Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenskottstekel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
936
liknande överdrag, som hämmar tillväxten
och även kan förstöra blomknopparna och
t. o. m. döda grenarna.
Bekämpas vanligen genom inpudring med
svavelpulver. På senare tid har mot denna
som andra mj öldaggssvampar använts
kolloidalt svavel. Detta säljes under namn av
C o s a n av E. de Maen, Seelre vid
Hannover, i kg. därav lämnar vid utspädning
ungefär 2,000 1. besprutnings vätska. E. H—g.
Rost. 1. Järnrost, järnoxidhydrat,
Fe2(OH)6f uppstår, då järn är utsatt för
inverkan av fuktig luft. Under den först bildade
rostskorpan har förrostningen benägenhet
att vidare angripa järnet, varför det är av
stor vikt att avlägsna bildad rost, t. ex. genom
gnidning med sandpapper, och genom mot
luft och fukt skyddande medel, ss. insmörj
-ning med fett eller vaselin, oljemålning 1.
fernissning, hindra rostens uppkommande.
Hos mjölkkärl är r. skadlig även därigenom,
att den giver upphov till oren smak hos
mjölken. Se Mjölk: Mjölkfel.
2. Eldstadsrost, ett genombrutet
underlag, på vilket bränslet lägges i eldstaden
för att befordra luftens tillträde till bränslet
och därmed en jämn och fullständig
förbränning. Rostens täthet och beskaffenhet i
övrigt bör därför rättas efter bränslets art och
den hastighet, varmed förbränningen bör ske.
I avseende på formen skiljer man mellan
planrost, som utgöres av parallellt liggande
järnstänger, samt trapprost, bestående
av trappformigt efter varandra följande
järnplattor, nedtill vanligen avslutad med en kort
planrost för askans nedfallande.
3. Se Rostsvampar.
Rostjord. Se Jord: Bildning.
Rostsvampar, Uredinei, utgöra en mycket
stor grupp av parasitiska svampar, av vilka
flera arter, framkalla svåra härjningar på olika
slag av odlade och vilda växter. Namnet
syftar på att de under någon tid av sitt liv
bilda ett rostbrunt eller rostgult, lätt lossnande
pulver på ytan av de angripna växterna. Detta
* pulver, som utgöres av otaliga rostsporer,
kringföres med vinden och sprider vid lämplig
väderlek smittan. Vissa r. genomgå olika
utvecklingsstadier, antingen på samma eller på
helt olika värdväxter (värdskiftande
arter). Mest fruktade äro svart- och
g u 1 r o s t, som angripa sädesslagen.
Svartrost, Puccinia graminis Pers.,
har fått sitt namn därav, att den vid
skördetid på sädens stråblad och agnar bildar fasta
skorpor av svart färg. Dessa bestå av en
otalig mängd s. k. vintersporer, som
icke lossna från de angripna växtdelarna, men
på våren utskjuta bleka groddslangar, vilka
avskilja mycket små sporer, s. k. sporidier.
Om dessa komma på späda blad eller
fruktämnen av berberis, gro de vid tillgång på fuk-
tighet och- insända groddslangar in i
cellvävnaderna. Efter 2—3 veckor utvecklas på
bladen eller frukterna gruppvis ordnade små
skålar, i vilka bildas ett gult pulver, skålrost,
som i sin ordning föres kring med vinden. Om
dessa sporer fastna på fuktiga sädesplantor,
insända de groddslangar i dessa, och efter
om-.kring 10 dagar frambryter på de smittade
ställena ett svartbrunt pulver, s. k.
sommarsporer. Dessa föras kring med
vinden och kunna sprida smitta till andra
sädesplantor eller vissa gräs. Denna smittoöver-
Svartrost.
Sporfläckar Skålrost på
på havre. berberis.
föring kan ske blott mellan vissa bestämda
växtarter. Sommarsporer från vete kan
sålunda smitta endast veteplantor, de från
havreplantor jämte havre även hundäxing och
ängshavre, de från råg smitta råg, korn och
kvickrot. Då svartrostens sommarsporer icke
kunna övervintra i vårt land, kan skada av denna
fruktade parasit motverkas genom att så
fullständigt som möjligt utrota berberisbusken,
varom ock lag.finnes utfärdad. (Se Berberis.)
Svartrosten gör också största skadan inom de
delar av landet, där berberis förekommer
allmänt, såsom i Mälarprovinserna, vissa delar
av Närke, östergötland, Småland och
Blekinge.
G u 1 r o s t, P. glumarum Erikss. & Henn.,
har gula sommarsporer, och rostsåren sitta
i rader på bladskivorna eller på bladslidornas
insida, men av denna art är intet
skålroststadium känt. Den angriper vete, korn och
några vilda gräs. Gulrosten uppträder ofta
redan i början av juni, under det att svartrost
visar sig först i juli eller t. o. m. i början av
augusti. Olika vetesorter visa olika
mottaglighet. Tätaxiga, förädlade sorter, ss. pansar-,
standard-, sol- och Thule-Il, äro motstånds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
