- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
919

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pärongallmygga - Päronspinnarstekel - Quarter - Quercus - Rabarber - Rabies - Rabitzputs - Rachitis - Rackelhane(-höna)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pärongallmygga, Contarinia pyrivora Ril.,
en mycket liten mygga, som lägger ägg i
päronblommor. De små gulvita larverna
tränga genom blombotten in i päronkarten,
vars övre hälft snart urätes och fylles med
en svart massa. Angripna kartar få även
snart svarta fläckar på skalet och avfalla,
då de nått ungefär en hasselnöts storlek. Vid
den tiden lämna också larverna karten för
att förpuppas i jorden. Skadedjuret är vanligt
i Sydsverige och gör vissa år stor skada.
Myggans flygtid är mycket kort, varför ibland
blott enstaka, vid flygtillfället blommande
träd bli angripna, ibland så starkt, att alla
kartar förstöras. Kan t. v. bekämpas endast
genom nedskakning och insamling av angripen
kart, som förstöres. Den av sig själv
fallande karten innehåller sällan larver. Marken
under angripna träd bör spadvändas och
tillpackas.                 A. T—n.

Päronspinnarstekel, Neurotoma flaviventris
Retz., en växtstekel, vars larv är gul med
svart huvud, tre par korta ben framtill och
ett par trådformiga, mycket korta spröt i
bakändan. Larven lever inom glesa, rödbruna
vävnader på hagtorn eller på päronträd.
Förekommer blott i enstaka kolonier och
kan lätt bekämpas genom besprutning med
arsenikhaltiga medel (se Insektdödande medel),
för så vitt den ej kunna bortplockas för
hand.                 A. T—n.

Q.



Quarter, engelskt och amerikanskt
rymdmått för torra varor, motsvarande i England
290.78, i brittiska kolonier och Nordamerikas
Förenta stater 281.9 l. Se Mått. Q. är
vanligt enhetsmått för spannmål. Normal
handelsvara beräknas vid notering i England
väga vete 480, korn 400 och havre 312 eng.
pund. Q. betecknar även ¼ eng. centn. = 12.7
kg.

Quercus. Se Ek.

R.



Rabarber, Rheum, till syreväxternas familj,
Polygonaceæ, hörande släkte av stora
mångåriga örter, med kraftig, djupväxande rotstock,
som innehåller ett gult färgämne, stora
hjärtlika blad och stora samlingar av små
blommor med enkelt hylle, 9 ståndare och 1 pistill,
som utvecklas till en nöt med 3 hinnkanter.
R.-rot, som sedan gammalt varit använd
i medicin, erhålles från Rh. palmatum L. och
officinale Baill.

Av vanlig mat-rabarber äro äldre sorter
former av Rh. raponticum L., som härstammar
från Svarta-havs-trakterna, men nyare sorter,
av vilka den rödstjälkiga Victoria-r.
står högst i anseende, från den asiatiska Rh.
undulatum
L.

R. förökas lätt genom frösådd, men för att
bevara förädlade modersorters goda egenskaper
användes i trädgårdsskötseln i regel förökning
genom delning av rotstockarna och genom
sidoskott. För att få frodiga bladskaft — den
del som huvudsakligen begagnas —, bör man
odla r. på djup, starkt gödslad jord. R.
planteras på hösten eller tidigt om våren. Den är
fullt härdig ännu i övre Norrland och kan
bibehållas på samma växtplats i många år med
oförminskad godhet, om den blott varje höst
gödslas rikligt med kreaturs- eller latringödsel.
Det är huvudsakligen bladskaften, som
användas till matlagning (mos och sylt), och för
att få dem mjällare och läckrare brukas
stundom att bleka dem genom plantans
betäckning på våren med en omstjälpt låda l.
dyl.                  (G. L—d.) H. J. Dft.

Bladen användas stundom som spenat,
vilket icke bör ifrågakomma, emedan de
kunna verka giftigt genom sin höga halt av
oxalsyra. Denna kan dock till större delen
avlägsnas genom förvällning, varvid syran utlakas
i vattnet, som därav blir svagt giftigt.

Rabies. Se Vattuskräck.

Rabitzputs. Se Mur.

Rachitis. Se Benskörhet: Benmjukhet.

Rackelhane(-höna), Tetrao tetrix L. ♂ ×
Tetrao urogallus L. ♀, bastard mellan orrtupp
och tjäderhöna. Tuppen är något mindre än
en tjädertupp. Stjärten är i spetsen kluven
men rak. Till färgen är hanen sotsvart med
purpurviolett anstrykning, särskilt på bröstet,
en vit fläck i vingvecket samt med fina bruna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0929.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free