Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotfrukter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
pr. dag och stort djur, men torrämnerika eller
kokta rötter kunna givas i mängder
motsvarande V3—1/i av fodrets värde.
Endast åt svinen kokas r., och detta brukas
huvudsakligen med kålrötter. Då så ej sker,
sönderskäras de till tunna skivor; åt övriga
djur givas de oftast hela.
Sönderskärning eller mosning användes för
att underlätta blandningar av r. med hackelse
och kan även underlätta tuggningen men har
ingen inverkan på smältbarheten.
Söndermos-ning har därför intet företräde framför
skärning och förekommer därför nu föga. Även
skärning begagnas mindre än förr och
huvudsakligen åt smärre djur, under det att fullvuxna
nötkreatur och hästar oftare få förtära r.
hela.
På grund av rotfrukternas låga halt av kalk
och fosforsyra kan en stark
rotfruktsutfodring, särskilt vid brist på gott hö, göra
tillskott av foderfosfat (se d. o.) eller krita
nödvändigt.
Om rotfruktsblasts värde och användning
till foder se Blast.
Rotfruktsgödning, beteckning för
biandgödsel, bestående av ammoniak, superfosfat
och kalisalt. Betecknar även
kaliammoniak-superfosfat. Jfr. Blandgödsel.
Rotfruktsröta, svampsjukdom, som
angriper dels växande plantor av rovor,
kålrötter, olika slag av kål, morötter (särskilt
fröstockar av dessa växter), ärter, bönor, gurkor,
potatis, jordärtskockor m. fl., dels lagrade
rotfrukten framför allt morötter. Orsaken
är Sclerotinia sclerotiorum (Lib.) Bref., vars
mycel genomtränger växtdelar och på ytan
av dem eller i hålrum inuti dem bildar s. k.
vilknölar eller sklerotier av växlande, intill
en valnötskärnas storlek. I början vita, bli
sklerotierna senare svarta. De angripna
växtdelarna, oftast de nedersta stamdelarna, synas
vattendränkta och kännas vid beröring
slemmiga eller feta. Plantorna börja sloka med
bladen och vissna ned. Genom i jorden
kvarliggande sklerotier hålles svampen vid liv år
från år. Sklerotier kunna lätt spridas med frö
från sjuka plantor, då de ofta bildas i det inre
av baljor och skidor. Under lämpliga
förhållanden (stark fuktighet) utväxa från
sklerotierna trumpetformade fruktkroppar, som i
trumpetens inre bilda sporsäckar. Genom sår,
bladärr och vissna, vid plantan kvarhängande
blad intränger svampen i värdväxten. I
förvaringsrum kan svampens mycel direkt växa
över från den ena rotfrukten till den andra. —
Till bekämpande av denna sjukdom bör sörjas
för god dränering, att beståndet icke blir
alltför tätt och att icke alltför mycket
kvävegödning tillföres. Man bör bränna eller på
riskfri plats nedgräva sjuka växtdelar. Angripna
rotfrukter frånskiljas omsorgsfullt före
inläggningen till vinterförvaring. Stukor böra
ej läggas på plats, där sjukdomen förekommit.
Krypbönor, gurkor o. d. böra under fuktiga
år genom lämpliga anordningar hållas
upplyfta över marken. Frö bör ej tagas från sjuka
plantor. — Se även Stjälkmögel. Th. Lfs.
Rotfruktsskärningsmaskin. För
sönderskärning eller mosning av rotfrukter finnas
maskiner konstruerade, vilka pläga utgöras
av en inmatningstratt med sned botten och
en vid dess sida eller botten roterande
skärapparat. Tratten bör helst hava
genombrutna sidor, genom vilka vid rotfrukterna
häftande jord kan utfalla. I maskiner för skärning
av skivor eller strimlor består skärapparaten
vanligen av en på en vågrät axel anbragt
lodrätt stående rund skiva L hjul, besatt med
radiellt ställda knivar, som vid hjulets
kringvridning skära intill den öppna bakväggen av
tratten. För skärning av skivor hava
knivarna en jämn egg, som något litet utskjuter
utanför hjulets plan. Strimlor skäras antingen med
knivar med tandad egg eller ock med 2 olika
efter varandra följande knivar, av vilka den
ena medels korta tänder, som stå vinkelrätt
mot hjulets plan, göra snitt i rotfrukten,
varefter den följande i hjulets plan stående
kniven lösskär strimlorna. Skivornas tjocklek kan
regleras genom förändring av knivarnas
ställning. För mosning eller raspning- av
rotfrukterna äro knivarna eller hjulets hela slutna
yta besatta med låga tänder. Även
förekommer, att skärapparaten utgöres av en mot
trattens öppna botten roterande trumma med
längsgående enkla knivar (jfr. Hackelsemaskin)
eller med sin slutna yta besatt med tänder
eller vinkelböjda knivar. Även förekomma
r. med kägelformig skärapparat. Maskiner
med cylindrisk eller konisk skärapparat
uppgivas hava större avverkningsförmåga än de
med knivskiva.
Planet Junior rotfruktssåningsmaskin.
Rotfruktssåningsmaskin. Rotfruktsfrö sås
i det större jordbruket mestadels med vanliga
radsåningsmaskiner eller för rotfruktsfrösådd
särskilt avsedda maskiner, vilka i huvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
