Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rågbroddflugan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
om den fyller vissa fordringar på typ, storlek,
färg, avkastning m. m. Han- och hondjur av
föreningens typ och fallna efter föräldrar
införda i klass I få sålunda intagas i klassen för
ren R. S. B. (klass R.). Hondjur, på grund av
härstamning berättigat till klasserna R—III,
nedflyttas vid brist i typ till kl. IV eller
kasseras vid urvalet. Storleken för tjurar vid
18 månaders ålder (den tidigaste för deras
stambokföring) ävensom för hondjur måste
vara minst 122 cm. mankhöjd; färgen
mellan-brun, stötande i rött, med skarpt begränsade
vita fläckar eller fält, men ej övervägande vit
och ej stickelhårig; i mjölkavkastning fordras
i medeltal för normala år minst 100 kg.
smörfett i mjölk med lägst 3.2 % fett; för tjurar
fordras, att modern lämnat i medeltal minst
120 kg. smörfett.
R.S.B.-djuren äro mycket lika ayrshirerasen,
men i allmänhet större (mankhöjd hos
registrerade kor och 18—20 månaders ungtjurar
år 1917 i medeltal 126.5 cm.) och. köttigare.
Stambokföringen handhaves av en
urvalsnämnd. Sedan 1903 sker årligen a v e 1
s-dj urspremieringar (numera kallade
avelsdjursbedömning, enär belöningar ej
utdelas), varvid fordras för tjur att vara fallen
i 2 släktled efter ko med framstående
mjölkavkastning och minst 3.5 % fetthalt i mjölken
och för hondjur bl. a. rätt att införas i lägst
klass III. Avelsdj ursauktioner
hållas sedan 1904 på djur, som godkänts vid
omedelbart före auktionen utförd bedömning
och därvid erhållit visst minsta antal poäng,
äro reaktionsfria vid 1 månad före auktionen
gjord tuberkulinundersökning samt tillhöra
besättning, som är berättigad till undersökning
med tuber kuhn på statens bekostnad. (Se
Tuberkulos.) R. S. B. är mest spridd i
Södermanland men förekommer i alla län utom
Malmöhus, Gottlands, Göteborgs o. Bohus
och Norrbottens.
Avelsföreningen för R. S. B., som
leder avelsåtgärderna, registreringen och
premieringen under ledning av en sekreterare
och en konsulent, åtnjuter statsunderstöd.
Litt. K. Thésen, Diverse anteckningar, etc.
och I. Lindström, Avelsföreningen R. S. B.
1891—1916, i Handlingar till
Lantbruksveckan, den förra 1914, den senare 1916. I.
Lindström, H. Funkqvist och K. Åderman,
Avelsföreningens för R. S. B. utveckling och
verksamhet 1891—1911.
Rödgods. Se Metall.
Röding. Se Laxsläktet, B.
Rödklocka, Heucheva sanguinea Englm., en i
trädgårdar och i krukor allm. odlad
prydnadsväxt från Nordamerika, med blodröda
blommor i klaseliknande ställningar. (Fam.
Saxi-fragaceæ.)
Rödkulla. Se Rödtoppa.
Rödkullig svensk boskap. I åtskilliga
länder har av gammalt funnits röd hornlös
boskap, vilken i allmänhet i senare tid
undanträngts av större raser men även på sina håll
bibehållits och genom planmässigt ledd avel
och vård utbildats till rena raser. Så har
varit fallet med Red polled cattle i de engelska
landsdelarna Norfolk och Suffolk, vilken ras
antages hava dit införts med den
skandinaviska invandringen, och med Rödkol-rasen i
Akershus och Smålenenes fylken i s.v. Norge.
I Sverige hava nötkreatur av denna typ
tidigare varit rätt mycket spridda, liksom de
förekommit i s.v.-Finland, men hade här allt
mer fullständigt undanträngts av införd
utländsk, mer storvuxna slag. År 1908 börjades
av brukspatron M. W. Rhedin och d. v. lek-
Rödkullig tjur. Sigurd II.
torn E. O. Arenander ett försök att av de
lämningar av denna boskapsras, som
påträffades i Bohuslän och på Dalsland, samla
material [för rasens återställande och förbättring.
Senare fästes uppmärksamheten på, att den
fanns rätt talrikt spridd och jämförelsevis
väl bibehållen i sydöstra Dalarna, särskilt
Svärdsjö socken, och sedan år 1912
avelsföreningen för Rödkullig svensk
1 a n t r a s bildats, är det inom dessa två
områden, Bohuslän-Dalsland samt Dalarna,
som arbetet på rasens tillvaratagande, renavel
och förbättring ägt rum. Rasen
kännetecknas som rödfärgade, kulliga (hornlösa) kreatur
med hög nackknöl. Den berömmes såsom
lättfödd och således lämplig, där mindre rika
beten skola tillgodogöras, samt mjölkvillig.
Kornas lev. vikt växlar mellan 300 och 450 kg.
Avelsföreningen har börjat utgiva Stambok
för rödkullig svensk lantras, i:a delen 1917.
Litt. Arenander, E. O., Berättelser om
rödkullorna på Ellesbo gård, 1911.
Rödsjuka. 1. En hos svin förekommande
smittsam sjukdom vars verkliga natur
påvisades först år 1885, då Löffler upptäckte
röd-sjukebacillen. R. uppträder i synnerhet under
sommaren, oftast enzootiskt men stundom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
