- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
906

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potatissnitsel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

906.

mellan raderna och mellan plantorna i raden
regleras.

b. Egentliga sät t ni n g
smaski-n e r pläga vila på 2 hjul och vara försedda med
för stallare. Utmatningen sker ur matar
elå-dan antingen genom ett matarehjul med
skopor i omkretsen eller ock genom skopor på
en ändlös elevatorkedja, varifrån de i
skoporna uppfångade knölarna falla genom ett
utmatningsrör ned i en fåra i marken, vilken
upptagits antingen av en bill eller snett
ställda, roterande tallriksskivor. Mataraxeln
drives genom kedjeutväxling från
transporthjulaxeln, och genom olika växelhjul regleras
utmatningens hastighet och därmed avståndet
mellan knölarna i raden. Sättfårorna
igen-myllas vanligen genom bakom ledningsrören
sittande, snett ställda tallriksskivor. Dessa
maskiner göras vanligen för sättning av
2—flera rader. För att ej mistor må uppkomma, bör
sättpotatisen vara noga sorterad till jämn
storlek motsvarande skopornas diameter. Om
provningar av sådana se Meddelande nr. 30
o. 33 från Maskin- och
redskapsprovningsan-stalterna samt Beretninger nr. 4, 9, 14 och 18
fra- (danska) Statens Redskabsudvalg.

Potatisupptagningsmaskin. Flera typer
finnas. Den enklaste är potatis
upptagningsplogen, som liksom kupplogen
har vändskivor åt båda sidor, men dessa
antingen bestående av stavar, mellan vilka jör- .
den faller genom, under det att knölarna bliva
liggande på ytan, eller ock baktill förlängda
med ett galler, som sättes i skakande rörelse
för att frånsålla jorden. Dessa p. arbeta
ofullkomligt och ha ej fått större spridning.
Elevatormaskiner, först konstruerade av
amerikanaren E. Smith (år 1868), hava en bred
bill, som inställes att gå under potatisraden,
samt där bakom en lutande kedjeelevator,
som genom utväxling från körhjulaxeln
sättes i skakande rörelse, varigenom jorden
finfördelas och frånsållas, under det att
potatisen över den bakre kanten faller i en sträng på
markytan eller i en roterande rensnings- och
sorteringscylinder. Även denna p. användes
föga i Sverige. Mera förekommer den typ,
som år 1855 konstruerades av engelsmannen
John Hanson. Maskinen uppbäres av 2 hjul
och har en bred bill, som luckrar jorden i
potatisraden, samt där bakom ett från hjulaxeln
drivet roterande hjul med gafflar, som
genomarbeta jorden, gripa potatisknölarna och kasta
dem åt sidan. Genom en vidhängd skärm kan
spridningen begränsas. Genom att göra
gafflarnas anfästning fjädrande har man gjort
deras rörelse mjukare, så att maskinen blivit
mer hållbar och potatisen mindre skadas.
Än fullständigare är detta nått genom den av G.
Hårder gjorda ändringen (se fig.) att göra
gafflarna vridbart fästa vid den roterande axeln,
antingen försedda med träskaft, som styras
genom en dem gemensamt omfattande ring,

inom vilken de glida upp och ned, eller ock
anbragta mellan två excentriskt lagrade hjul.
I båda fallen få gafflarna en sparkande
rörelse tiksom gafflarna på en amerikansk
hövän-dare.

Potatisupptagningsmaskinen Herkules V.

Upptagningen underlättas i hög grad, om
blasten i förväg borttagits. Gaffelhj ui
maskinerna pläga på sandjord taga 300—400 kg.
kraft och kräva sålunda 3—4 hästar. Omkring
o, 15 hektar kunna medhinnas pr. timme,
eller 1,2—1,5 hektar pr. dag, varvid omkring
15 hjon behövas för upptagningen, under det
att för plockning efter plog eller årder
beräknas 25—30 hjondagsverken pr. hektar (5—8 hi.
pr. hjon). Elevatormaskinerna lägga potatisen
mer samlad, men de gå tyngre och äro utsatta
för än starkare nötning än gaffelmaskinerna
och arbeta än sämre än dessa på lerig jord.

Om provning av p. se Meddelande N:o 4,
13 och 30 från Maskin- och
redskapsprov-ningsanstalterna.

Potentilla, ett till rosenfamiljen,
Rosa-ceæ, hörande släkte med gula blommor. Av
en art, blodrot, P. Tormentilla Scop.,
användes rotstocken som drog. Den på Ölands
älvar växande ölandstoken, P.
fru-ticosa L., är en vacker buske, som rätt allmänt
odlas som prydnadsväxt; är härdig långt uppe
i Norrland. G å s ö r t, P. anserina L., en
flerårig, krypande ört med parbladiga, under
silvervita blad, är ett besvärligt ogräs på
mull- och torr jord.

Poterium. Se Pimpernell.

Pottaska, kaliumkarbonat, K2CÖ3,
är ett vitt, i vatten lätt lösligt salt, som
förr framställdes genom urlakning av aska
samt den vunna lutens indunstning och
återstodens glödgning, kalcinering. Numera
beredes p. till största delen av kalisalt ur berg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0916.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free