Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
i. Frånsortering av halmstump, ax,
tistelknopp och andra grövre föroreningar sker på
rissel eller grova såll. Detta sker i
sammansatta tröskverk på det grova boss-sållet samt
vid rengöring av på enkla tröskverk tröskad
säd med särskilda risselapparater samt genom
boss-sållet i kastmaskiner.
2. Rengöring genom kastning på
kastmaskiner eller sädesharpor samt
frörensnings-maskiner, i vilka säden eller frövaran medels
fläkt befrias från lättare föroreningar och
medelst såll dels från grövre föroreningar, ss.
tistelknopp, ax m. m., dels från smärre ogräsfrö.
En kompletterande rengöring samt luftning
göres på fläktvannor, vars enda verksamma del
är ett fläkthjul, som genom en luftström
sorterar varan efter tyngd och vindfång.
3. Sortering av den rengjorda varan
efter kornens tyngd sker rätt ofullständigt
medelst fläktvanna, men fullständigare efter
kornens storlek på sädessorterare, vilka bestå
av en cylindrisk sålltrumma eller ett plansåll,
vilka kunna antingen bestå av flera efter
varandra följande såll av olika grovlek eller vara
ställbara till olika grovlek.
4. Sortering efter kornens form sker
på triörer, som bestå av en sluten cylinder med
fördjupningar i väggen. Sorterare och triörer
äro stundom vid inmatningen försedda med
en liten fläkt och ett skaksåll för avlägsnande
av kvarvarande lätta och grova föroreningar.
Se Fläkt, Såll, Rensningsmaskin,
Sädessor-teringsmaskin, Trior, Tröskverk.
Rensningshuggning. Se Beståndsvård.
Rensningsmaskin för säd och frö. Dessa
maskiner bestå vanligen av fläkt och såll.
Även enbär fläkt användes som r., men då
sådana maskiner ej från sädes- eller frövaran
kunna avskilja tyngre föroreningar, ss.
tistelknopp, halmstump m. m., äro de lämpliga
endast för slutlig rengöring och luftning samt
i någon mån sortering av redan från dylika
föroreningar rengjord vara. (Se Fläkt.)
Allmännast användas s. k.
kastmaskiner (så kallade därför att de ersätta den
gamla kastningen med skovel) eller
sädes-och fröharpor (harpa = grovt såll).
Dessa maskiner, som arbeta med fläkt och såll,
sägas ursprungligen ha varit en kinesisk eller
japansk konstruktion, som på 1600-talet
införts till Holland och därifrån till
Storbritannien. Från Skottland infördes de första
dylika rensningsmaskinerna till Sverige och
blevo här inemot och efter mitten på
1800-talet föremål för en rätt omfattande
tillverkning. En stor tillverkning av enkla
kastmaskiner uppstod i Valla, och Vallaharpor
spredos över hela landet och blevo först
förhärskande, tills på 1860-talet överums bruk
och J. Th. Thermænius, först i Torshälla,
sedan i Hallsberg, förde förbättrade modeller
i marknaden.
Kastmaskinen är försedd med en
inmatningstratt, som är något olika, allt efter
som bossblandad säd, sådan den kommer
från det enkla tröskverket, skall rengöras
eller redan kastad skall luftas och befrias från
mindre mängd föroreningar. I det förra fallet,
på logharpor, befordras den bossblan-
Vallaharpa.
dade sädens utströmning vanligen genom att
tratten är öppen framtill och fäst på
sållställningen, så att den deltar i dennas skakande
rörelse, eller ock faller säden från tratten på
en överst i sållställningen anbragt kam av
kvarterslånga järntrådar, som fördela säden
över sällen. Hos magasinsharpor,
för säd, som redan är befriad från boss och
agnar, brukar tratten vara orörlig, fäst på
maskinens stomme, och utloppets storlek regleras
genom en ställbar lucka. Sällen äro anbragta
i en sållställning, som är rörligt upphängd i
maskinens stomme och sättes i skakande
rörelse medels en vevstake och vevskiva från
den axel, varmed även fläkten drives. Genom
vevstakens anfästning på olika avstånd från
vevskivans axel bör skakningen kunna
regleras till olika hastigheter i förhållande till
fläktens omloppshastighet. De i
sållställningen inskjutna sällen äro vanligen ett övre
skum- eller boss-såll med grövre hål
samt 1—flera undre såll, av vilka det
understa och finaste, f r ö s å 1 1 e t, vanligen sitter
i ett fast plan under sållställningen. Under
det säden strömmar från inmatningstratten
och över sällen, påverkas den av luftströmmen
från fläkten. Denna är innesluten i ett
fläkthus och består av 4—6 vingar.
Luftströmmens styrka regleras genom skjutluckor
för inströmningsöppningen på fläkthuset och
59—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
