapital,
lägre avkastning men bättre räntabilitet.
M. J. Dft.
Omlöpning benämnes brunstens
återuppträdande trots upprepad parning. Orsaken
är vanligen sjukdom i könsorganen (se
Ofruktsamhet) men kan även vara olämplig
kondition (för feta eller för magra), olämplig
tid för eller oriktigt eller ofullständigt
utförd betäckning. Feta hondjur böra utfodras
knappare och motioneras, grundligt, och
lämpligt är även att några dagar innan man
väntar brunstens återuppträdande giva ett kraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
