Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
kroppstyngd och dragkraft, som utmärka de
kallblodiga hästslagen, är r.-uppfödningens
ekonomi väsentligen beroende av utsikten
att få avsättning till härens remontering,
under det att de djur, som icke bliva inköpta
som remonter, i de flesta fall finna avsättning
blott till låga pris. Den ädla hastavelns
vidmakthållande är därför i hög grad beroende av
det antal remonter, som årligen inköpas, och
det pris, som betalas för dem. R.-avel bör
företrädesvis förekomma i höglänta områden med
kalkrik grund, vilken gynnar
åstadkommandet av torra, energiska nästar med stark
benbildning. I Sverige bedrives den
huvudsakligen i Skåne, Kalmar län och Östergötland,
och de remonter som inköpas äro fallna
huvudsakligen efter statens depåhingstar.
Remont-uppköpen verkställas av en
remonte-ringsstyrelse, sammansatt av en
ordförande och 2 ledamöter med 4 suppleanter.
K. kung. 8/6 1904. För godkännande som r.
fordras, att hästen är stark, frisk, utan fel
eller synliga åkommor, höjd hos oskodd häst
bakom sadeln minst 1.47 m. samt ålder 3—6 år.
Remonterande sägas växtsorter vara, vilka
efter den för arten normala blomningen
fortsätta densamma eller efter någon tids
uppehåll blomma om.
Remskiva. Se Växel.
Remstycke, liggande virkesdel i en
byggnad till fäste för stående virkesdelar (poster)
och reglar. Således uppbäras takstolar .av
på muren och bjälklaget liggande längsgående
remstycken, vari taksparren och tassen
inhuggas; i överbyggnad av stolpvirke på en
mur intappas stolparna i ett på muren
liggande r.; i korsvirkeshus sammanbindas
posterna upptill av ett r. o. s. v.
Ren. 1. Åkerrenar eller de av vild
växtlighet bevuxna åkerkanterna böra
avslås före växternas frösättning för att
förekomma spridning av ogräs och på detta levande
parasiter till den odlade marken. I det senare
syftet är även fördelaktigt att på våren
avbränna den torra förnan (se d. o.).
2. Renen, Rangif er Tarandus (L), hör
till hjortdjuren inom idisslarnas avdelning
av de partåiga djurens ordning. Båda könen
bära horn med talrika släta grenar och föga
utbildad rosenkrans. Mulen är luden.
Parningen sker i sept.—okt. och kalvning i maj.
Renen har sedan istiden levat vild i jordens
kalla delar och hålles som husdjur hos de
nomadiska invånarna i Sveriges fjälltrakter
och närliggande skogsområden. I Sverige
förekommer ej längre vildren. Tamrenarnas
antal uppskattades år 1921 till 168,246, varav
i Jämtlands län 16,089, i Västerbottens 35,433
och i Norrbottens 116,724. Man skiljer mellan
skogsrenar, som äro mörkare och större samt
leva i skogen året om, och de mindre och
ljusare fjällrenarna, som om sommaren draga
till fjälls. Deras huvudsakliga föda är lavar,
i synnerhet renlav, men de äta även begärligt
löv och gräs och göra ofta åverkan å höhäss jör,
en vanlig anledning till stridigheter mellan de
bofasta och nomadlapparna. Renen gör också
stor skada på tall- och granskog genom att
vid hornf ej ningen avskava barken å unga
stammar och genom att förstöra trädplantor, då
han på vintern skrapar fram lav under snön.
Renbetesland. Till följd av den med
ny-byggaranläggningens utsträckning allt mer
ökade intressemotsatsen mellan de
nomadiserande lapparna och de bofasta jordbrukarna
har i Norr- och Västerbottens län fastställts
en odlingsgräns, ovanför vilken inga nybyggen
få anläggas, utan landet undantagits för
lapparna. 1 avvittningsstadgan för lappmarkerna
80/5 1873 är förordnat, att lapparna både
sommar och vinter för bete åt sina renar äga
använda all mark ovan denna gräns samt av
de nedanför denna liggande delarna av
lappmarkerna till lapparnas särskilda bruk
upplåtna renbetesland, varemot de icke under
sommaren få beta sina renar utanför <letta
område. Även i Jämtland äro renbetesfjäll
avsatta, vilka skogsområden utgöra omkring
975,000 hektar. Avkastningen av dessas
skogar går till de jämtländska renbetesfjällens
skogsfond, vilkens medel användas till inköp
av mark för renbetesfjällens utvidgning. Lag
om de svenska lapparnas rätt till renbete i
Sverige */7 1904.
Renett. Se Äppleträd.
Renfana, Tanacetum vulgare L., en
flerårig, högvuxen, korgblomstrig ört (fam.
Com-positce) med pardelade blad och gula
blomkorgar med endast diskblommor. Växer vid
tomter, dikesrenar m. m. och ätes ej av
kreaturen. De torkade blomkorgarna köpas å
apoteken för beredning av en drog, som
användes till maskmedel.
Renfanebagge,
a fullbildad, b puppa, c larv, d äggsamling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
